Hej då!

Säger (nog) Hej då nu & tackar för lilla mig...
Har tappat all lust i världen på blogga, vill faktiskt ha lite för mig själv...
Men det har varit roligt den här tiden..:-)

Till er som fortfarande är vän med mig på facebook- Vi ses där!!
För där lär jag förmodligen stanna ett tag till..:-)

Ha det fint gott folk!

Många kramar Freijan

 

Det har gått lite mer än 9 månader sen Smilla lämnade oss och for till katthimlen...
Idag kom den här lilla krabaten in i våra liv, än så länge bara 8 veckor och fortfarande hos sin mamma...
I slutet av okt välkomnar vi honom in i vår familj...

Namn diskuteras...jag vill att han ska heta Shanti, men det vill inte dom andra...
Vi får väl se...

På måndag får jag hålla han för första gången, då ska kameran med och jag ska ta fina bilder på "lillskrutten"...

Äntligen lite goda nyheter!!

Kram därute

Heej!!

Nu sitter jag här och tar mig lite tid...Känner fortfarande ingen blogglust och funderar starkt på lägga ner!
Ändå är det ganska så mycket som händer och sker i mitt liv, men orka inte dela med mig längre...kanske vill vara lite "privat" på äldre da´r..:-)

Jag har känt mig en aning förvirrad sen L dog, med nya intervjuer och nya jobb...Tagit steget och sagt upp mig från Karlshamns kommun för att fortsätta inom två olika kooperativ i Kristianstad istället, där börjar jag faktiskt trivas riktigt BRA!
I grund och botten har jag "bara" 60 %, men jobbar mig hela tiden upp så mycket jag kan och hinner varje månad...Söker jobb flitigt fortfarande, för att hitta det där som känns "hemma"...
Men jag klara mig än så länge, livet är en chansning, och livet är spännande...Men samtidigt väldigt tungt...

En tatuering rikare gick jag och blev i måndags, och supernöjd blev jag! Den fick sin plats på höger handled, och det blev mina fina pojkars personnummer och 2 st stjärnor, som såklart symboliserar de båda i mitt liv...
Jag vill hemskt gärna ha en till, men då slänger mannen ut mig säger han...Får ta en liten funderare på det där..:-)

Träningen har dragit igång, längtat efter mitt sim och igår kämpade jag med mina 100 längder...Lite tungt i kroppen men såååå skönt! Försöker även ta 1 timmes powerwalk varenda dag, min kropp behöver komma i form, och piggare blir man ju i detta höstmörker...

Vet inte när jag kommer göra ett fotspår nästa gång, men ni får ha det så bra därute gott folk!!!

Kram på er

 

Ikväll tänder vi ett ljus för Stefan Liv, och tänker på hans familj, hans 2 små pojkar Herman och Harry och hans fru Anna...
Det är så fruktansvärt tragiskt när en ung människa går bort, en glad och sprudlande människa full av liv...

Vila i frid