Alfons är inne på sin andra dag som feberfri, och jag känner lugnet i mig själv...
Igår tog jag kontakt med Hälsoringen i Bromölla som vi tillhör, det ska ju gå den vägen egentligen, och jag ångrar det djupt nu efteråt...
Vi tog ju akuten direkt eftersom den höga febern och allmäntillståndet, blir det akut så blir det...Men vad gör dom egentligen? Ser dom verkligen till barnets bästa..?
Det är såååå enkelt att skriva ut antibiotika och sen tycka att man är duktig...
Nu är det så att Alfons inte kan äta antibiotika, då han spyr konstant! Och tro mig att vi VERKLIGEN har provat ALLT!!
Igår när jag ringde Hälsoringen, fick jag kontakt med världens gulligaste Emma! Jag ska absolut söka upp den här människan så småningom för att ge henne en bamsekram för hennes varma hjälp och stöd, jag har aldrig tidigare fått sån otroligt fin hjälp som jag fick av henne, vilken människa!!
Efter ett långt samtal med henne om Alfons 2 st helvetesveckor, och många tårar från en orolig mamma, lovade hon att samla ihop ett team för att lösa historian...
Och det gjorde hon, då hon senare under dagen hade fixat ihop en barnläkare som kunde ta emot Alfons på bakgården (fick inte komma in pga smittorisk)
Nu låg det ju till så att Alfons mådde för första gången på 2 veckor ganska så "bra" igår, men barnläkaren sa att han aldrig sett nåt sånt prickigt tidigare, och att Alfons hade verkligen drabbats av den värsta sortens vattkoppor..!
Han tog genast bort antibiotikan, inte ska man plåga ett barn på det viset...
Han sa att om vi kommit dit först (innan akuten) skulle han aldrig skriva ut antibiotika så lätt...Men att vi skulle kolla tempen OFTA i dagarna så inte febern rusar iväg, då måste vi höra av oss direkt!
En sak jag aldrig kan bli klok på är att man ska gå på allmäntillståndet, jävla skitsnack vill jag påstå! Visst att jag har fått mycket hjälp av 1177, men att tycka det är "ok" att ungen kan sitta upp och samtala några minuter, ska va ett BRA allmäntillstånd...När man samtidigt måste BÄRA in ungen på toa för att han inte orka gå!!! Helt sjukt i mina öron...
Man måste tydligen vänta till allmäntillståndet är så pass nere att dom hamnar i medvetslöshet eller i chock innan man får hjälp, DET verka va ett tecken på att gå efter ett allmäntillstånd!
Alfons har varit riktigt sjuk av sina koppor, det är ingenting man önskar sin värsta fiende...Jag tog så lätt på det från början, då jag gick inför en "enkel" barnsjukdom, men jag har idag en STOR respekt för den sjukdomen!
Se sitt barn ligga och svamla i 40,3 graders feber, och skrika av att det gör ont bara man tar i honom, han har verkligen plågats den stackaren...
Jag hoppas lillebror får en lindrigare variant...snälla!!
Nu ikväll ligger Alfons med handdukar över sig då hela han håller på spricka, hela han ser ut som en enda stor vattenkoppa! Och han får panik när dom spricker och skiten ska rinna ut...Det ser bättre ut varenda gång jag sköljer bort kopporna från handduken och lägger på en ny omgång, och hoppas på att det gula är borta imorgon...
Lillebror ligger och har lite febertoppar och äcklig hosta, han vaknar i omgångar och gråter...Det blir nog en orolig natt och tyvärr en sömnlös igen...
Hörs imorgon, natti natti
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar