tisdag 11 augusti 2009

En vägg mindre...


Idag "pangade" vi bort väggen...Har ju kommit lite bebis emellan, men idag åkte den bort!
Jag har ju önskat att få fram vår gamla trappa, så där så den syns lite fin...
Och vet ni vad..? Nu gör den det..!
Nu återstår bara lite "finputs" så är den i tipp-topp...

Det är lite småkul att få se att det "växer" fram...Man ska verkligen bo in sig innan man exempelvis "pangar" ner väggar och skit...
Vi har bott här i 3 år och 4 månader, och vi håller fortfarande på...Men det är det som är charmen med det hela...Att få se det växa fram...
Har fortfarande en hel del framöver, men det är lika skoj varenda gång när nåt är klart, man blir liksom kär i huset på nytt hela tiden!

Idag vaknade vi upp FRUKTANSVÄRT påsiga under ögonen!! Inte sovit en blund, då lilleman vatt konstant orolig...
Men man får bita ihop, dra sig i huvet för att ställa sig upp på sina trötta ben...
Alfons kom hem tidigt idag, och han hade saknat oss sa han...Han berättade även att:

-Lillebror är jättesöt & jättesnäll, men himla himla skrikig..!

Han har med andra ord haft en liten välbehövlig minisemester sen i lördags då kan man ju säga....
Men det va han värd, för det är ju klart att han kan tycka det ÄR lite "jobbigt" med lite skrik i huset...Det MÅSTE alla få tycka!

Jag själv blir inte riktigt klok på VAD DET KAN VARA som gör Alvin SÅ ledsen...Är det magen..?
Han blir fruktansvärt förtvivlad många gånger, och är otröstlig...Själv känner man sig totalt maktlös, att inte kunna trösta sitt lilla liv...Det gör en mindre deprimerad...Så just nu är jag inne i en svacka kan jag ju erkänna, känner mig så låst...
Alfons drar och sliter åt ena hållet, Alvin skriker & gapar åt andra hållet...Och jag står där i mitten och måste välja...

Dom små stunderna man har nu med Alfons är guld värda, för dom växer då inte på träden...Innan va man ju van vid dom stunderna, men nu...nu blir jag ÖVERLYCKLIG så fort jag kan sätta mig ner bara med honom!!
LÄNGTAR till lillebror blir större, så man förstår honom bättre...
Bebistiden ÄR jobbig!!
Posted by Picasa

4 kommentarer:

  1. Vilken ursöt bild på en ursöt bebis :-)!!
    Väntar med spänning på att få se denna fina trapp.. :-),säkert jättefint!
    Hoppas det vänder snart,det är riktigt jobbigt när man inte få sova på nätterna :-(,svårt det där med förklaring om varför han skriker,det kan ju vara så mycket eller inget särskilt... frustrerande i vilket fall!
    Hoppas ni får sova ut inatt!!
    Natti natti min kära vän ♥
    Hör av mig imorgon så vi kan bestämma nån tid som passar bra,men eftermiddag låter ju bra!

    SvaraRadera
  2. Hej på er.
    Vår lille kille var som bekant en liten orolig själ som inte sov speciellt mycket. Minns en morgon när jag sträckte fram honom till M,och sa,-Nu får du,ni göra vad ni vill,för jag är inte med på detta längre.
    Till han var 4 månader,var hans sovrekord 7,5 min sömn i sträck! Han knorrade,stönade och skrek om vartannat,och åt förstås. Han hade inte kolik,men han var missnöjd,med hela tillvaron. Jag kände en sån maktlöshet,ska jag inte kunna trösta mitt eget barn?? Jag som hade 2 st sen innan,borde väl kunna nåt knep,för att få det att funka..? Tyvärr..
    Vet att jag ammade honom på parkeringen utanför Ica,för att sen snabbt kunna handla,innan han drog igång,men det misslyckades ändå. Hann alltid bara som längst till brödet,precis förbi charken,suck.Sen satte skrikandet igång igen. Jag var innerligt trött på det,och började därför jobba redan när han var 7 månader. Ville bara komma hemifrån.
    Men när han började kunna "sitta" upp,och fick mer blick för världen,då kom vändningen. Han ville nog mer än hans lilla kropp kunde,men då hände det nåt. När han sen var 8 månader,då kan jag säga att då började det falla rutiner på plats. Du och ni för en kamp nu,men försök att inte få dåligt samvete för Alfons,om du inte orkar fara iväg och leka,eller ta emot folk hemma. Han klarar denna tiden,utan att du behöver köra fullständigt slut på dig.
    OM du vill,ha en stund med Cissi och William,så bor vi ju på vägen dit,så ett par timmar får du gärna fylla mitt bebishjärta,och använda mig som barnvakt. Bara så att du vet :)
    Stora styrkekramen till dig,sömnlösa kvinna,
    Janina

    SvaraRadera
  3. Uach ja vännen de första månaderna e jobbiga när man inte vet varför dom skriker o dom inte kan berätta vad som e fel!
    Ringer dig sen! Ska försöka vila lite nu, har varit o lämnat bus på dagis!
    Puss

    SvaraRadera
  4. Janina, STORA jättebamsekramen till dig!!!! Vilken tjej du är, och vad det betyder MYCKET för mig det du skriver!! TACK!!! Du berör mig ända in i själen!! TACK TACK TACK!!!

    SvaraRadera