Fan va jobbigt det är när man aldrig får sova tillräckligt...Allt ska ju hänga på sömnen, och det är ju den som avgör hur vi kommer va under dagen...
Jag är riktigt trött på att bli väckt mellan 05.00-06.00 varenda morgon, det sätter sig!
Jag vet att vi är många som lider av sömnbrist, och vad ska man göra åt det?
Jag är inte den personen som kan gå och lägga mig hur tidigt som helst på kvällen heller, då jag tycker det är skitviktigt med den där egentiden...Så hur trött jag än är ibland tvingar jag mig själv, för jag vill känna av lite lugn...
Om jag nu inte är så trött att jag mår riktigt dåligt, för då går kroppen självmant in i sängkammaren snortidigt..!
Ett jäkla dilemma det här med sömnen, skitsvårt...
Inatt har jag sovit 4-5 timmar, för storebror har ju sin hosta och dras med, han hostar så sängen går snart av på mitten...Upp vid 02.00 för att fixa med hostmedicin, sen ville han att jag skulle sova hos honom, vilket jag gjorde, eller försökte, för han hosta mig i örat hela tiden stackaren...
Lyckades nog runt 04.00 tiden somna, då hans hosta lagt sig en aning...Men klockan 05.40 va det dags att möta dagen på riktigt, för då va lillebror till piggelin vaken och go...
Jag vet att föräldralivet är såhär, det får man ta, och det gör man...Men tycker det är så tråkigt att dras med dåligt humör var och varannan dag, för man sovit dåligt...
Någon som har några bra tips och lösningar..?
KRAM på er från en trött mamma
fredag 30 april 2010
onsdag 28 april 2010
10 månaderskoll...
Den lille fisen växer så det knakar!
Igår va det dags för ny koll, 2 månader sist och den här dagen va även världens bästa barnläkare på plats...
Vågen visade 10590 gram och längden 76 cm...
En riktig PRAKTGOSSE enligt barnläkaren, som tyckte han va så muskulös och fin:-)
En mallapa till mamma är jag, mina underbara ungar är det BÄSTA här i livet, hälften mamma och hälften pappa...Det kan inte bli bättre än så!
Puss & Kram
Igår va det dags för ny koll, 2 månader sist och den här dagen va även världens bästa barnläkare på plats...
Vågen visade 10590 gram och längden 76 cm...
En riktig PRAKTGOSSE enligt barnläkaren, som tyckte han va så muskulös och fin:-)
En mallapa till mamma är jag, mina underbara ungar är det BÄSTA här i livet, hälften mamma och hälften pappa...Det kan inte bli bättre än så!
Puss & Kram
tisdag 27 april 2010
Flickan Från Ovan...
Biokvällen igår va trevlig, och en väldigt BRA och SEVÄRDIG film!
Blandade känslor, och man satt nära gråt ett par gånger, klumpen i halsen försvann nångång då jag gick och la mig...
måndag 26 april 2010
Jag skriver snart en hel jäkla bok om mitt liv, en riktigt fin självbiografi a´la Jenny...
Tyvärr måste jag "tillrättavisa" en viss person därute som inte riktigt verkar förstå att detta är MINA ord, och MINA känslor...
Min blogg handlar om mitt privata, och visst måste man få lägga in en kommentar eller två:-) Det gillas!
Men det gillas inte när ens sura släkt blandar sig in i MITT privata, MINA upplevelser, för ni har inte levt mitt liv, ni kan omöjligt veta hur jag känner eller har känt...
Bry er om ert istället, för det glömmer ni bort på vägen, granska era egna liv, för där är det intriger som heter duga, allt från sprit, droger & otrohet...Ta tag i det istället för att klanka ner på mina "milda" inlägg...
Nu är min s k släkt totalt "utrensad", det är frid...
Visst att jag saknar min ena kusin väldigt mycket, men jag blir mest arg när jag tänker på att hon inte kunde vara ärlig...Att man har "ödslat" ett helt år helt i onödan, det gör mig lite smått irriterad...
Men så har släkten alltid varit, och det ska vi ändra på nu, när den är utplånad...
Nu kan det bara bli bättre, vi kan få våra egna barn att välja sin väg i livet, få växa upp tillsammans med den "nya" familjen och släkten, att få den KÄRLEK dom förtjänar...
Det blir bara BÄTTRE nu och definitivt lugnare...
KRAM
Tyvärr måste jag "tillrättavisa" en viss person därute som inte riktigt verkar förstå att detta är MINA ord, och MINA känslor...
Min blogg handlar om mitt privata, och visst måste man få lägga in en kommentar eller två:-) Det gillas!
Men det gillas inte när ens sura släkt blandar sig in i MITT privata, MINA upplevelser, för ni har inte levt mitt liv, ni kan omöjligt veta hur jag känner eller har känt...
Bry er om ert istället, för det glömmer ni bort på vägen, granska era egna liv, för där är det intriger som heter duga, allt från sprit, droger & otrohet...Ta tag i det istället för att klanka ner på mina "milda" inlägg...
Nu är min s k släkt totalt "utrensad", det är frid...
Visst att jag saknar min ena kusin väldigt mycket, men jag blir mest arg när jag tänker på att hon inte kunde vara ärlig...Att man har "ödslat" ett helt år helt i onödan, det gör mig lite smått irriterad...
Men så har släkten alltid varit, och det ska vi ändra på nu, när den är utplånad...
Nu kan det bara bli bättre, vi kan få våra egna barn att välja sin väg i livet, få växa upp tillsammans med den "nya" familjen och släkten, att få den KÄRLEK dom förtjänar...
Det blir bara BÄTTRE nu och definitivt lugnare...
KRAM
Karlshamns-city...
Efter dagisdags för dom stora spralliga barnen, packade 3 st glada mammor, 2 st trötta bebisar in oss i bilen för att göra Karlshamn osäkert...
Härligt väder för shopping, men det blev inte mer än lite underkläder för mig, en cool keps till lillebror & lite solkräm...Fika hann vi med, och måste bara få flika in med nåt JÄKLIGT konstigt!
På fikets toalett, står det en lapp: INGA BLÖJBYTEN FÅR GÖRAS PÅ DENNA TOALETT!
Allvar liksom, hur faan kan små bebisar överhuvudtaget få skit för att dom behöver använda blöja?! Kan säga att jag tänker då inte gå dit där flera gånger för fika, TUMMEN RAKT NER I SJÖN!
Min minsta kamera fick följa med idag, den tar inte jättebra bilder, men bilder blev det i allafall...
Ikväll blir det bio, hur jag nu ska orka, för kl 05.00 hade vi en piggelin som stod och sjöng i spjälsängen..! Inte mycket sov har det blivit för hans del idag, men hans storebror däremot sover nu! Han är ju helt slut för han blir väckt av lillebror så pass tidiga morgnar...
Nåja så är det ibland, själv fick jag sluta ögonen i 10 min, sen ville inte lillebror bjussa på mer sömn för en sliten gammal morsa som mig..:-)
Kram allihopa
torsdag 22 april 2010
Skogen...
Kameran i högsta hugg, ut på promenix, hitta ställen att fota på...ja vi fick till det..!
Det har vatt en himla fin och underbar vårdag, va ute i evigheter, och de stora pojkarna va hur trötta som helst i bena när vi kom hem...
En massa foton tagna, och nu har jag öppnat en blogg till, där jag kommer lägga upp en massa bilder, ett s k "bildgalleri", jag vet ju inte VAR jag ska göra av alla mina bilder, jag tar ju för tusan kort i sömnen..!
Idag hände en efterlängtad liten sak, Alvin släppte taget och gick några steg alldeles själv, och han blev SÅ glad! Han följer sin storebror exakt när det gäller både tänder och gåendet, komiskt värre..!
Nu måste jag krypa till kojs, har suttit här på tok för länge...
KRAM alla
måndag 19 april 2010
Alfons har vatt ett par gånger och tittat på "favvohockeylaget" Malmö Redhawks...
Idag satte han på sig fotbollströjan och väntar med spänning på sin premiär att få se favvolaget MFF...
Får se om hans önskan går i uppfyllelse, det kommer bli en riktig höjdare!
Ville ta syskonbilder då den lille oxå har en MFF-tröja, men han ville nåt annat och fick därför inte va med..:-)
Det får bli en annan gång...
På tal om den lille så har han tagit sina första steg (igår) och han tyckte det va skitskoj, han flinade som han aldrig gjort innan!
Jag och Peter satte oss på golvet mitt emot varandra, så våra fötter nuddade varandras, och så sträckte vi ut våra armar så han inte kunde trilla och slå sig...Så släppte vi han, och efter ett par försök, tog han 4 st hela steg och skratta hela vägen!
Ikväll blev jag bjuden på bio av min kära mor, det blev "Clash Of The Titans" i 3D, och den får godkänt...
En liten ovanlig film, men helt ok...Vilka biomänniskor vi är, och på måndag är det dags igen och se "Flickan Från Ovan"... Man kan bara ÄLSKA att gå på bio!!
Kram på er
söndag 18 april 2010
Helgen...
Då va den här helgen förbi, snabbt som ögat...
Igår va det först kalajs hos dagispolaren Jacob, där det bjöds på lek & bus i 2 timmar...
God middag som spagetti och köttfärssås, smarrig ananaspaj med vaniljsås till efterrätt, och glass i strut till dom som ville ha lite extra...Hon kan den där Helena...
Som avslutning fick barnen leta upp sin godispåse, ett härligt kalajs...Tack & bock för det!
På kvällen va det dags för ett annat kalajs, som JAG skulle på...Ett s k "vuxenparty" hos älskade rara Bella, riktigt trevligt! Där va det 15 st girls att underhålla, och det gick vägen för en del av oss, nåt hittar man ju alltid..:-)
TACK min lilla super-Bella, utan dig i världen hade det vatt allt bra tråkigt...Du förgyller den VERKLIGEN min skatt!
Idag tog jag med den minsta i familjen på "min runda", och det kändes bra, med tankte på lördagsgodiset...
Har ju gått ner hela 2 kg på mindre än 2 veckor, mer taggad nu än innan...
Totalt har jag gått ner 10 kg sen i nov, men då hade jag en paus på 5-6 veckor, då det syndades lite...
Men nu är det nya tag som gäller, några kilon till, så är vi där, tjohoo!!!
Alfons har önskat sig en såndär studsmatta som alla sätter ut på tomtarna nu, och det va han och farfar och inhandlade idag...Han kan skämma bort sina barnbarn den mannen..:-) Alfons är i extas, här ska hoppas!! Och vad passar han bättre än en sån, så mycket spring han har i sina små ben..!
Så på tisdag när Peter har "pappadagen" ska den upp, och det ska hoppas!!
KRAM och godnatt...
Familjebild...
På den gamla goda tiden då mormor fanns i våra liv...Den bilden på mormor, mamma och Annelie säger ganska så mycket, så kärlek fanns det ju där nånstans...
Hittade även en bild på min mamma då lilla jag ligger i magen och filurar...
Och en himla FIN syskonbild på mig och Jonas...Inte konstigt jag blev kallad för pojke på den tiden, hur faan ser jag ut..?
Titta och njut gott folk...
torsdag 15 april 2010
Dagens bild!
Många kort har tagits, men detta kort får mitt hjärta att smälta!
Underbara söta pojkar, man blir en riktigt liten mallpadda..:-)
Ikväll har det körts ett Me&I-partaj i hålan, vi va 12 st köpglada donnor, och det handlades en hel del...Man kan ju inte låta bli, underbara kläder!!
Nu längtar man tills dom kommer på lådan, och Alfons längtar efter den där favvotröjan med fotbollar på...Han trodde han skulle få den samma kväll, höll stenhårt i den, och drabbades av en liten separationsångest när han va tvungen att hänga tillbaks den...
Lagom trött är jag, känner av att det har solats lite i fejan idag...Imorgon blir det Tredenborg igen...
KRAM allihopa!
Finväder...
Vid 10 tiden imorse packade jag in barnen i bilen och mötte upp Fru Nillson med sina barn ute i Tredenborg...
Där spenderade vi några otroligt härliga timmar! Lite kallt i luften men annars jättefint & jätteskönt väder...
Kameran fick följa med en sväng och det blev en del bilder...
Nu är det nedräkning till mitt Me&I-party som startar kl 18, 2 st avhopp redan, men så är det ju tyvärr alltid...Annars så är vi runt 10 st pigga donnor till kvällen...
KRAAAAAM!!!
måndag 12 april 2010
Underbara ungar...
Förgyller min blogg ikväll med söta syskonbilder...
Allt är fint, spenderat dagen med Cissi & kids...Rört på fläsket och vatt nyttig...
Det blir en tidig kväll, är förbannat trött efter några oroliga nätter med minstingen...
Det nalkas förmodligen fler tänder...
Imorgon blir det arbete för min del, likaså onsdag...Sen är jag långledig till nästa tisdag..:-)
KRAM på er
Stress...
Man glömmer snabbt bort saker & ting...Minnet är kort...
Nu kommer ju den där "jobbiga" åldern, då Alvin ska va precis ÖVERALLT!
Är det inte i alla lådor, så är det alla trappor, är det inte uppe soffan så är det halvvägs upp på bordet, är det inte på alla uttag så dras det i alla sladdar...Han är precis överallt, och jag snubblar över han hela tiden, jag har ångest, för jag kommer ihåg den här "hemska" tiden med Alfons...
Ska man åka nånstans för att fika eller umgås, då springer man hela tiden efter en jättenyfiken unge istället, och är inte det minsta social, snarare ett jättesvettigt mammamonster!
Jag är ju en av dom stackars människorna som stressar upp mig för ingenting, och jag tycker dagismorgnarna är bland det stressigaste som finns! Man ränner runt i hushelvetet som en galenpanna, tiden tickar och svetten lackar...
Nä tacka vet jag mina jobbdagar, Peter får va pappaledig, den lugna i familjen...Jag fixar och ordnar, tar min lilla tid, ungarna tar Peter hand om...Underbart!
Men killar har nåt visst över sig, nån sorts lugn...Stressar ALDRIG över saker, och dom tycker vi tjejer är bland de konstigaste som finns...
Är vi det..?
På tal om stress, igårkväll när jag skulle släcka ner för att gå upp och lägga mig så dyker dom upp, SPINDLARNA!
Jag går fram för att blåsa ut några ljus, och längs mig på golvet kommer den första spindeln...den går jämsides, och jag blir som förstenad! Värsta gåshud och jag håller på klökas...Jag har FOBI för spindlar, och dom jäklarna dyker alltid upp och visar sig för MIG..!
När jag lyckats nå en jättebok för att kasta över den, känns det ok, tills nästa monster dyker upp...Jag ska släcka en lampa, och där sitter den och tittar på mig..!
Jag blir så stressad av dessa monster, dom måste ju ha sitt näste här i vårt hus, för det fullkomligt KRYLLAR av dom, stora äckliga jättespindlar...
Får spindelångest varenda kväll sen dom dök upp, bläää....
Om en liten stund kommer Cissi, det blir en jätterunda idag i det fina vädret...Först blir det lite gröt för lilleman...
Hörs sen!
KRAAAAM!!!
Nu kommer ju den där "jobbiga" åldern, då Alvin ska va precis ÖVERALLT!
Är det inte i alla lådor, så är det alla trappor, är det inte uppe soffan så är det halvvägs upp på bordet, är det inte på alla uttag så dras det i alla sladdar...Han är precis överallt, och jag snubblar över han hela tiden, jag har ångest, för jag kommer ihåg den här "hemska" tiden med Alfons...
Ska man åka nånstans för att fika eller umgås, då springer man hela tiden efter en jättenyfiken unge istället, och är inte det minsta social, snarare ett jättesvettigt mammamonster!
Jag är ju en av dom stackars människorna som stressar upp mig för ingenting, och jag tycker dagismorgnarna är bland det stressigaste som finns! Man ränner runt i hushelvetet som en galenpanna, tiden tickar och svetten lackar...
Nä tacka vet jag mina jobbdagar, Peter får va pappaledig, den lugna i familjen...Jag fixar och ordnar, tar min lilla tid, ungarna tar Peter hand om...Underbart!
Men killar har nåt visst över sig, nån sorts lugn...Stressar ALDRIG över saker, och dom tycker vi tjejer är bland de konstigaste som finns...
Är vi det..?
På tal om stress, igårkväll när jag skulle släcka ner för att gå upp och lägga mig så dyker dom upp, SPINDLARNA!
Jag går fram för att blåsa ut några ljus, och längs mig på golvet kommer den första spindeln...den går jämsides, och jag blir som förstenad! Värsta gåshud och jag håller på klökas...Jag har FOBI för spindlar, och dom jäklarna dyker alltid upp och visar sig för MIG..!
När jag lyckats nå en jättebok för att kasta över den, känns det ok, tills nästa monster dyker upp...Jag ska släcka en lampa, och där sitter den och tittar på mig..!
Jag blir så stressad av dessa monster, dom måste ju ha sitt näste här i vårt hus, för det fullkomligt KRYLLAR av dom, stora äckliga jättespindlar...
Får spindelångest varenda kväll sen dom dök upp, bläää....
Om en liten stund kommer Cissi, det blir en jätterunda idag i det fina vädret...Först blir det lite gröt för lilleman...
Hörs sen!
KRAAAAM!!!
söndag 11 april 2010
Efter frukost imorse tog jag en trött Alvin i vagnen för att gå "min" runda, så härligt så härligt!
Underbar morgon, och vitsipporna börjar synas nu...Härligt med vår!
Vid middagstid kom Anna & Irma till Hålan, för lite fika & bus...
Irma hade plockat en blomma till Alfons, som hon gick fram och skulle ge, och Alfons blev helt generad och sa:
-Näää jag behöver inte den...
Innan dom kom, sa jag att Irma inte är så van att leka med pojkar, och då kommer BÄSTA kommentaren från Alfons:
-Men vi killar är ju inga monster, vi är ju faktiskt vanliga människor..!
Så klockrent sagt av en stolt liten man på 4 bast..:-)
Mysigt med fika ute, och kameran kom fram ett tag & några bilder blev det...
Ikväll har vi grillat, det kan inte bli HÄRLIGARE än så, underbara VÅR!!
Nu blir det kvällsmys med gubben...
KRAM på er
torsdag 8 april 2010
Jag är så lycklig men samtidigt en aning ledsen då min sida av släkten alltid vatt osams...
Hur mycket jag än vänder och vrider på allt, så blir jag INTE klokare...
Jag har alltid vatt den personen som vill väl, vill va alla till lags, tänker på alla andra innan mig själv...
Min uppväxt kan jag bara va nöjd med, eftersom det har gjort mig till den underbara människa jag är idag...
Min mamma har vatt ensam med 3 st barn, inte det lättaste, men hon fixade det...Och det hade det vatt många som INTE hade gjort...
Kan ju säga att min mamma hade en jävulsk uppväxt själv, och man hör ju ofta att man för det vidare till sina egna barn, men så långt sjönk hon aldrig och kommer aldrig att göra heller...
Visst att det har funnits vissa "problem" runt omkring oss, men med den släkten så är det inte konstigt!
Vi har alltid lyckats ta oss igenom alla hinder och alla stötar, mamma har blivit kallad för det mesta, och vi va hennes "jävla ungar", aldrig några namn där inte, vi va alltid hennes jävla ungar! Helt sjukt...
Men det blev "vardagsmat" för oss tillslut, vi blev vana vid fula namn, och vi tog oss igenom det oxå...
Kom ihåg när jag tog studenten och hela "ligan" va hembjudna, dom kom aldrig...Mamma hade ställt till med fest, och "ligan" va ett stenkast ifrån, men dom kom aldrig...Kan känna besvikelsen än idag, för oavsett hur mycket bråk det va så hoppades man alltid, och hoppet är ju det sista som lämnar en...
Fick höra att en av dom blivit påbackad av en bil, och kunde därför inte komma...
Det kan man ju förstå, så klok som jag är, tog jag en ros med mig till DOM för att beklaga händelsen, och det visar sig att den påkörda personen va pigg och glad, och va på benen! Det visades "bilmärken" på hennes ben, och visst hade det hänt men ändå...
Där satt hela ligan samlade och gjorde ingenting, jo dom hade trevligt och pratade och drack, men till oss ville dom inte komma...
Den där kvällen då jag fick stryk av min morfar, och en kompis försökte gå emellan och han fick sig också en näve, det är bland det värsta och pinsammaste jag vatt med om, mitt i byn, framför alla mina vänner fick jag stryk, och en av mina morbrödrar höll fast mig så jag inte skulle smita...
Jag va så rädd, 15 år var jag och jag trodde dom skulle slå ihjäl mig...
Jag lyckades slita mig för min kompis gick emellan, jag sprang och gömde mig, grät och det dunkade och sved på min kind...
Jag kunde gjort nåt den kvällen, kunde anmält, men gjorde det aldrig för jag skulle komma att skämmas för att det va min morfar och morbror som gjorde detta...
Dom slapp undan, och jag har aldrig pratat med morfar sen dess...
Jag minns att han kom till mina kusiner några år efter händelsen och jag va där, jag hörde hans röst, det högg i hjärtat, jag tittade aldrig upp utan gick min väg...Det va sista gången jag såg han, och han kan brinna i helvetet!
Kan bara tänka mig alla smällar min mamma måste ha fått stå ut med innan hon blev utkastad från sitt hem, hon kan inte haft det lätt...
Och hon har aldrig haft sina syskon vid hennes sida, alltid fått va ensam...
Idag är hon smutskastad föralltid för att hon har sagt vad hon tycker och tänker, men vad spelar det för roll, dom hade ju aldrig gillat henne ändå...
Jag har t o m fått inlägg som jag aldrig har publicerat ang min mamma, ren SKIT skrivet om henne, men vad vet DOM om henne egentligen?? Har dom levt MED henne, det har VI...Så vad som än skrivs, så känner VI, hennes barn henne BÄST...
För nåt år sen fick jag underbar kontakt med mina kusiner, men vad jag har förstått nu i efterhand så "får" dom inte umgås med mig längre...
Vad har jag gjort liksom..?
Fått höra allt ifrån att det är MITT fel, för att jag bloggar...Men vad ÄR då en blogg frågar jag den personen..?
Är det mitt bloggande det senaste året som har gjort en hel släkt ovänner dom senaste 50 åren..? Ganska långsökt och billig förklaring anser jag...
Men jag förstår den personen mycket väl, att göra som nån annan säger för att slippa höra glåpord...Kanske jag med hade valt den vägen också...
Hellre den vägen än att sluta höra av sig helt...
Jag vet att jag kommer få "skit" för det här inlägget, men MIN blogg handlar om MITT liv, MINA tankar, MINA minnen, bra som dåliga...Jag skriver för att lätta på hjärtat, för att lätta trycket i hjärnan, för det finns så många gamla "dåliga" saker som söker sig fram från det undermedvetna ibland...
Jag tänker inte be om ursäkt för mitt liv, tänker inte be om ursäkt för mina handlingar...Detta är MITT liv, MINA erfarenheter...
Vill man inte vara nära mig för det, då får man gå...Kan man inte vara mer rakryggad än så, att stå upp för vad man vill med sitt liv, då får man gå...
Vill man inte längre ses, för ens släkt bråkar och har gjort det i 50 år och kommer förmodligen göra det i 50 år till, då får man gå...
Vill man inte ändra på allt, försöka få ens avkomma att välja en "bättre" väg i livet än bråk, då får man gå...För kan man inte vara starkare än så, då får man VERKLIGEN gå...
Jag kommer skriva saker ibland som berör andra, för av nån anledning så har dom berört mig...Enda skillnaden är att jag skriver om det, aldrig några namn, men jag skriver om det...Jag kommer ta upp "gammalt" ibland, för det ploppar liksom upp, och då måste jag skriva...Jag har alltid gått den vägen, när det gäller känslor, jag har alltid varit en skrivande människa...Sån ÄR jag, och snälla, be mig inte sluta, eller be mig aldrig att välja utesluta saker eller vissa människor i mitt skrivande...För det kommer jag (förmodligen) aldrig göra...
"This Is My Life"
Hur mycket jag än vänder och vrider på allt, så blir jag INTE klokare...
Jag har alltid vatt den personen som vill väl, vill va alla till lags, tänker på alla andra innan mig själv...
Min uppväxt kan jag bara va nöjd med, eftersom det har gjort mig till den underbara människa jag är idag...
Min mamma har vatt ensam med 3 st barn, inte det lättaste, men hon fixade det...Och det hade det vatt många som INTE hade gjort...
Kan ju säga att min mamma hade en jävulsk uppväxt själv, och man hör ju ofta att man för det vidare till sina egna barn, men så långt sjönk hon aldrig och kommer aldrig att göra heller...
Visst att det har funnits vissa "problem" runt omkring oss, men med den släkten så är det inte konstigt!
Vi har alltid lyckats ta oss igenom alla hinder och alla stötar, mamma har blivit kallad för det mesta, och vi va hennes "jävla ungar", aldrig några namn där inte, vi va alltid hennes jävla ungar! Helt sjukt...
Men det blev "vardagsmat" för oss tillslut, vi blev vana vid fula namn, och vi tog oss igenom det oxå...
Kom ihåg när jag tog studenten och hela "ligan" va hembjudna, dom kom aldrig...Mamma hade ställt till med fest, och "ligan" va ett stenkast ifrån, men dom kom aldrig...Kan känna besvikelsen än idag, för oavsett hur mycket bråk det va så hoppades man alltid, och hoppet är ju det sista som lämnar en...
Fick höra att en av dom blivit påbackad av en bil, och kunde därför inte komma...
Det kan man ju förstå, så klok som jag är, tog jag en ros med mig till DOM för att beklaga händelsen, och det visar sig att den påkörda personen va pigg och glad, och va på benen! Det visades "bilmärken" på hennes ben, och visst hade det hänt men ändå...
Där satt hela ligan samlade och gjorde ingenting, jo dom hade trevligt och pratade och drack, men till oss ville dom inte komma...
Den där kvällen då jag fick stryk av min morfar, och en kompis försökte gå emellan och han fick sig också en näve, det är bland det värsta och pinsammaste jag vatt med om, mitt i byn, framför alla mina vänner fick jag stryk, och en av mina morbrödrar höll fast mig så jag inte skulle smita...
Jag va så rädd, 15 år var jag och jag trodde dom skulle slå ihjäl mig...
Jag lyckades slita mig för min kompis gick emellan, jag sprang och gömde mig, grät och det dunkade och sved på min kind...
Jag kunde gjort nåt den kvällen, kunde anmält, men gjorde det aldrig för jag skulle komma att skämmas för att det va min morfar och morbror som gjorde detta...
Dom slapp undan, och jag har aldrig pratat med morfar sen dess...
Jag minns att han kom till mina kusiner några år efter händelsen och jag va där, jag hörde hans röst, det högg i hjärtat, jag tittade aldrig upp utan gick min väg...Det va sista gången jag såg han, och han kan brinna i helvetet!
Kan bara tänka mig alla smällar min mamma måste ha fått stå ut med innan hon blev utkastad från sitt hem, hon kan inte haft det lätt...
Och hon har aldrig haft sina syskon vid hennes sida, alltid fått va ensam...
Idag är hon smutskastad föralltid för att hon har sagt vad hon tycker och tänker, men vad spelar det för roll, dom hade ju aldrig gillat henne ändå...
Jag har t o m fått inlägg som jag aldrig har publicerat ang min mamma, ren SKIT skrivet om henne, men vad vet DOM om henne egentligen?? Har dom levt MED henne, det har VI...Så vad som än skrivs, så känner VI, hennes barn henne BÄST...
För nåt år sen fick jag underbar kontakt med mina kusiner, men vad jag har förstått nu i efterhand så "får" dom inte umgås med mig längre...
Vad har jag gjort liksom..?
Fått höra allt ifrån att det är MITT fel, för att jag bloggar...Men vad ÄR då en blogg frågar jag den personen..?
Är det mitt bloggande det senaste året som har gjort en hel släkt ovänner dom senaste 50 åren..? Ganska långsökt och billig förklaring anser jag...
Men jag förstår den personen mycket väl, att göra som nån annan säger för att slippa höra glåpord...Kanske jag med hade valt den vägen också...
Hellre den vägen än att sluta höra av sig helt...
Jag vet att jag kommer få "skit" för det här inlägget, men MIN blogg handlar om MITT liv, MINA tankar, MINA minnen, bra som dåliga...Jag skriver för att lätta på hjärtat, för att lätta trycket i hjärnan, för det finns så många gamla "dåliga" saker som söker sig fram från det undermedvetna ibland...
Jag tänker inte be om ursäkt för mitt liv, tänker inte be om ursäkt för mina handlingar...Detta är MITT liv, MINA erfarenheter...
Vill man inte vara nära mig för det, då får man gå...Kan man inte vara mer rakryggad än så, att stå upp för vad man vill med sitt liv, då får man gå...
Vill man inte längre ses, för ens släkt bråkar och har gjort det i 50 år och kommer förmodligen göra det i 50 år till, då får man gå...
Vill man inte ändra på allt, försöka få ens avkomma att välja en "bättre" väg i livet än bråk, då får man gå...För kan man inte vara starkare än så, då får man VERKLIGEN gå...
Jag kommer skriva saker ibland som berör andra, för av nån anledning så har dom berört mig...Enda skillnaden är att jag skriver om det, aldrig några namn, men jag skriver om det...Jag kommer ta upp "gammalt" ibland, för det ploppar liksom upp, och då måste jag skriva...Jag har alltid gått den vägen, när det gäller känslor, jag har alltid varit en skrivande människa...Sån ÄR jag, och snälla, be mig inte sluta, eller be mig aldrig att välja utesluta saker eller vissa människor i mitt skrivande...För det kommer jag (förmodligen) aldrig göra...
"This Is My Life"
4-årskontroll...
Då va det äntligen dags för Alfons koll på BVC, ett år sen sist...
Maria kollade syn-hörseltest, och Alfons gillar ju allt som har med bokstäver & göra...Så fort piratlappen åkte på börja han rabbla upp alla bokstäver på kartan INNAN Maria ens hann starta..:-) Han kan ju alfabetet, så det testet klara han med guldstjärnor!
Sen va det dags för hörseltest, då han fick hörlurar på och fick flytta en kula va gång han hörde ett piiiip i örat...Där blev han uttråkad, i början va det skoj, sen sjönk han ihop och suckade, samtidigt pep det i örat och han flyttade kula efter kula...Testet va lika bra där..:-)
(Och jag som har klagat på dålig hörsel, nu vet jag att han verkligen inte VILL lyssna på mig..)
Det va nåt test med färger, men dom rabbla han upp innan, så det slapp hon fråga om...Likadant när hon bad han räkna hur många föremål som fanns på EN rad hon visade, och då räknade han upp alla han såg, typ 6 rader...
Han va så duktig, och väldigt fram i talet tyckte Maria, och väldigt klar i språket, och pratade "vuxet", men det sas ju på 3-årskontrollen också...
Han har ALLTID vatt tidig i talet, och man har alltid hört vad han har menat när han har förklarat nåt...
Lite balans och hopp med ena benet, sen det andra, sen hoppa upp med båda samtidigt...Inget konstigt där heller...
Sen fick han måla gubbe, och där sa Maria att han är noga, och det vet jag mycket väl att han är...Det ska bli PERFEKT tycker Alfons...Likadant när han skriver, så ska det va jätterakt och så jämt det bara går att bli...
Efter det fick han trä småkulor i ett band, det gjorde han så fort så han hann fråga efter flera kulor att trä, men det skulle tydligen bara vara dom...
Maria antecknade allt som gjordes och sades, och Alfons klarade alla test utan anmärkningar...
Sen togs vikten som landade på exakt 20 kg, och han mätte 109,5 cm...
MAMMAS STORA KILLE, DU ÄR SÅ DUKTIG!!!
Maria kollade syn-hörseltest, och Alfons gillar ju allt som har med bokstäver & göra...Så fort piratlappen åkte på börja han rabbla upp alla bokstäver på kartan INNAN Maria ens hann starta..:-) Han kan ju alfabetet, så det testet klara han med guldstjärnor!
Sen va det dags för hörseltest, då han fick hörlurar på och fick flytta en kula va gång han hörde ett piiiip i örat...Där blev han uttråkad, i början va det skoj, sen sjönk han ihop och suckade, samtidigt pep det i örat och han flyttade kula efter kula...Testet va lika bra där..:-)
(Och jag som har klagat på dålig hörsel, nu vet jag att han verkligen inte VILL lyssna på mig..)
Det va nåt test med färger, men dom rabbla han upp innan, så det slapp hon fråga om...Likadant när hon bad han räkna hur många föremål som fanns på EN rad hon visade, och då räknade han upp alla han såg, typ 6 rader...
Han va så duktig, och väldigt fram i talet tyckte Maria, och väldigt klar i språket, och pratade "vuxet", men det sas ju på 3-årskontrollen också...
Han har ALLTID vatt tidig i talet, och man har alltid hört vad han har menat när han har förklarat nåt...
Lite balans och hopp med ena benet, sen det andra, sen hoppa upp med båda samtidigt...Inget konstigt där heller...
Sen fick han måla gubbe, och där sa Maria att han är noga, och det vet jag mycket väl att han är...Det ska bli PERFEKT tycker Alfons...Likadant när han skriver, så ska det va jätterakt och så jämt det bara går att bli...
Efter det fick han trä småkulor i ett band, det gjorde han så fort så han hann fråga efter flera kulor att trä, men det skulle tydligen bara vara dom...
Maria antecknade allt som gjordes och sades, och Alfons klarade alla test utan anmärkningar...
Sen togs vikten som landade på exakt 20 kg, och han mätte 109,5 cm...
MAMMAS STORA KILLE, DU ÄR SÅ DUKTIG!!!
onsdag 7 april 2010
Efter en trevlig dag i Hällarydet, så va det dags att hämta hem de stora...
Ville inte riktigt skiljas åt, så alla samlades i "Hålan" för lite pannkakor och glass UTOMHUS!
Hur härligt är inte det då..?
Jag fixade till 2 st omellet till mig och Cissi, eftersom vi numera ska försöka vara NYTTIGA och försöka hålla igen (påriktigt..) Önska oss lycka till..:-)
Men vi käka med ute, en liten kortis för mig eftersom Alvin trillade och slog huvet rakt i soldäcket, så jag fick ta hand om en ledsen liten man...
Mysigt är det att sitta ute, solen steker och allt är bara helt UNDERBART!!!
Mysdag...
När jag och Cissi lämnade av de stora kidsen på dagis idag, tog vi dom små med oss, packa in oss i en bil, körde & handla nybakat och styrde kosan mot Hällaryd, till vår kära vän Jennie med familj...
En superhärlig förmiddag fick vi till, det va så längesen vi träffades allihopa, så det va lite extra skoj..!
Barnen fann varandra direkt, otroligt SÖTA!!! Tycker redan pojkarna "bråkar" om docksöta Kaili, hon får inte att lätt när hon blir äldre..:-)
Hoppas vi ses snart igen, TACK så hjärtligt för en fin dag!!
Här kommer bildsen, blev NOGA utvalda eftersom jag tog typ 200 st...
Sött sött sött!!!
KRAM
söndag 4 april 2010
Det tar ju aldrig slut!!!
Det här jäkla städandet tar musten ur en, för man ser ALDRIG nån skillnad! Man plockar varenda dag, och nångång får man till en riktig städning, MEN...varför får man aldrig NJUTA av ett resultat, då man kan få SE att det ÄR städat..?
Nu är ju jag ingen pedant, jag har hellre lite skit i hörnen än ett rent helvete...Men ändå! Det ska man ju inte behöva lida för...
Jag tycker det hör till att det ska va lite "småplock" på vissa ställen, då man har barn, annars tycker jag det är lite overkligt...Det har sin charm med lite leksaker här och var...
Men det är inte det som är problemet här hemma, för ärligt talat vet jag inte var all SKIT kommer ifrån..!
När man kommer in i hallen, ser det värre ut än ett dagis, då vi har ALLA årstider framme när det gäller både ytterplagg och skor...Ni kan ju tänka er själva, 3 ½ person bor här, och då snackar vi vår, sommar, höst och vintergrejer precis ÖVERALLT!
Vi har 2 st hyllor där man kan hänga och lägga plagg, och det finns inte en liten liten millimeter som är fri...Jag får PANIK!
Ett skoställ har vi, ETT enda skoställ, och det står skor till förbannelse ÖVERALLT så man snubblar över alla årstider då man sticker näsan innanför dörren...
Nu har jag spenderat en timme ute i hallen, sorterat bort de årstider som inte passar in längre, men märker jag nån skillnad?? NEEEJ!!!
Den här våren hoppas jag på att våra kök ska bli klara, för det är nog det som gör huset en aning "stökigt"...Vi har bott lite "halvdant" i snart 4 år, och det kan va lite jobbigt ibland...
Vi har nästan valt ut vilka färger det ska va, kollat tapeter till det som ska va finrummet, kollat tapeter till Alvins rum, och kollat färg till vårt hus (som ska målas till nästa år, synd!!) Vi hinner inte med en husmålning, och vårt hus verkligen SKRIKER efter en ny färg, för just nu ser det inte riktigt klokt ut..!
Stackars stackars hus...
Man hade ju önskat att få lite hjälp med allt som ska göras, men vi står ganska så ensamma i det hela, och då tar det lite mer tid att få saker och ting gjorda...
Men vi hoppas på att få en del gjort i allafall, samtidigt som man vill NJUTA av våren och sommaren tillsammans med varandra och barnen...
Nä nu ska jag sluta tjata färdigt, måste tyvärr städa fast ingen kommer märka nåt, BLÄÄÄÄ!!!!
Kram sålänge
Nu är ju jag ingen pedant, jag har hellre lite skit i hörnen än ett rent helvete...Men ändå! Det ska man ju inte behöva lida för...
Jag tycker det hör till att det ska va lite "småplock" på vissa ställen, då man har barn, annars tycker jag det är lite overkligt...Det har sin charm med lite leksaker här och var...
Men det är inte det som är problemet här hemma, för ärligt talat vet jag inte var all SKIT kommer ifrån..!
När man kommer in i hallen, ser det värre ut än ett dagis, då vi har ALLA årstider framme när det gäller både ytterplagg och skor...Ni kan ju tänka er själva, 3 ½ person bor här, och då snackar vi vår, sommar, höst och vintergrejer precis ÖVERALLT!
Vi har 2 st hyllor där man kan hänga och lägga plagg, och det finns inte en liten liten millimeter som är fri...Jag får PANIK!
Ett skoställ har vi, ETT enda skoställ, och det står skor till förbannelse ÖVERALLT så man snubblar över alla årstider då man sticker näsan innanför dörren...
Nu har jag spenderat en timme ute i hallen, sorterat bort de årstider som inte passar in längre, men märker jag nån skillnad?? NEEEJ!!!
Den här våren hoppas jag på att våra kök ska bli klara, för det är nog det som gör huset en aning "stökigt"...Vi har bott lite "halvdant" i snart 4 år, och det kan va lite jobbigt ibland...
Vi har nästan valt ut vilka färger det ska va, kollat tapeter till det som ska va finrummet, kollat tapeter till Alvins rum, och kollat färg till vårt hus (som ska målas till nästa år, synd!!) Vi hinner inte med en husmålning, och vårt hus verkligen SKRIKER efter en ny färg, för just nu ser det inte riktigt klokt ut..!
Stackars stackars hus...
Man hade ju önskat att få lite hjälp med allt som ska göras, men vi står ganska så ensamma i det hela, och då tar det lite mer tid att få saker och ting gjorda...
Men vi hoppas på att få en del gjort i allafall, samtidigt som man vill NJUTA av våren och sommaren tillsammans med varandra och barnen...
Nä nu ska jag sluta tjata färdigt, måste tyvärr städa fast ingen kommer märka nåt, BLÄÄÄÄ!!!!
Kram sålänge
lördag 3 april 2010
Smått & gott...
Idag efter en god frukost med nygräddade frallor, gav vi oss ut i stada, Alfons ville ha nya converse...
Dom han fick förra året passa inte längre, och nu tog ju pappa på sina, och då uppstod en liten avundsjuka i hallen...
Men jisses vilka priser på skor!!! 549 kr skulle dom ha, sanslöst...
Kikade på ett par "förstaskor" till den lille med, men dom va fasiken dyrare än dyrast (och då är jag inte snål) men man håller ju liiiite extra i plånboken...
Alfons fick sina converse, Alvin köpte vi några söta sandaler till...
Klockan 14 va 3 biljetter bokade på bio, jag Peter och Alfons skulle se "Draktränaren" och det va mysigt!
Vet inte riktigt vad jag ska säga om själva filmen, den va BRA, men om man har lite känsliga barn just i 4-årsåldern, kanske man bör avvakta...Det va himla TUR att vi inte va och såg den på 3D i Bromölla, det hade nog skrämt skiten ur Alfons, fast han är en riktigt liten tuffing!
Efter bion va det dukat påskbord hemma hos Bigge´s, rena lyxen...
Tog mig t o m en liten tupplur i soffan, och det tillhör inte vardagen precis, man får ju passa på...
Nu äntligen sover barnen, godiset ska fram, tända lite ljus, sen blir det filmmys med maken...
Sist men inte minst vill jag säga GRATTIS till sötaste GLORIA idag som firar första födelsedagen, synd att vi inte fick träffa dig...Men vi hann i allafall ge dig en söt liten present...
KRAAM alla påskfirare!
Dom han fick förra året passa inte längre, och nu tog ju pappa på sina, och då uppstod en liten avundsjuka i hallen...
Men jisses vilka priser på skor!!! 549 kr skulle dom ha, sanslöst...
Kikade på ett par "förstaskor" till den lille med, men dom va fasiken dyrare än dyrast (och då är jag inte snål) men man håller ju liiiite extra i plånboken...
Alfons fick sina converse, Alvin köpte vi några söta sandaler till...
Klockan 14 va 3 biljetter bokade på bio, jag Peter och Alfons skulle se "Draktränaren" och det va mysigt!
Vet inte riktigt vad jag ska säga om själva filmen, den va BRA, men om man har lite känsliga barn just i 4-årsåldern, kanske man bör avvakta...Det va himla TUR att vi inte va och såg den på 3D i Bromölla, det hade nog skrämt skiten ur Alfons, fast han är en riktigt liten tuffing!
Efter bion va det dukat påskbord hemma hos Bigge´s, rena lyxen...
Tog mig t o m en liten tupplur i soffan, och det tillhör inte vardagen precis, man får ju passa på...
Nu äntligen sover barnen, godiset ska fram, tända lite ljus, sen blir det filmmys med maken...
Sist men inte minst vill jag säga GRATTIS till sötaste GLORIA idag som firar första födelsedagen, synd att vi inte fick träffa dig...Men vi hann i allafall ge dig en söt liten present...
KRAAM alla påskfirare!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)