Bättre sent än aldrig...

 

Nu sätter jag mig ner och skriver om vår tripp till Göteborg...
Morgonen började inte bra, fick dödsbesked...men har man lovat så har man lovat!
Jag fick samla mina tankar och känslor, och låsa in dom ett litet tag...

Trippen dit gick fint, Alfons va söndertaggad och tyckte det tog lite väl låååång tid till Liseberg...
Sen somna han, och när han slog upp sina gröna va vi nästan på plats!
Det roliga är när vi stanna bilen och ska checka in, kommer Petter samtidigt som oss, parkera lite fint bredvid och lunkar in...
Och vi med, och på incheck står vi jämte varann och Alfons ögon fullkomligt LYSER!!!
Petter är ju lite av en idol till lilla Alfons, så ni kan ju tänka er...
Jag viskar till Alfons "gå fram och fråga om du får hans autograf sötnos.." men han blygnade till rejält av själva tanken och tyckte istället att jag skulle göra det till honom...
Då kliver mannen i familjen in och räddar situationen, och Petter frågar Alfons efter hans namn...
"Det är ju lätt och skriva" säger Petter med ett brett léende (eftersom hans äldsta heter likadant..)
Vi tackar och bockar för hans vänlighet och namnskrift och beger oss till hissarna...

När vi står där och donar med korten som inte vill få hissen att dra upp oss på våning 12, hör vi en välkänd stämma...
Då kommer Petter med 2 av sina barn, frågar om det är ok om dom åker i vår hiss, och givet va väl det!
Så där står vi i Göteborgs minsta hiss i det läget, 6 pers och donar vidare med korten som ska stickas in i ett fack för att ta oss uppåt...Det blir en del skratt och tillslut fungerar det..!
Påväg upp kommer vi in och prata lite om programmet "Så mycket bättre" och Petter har verkligen fullspäckat schema nu, och att programmet i sig hade kickat igång en fullmatad sommar för honom...

När vi ska kliva av på vår våning 12, rullar Petter ut sin enorma resväska för att släppa förbi oss "vanliga" bönder, önskar oss en trevlig visit och en trevlig sommar, tittar på Alfons och säger: "Hej då Alfons!"
Och sekunden efter hör vi att han säger till sin Alfons i hissen, "den pojken heter med Alfons" sen donar dom vidare med kortet och hissen, som sedan tar dom upp till 20 våningen...

När vi varit inne och gjort oss hemmastadda på rummet, ska Peter köra iväg med bilen till en annan parkering...
När han 20 minuter senare kommer upp på rummet, visar det sig att han sprungit på September på hotellet...
Han va inte sen att köra en omgång till, gick fram och ville ha en autograf till sin son Alfons (som inte va med..)
Va hon sen trodde om det är väl en annan historia..:-) Alfons va nöjd som en speleman i alla fall...

På Liseberg va det fullt ös, vi åkte karuseller non-stop i 7-8 timmar!! Ett tag mådde jag illa, men va gör man inte för sina barn...
Jag åkte på illamåendet och såg mer än nöjd ut (och det va jag oxå..) Konserten titta vi på litegrann, men för Alfons va det mer karuseller som hägrade!
Supertrevligt tillsammans och en viktig tid för Alfons att få ha mamma och pappa lite för sig själv...

Hotellet Gothia Towers va underbart, och hotellfrukosten enorm!!
Dagen efter drog vi ett par timmar på staden, sen bar bilen oss ända hem till hålan igen...

Kram