I mina tankar...

Jag är en människa med EGEN vilja...Jag är långt ifrån perfekt, men jag har en egen vilja...Och den är jag stolt över, för det är den jag ÄR...

Jag tycker och tänker, jag kan prata och ventilera, jag kan säga ifrån, jag kan ge och jag kan ta...
Jag kan stå för saker, men jag kan även ha hemligheter, jag försöker vara så ärlig jag kan, men kan även ta till en vit lögn nån gång, för jag vet att det är det bästa just då...

Jag blir lätt sårad, och blir jag det av en människa som står mig nära, är mitt hjärta föralltid krossat...Har man tur, finns det en väg tillbaka, men den vägen kan bli krokig och förmodligen aldrig densamma...
Tappar jag förtroendet för nån som står eller stått mig nära, kan jag ge det en chans till, oftast bara EN, om jag inte gillar personen fruktansvärt mycket..
Men även där blir vägen aldrig rak och fin, utan väldigt väldigt kantad och ibland ful...
Det är den människan jag är...

När jag väl hittar nån som kommer stå mig nära, är det för all oändlighet...Det är för himmel och rike, det är för makten och evigheten, det är för kärleken in i döden...
När jag ÄLSKAR så gör jag det av hela mitt hjärta och själ, jag släpper in kärleken och vårdar den...
Men OM nåt händer på den lyckliga vägen, så blir det aldrig som det en gång va...

Jag tror på "Den egna viljan", allt du gör är allt du lever...Man kan lyssna på ett gott råd, man kan få vägledning i livet, man kan få en hjälpande hand...
Men man kan ALDRIG låta någon annan styra din egna vilja, då förstör man människan, och då kan man lika gärna lägga sig ner och sluta andas...

Länge leve "Den egna viljan"
Alla har gåvan TILL den, det gäller bara att öppna ögonen FÖR den...