Vidare...

Jag gnäller vidare på min blogg jag kallar "Hoppetossan", den hittar ni i min blogglista till höger...

Kram

Hej då!

Säger (nog) Hej då nu & tackar för lilla mig...
Har tappat all lust i världen på blogga, vill faktiskt ha lite för mig själv...
Men det har varit roligt den här tiden..:-)

Till er som fortfarande är vän med mig på facebook- Vi ses där!!
För där lär jag förmodligen stanna ett tag till..:-)

Ha det fint gott folk!

Många kramar Freijan

 

Det har gått lite mer än 9 månader sen Smilla lämnade oss och for till katthimlen...
Idag kom den här lilla krabaten in i våra liv, än så länge bara 8 veckor och fortfarande hos sin mamma...
I slutet av okt välkomnar vi honom in i vår familj...

Namn diskuteras...jag vill att han ska heta Shanti, men det vill inte dom andra...
Vi får väl se...

På måndag får jag hålla han för första gången, då ska kameran med och jag ska ta fina bilder på "lillskrutten"...

Äntligen lite goda nyheter!!

Kram därute

Heej!!

Nu sitter jag här och tar mig lite tid...Känner fortfarande ingen blogglust och funderar starkt på lägga ner!
Ändå är det ganska så mycket som händer och sker i mitt liv, men orka inte dela med mig längre...kanske vill vara lite "privat" på äldre da´r..:-)

Jag har känt mig en aning förvirrad sen L dog, med nya intervjuer och nya jobb...Tagit steget och sagt upp mig från Karlshamns kommun för att fortsätta inom två olika kooperativ i Kristianstad istället, där börjar jag faktiskt trivas riktigt BRA!
I grund och botten har jag "bara" 60 %, men jobbar mig hela tiden upp så mycket jag kan och hinner varje månad...Söker jobb flitigt fortfarande, för att hitta det där som känns "hemma"...
Men jag klara mig än så länge, livet är en chansning, och livet är spännande...Men samtidigt väldigt tungt...

En tatuering rikare gick jag och blev i måndags, och supernöjd blev jag! Den fick sin plats på höger handled, och det blev mina fina pojkars personnummer och 2 st stjärnor, som såklart symboliserar de båda i mitt liv...
Jag vill hemskt gärna ha en till, men då slänger mannen ut mig säger han...Får ta en liten funderare på det där..:-)

Träningen har dragit igång, längtat efter mitt sim och igår kämpade jag med mina 100 längder...Lite tungt i kroppen men såååå skönt! Försöker även ta 1 timmes powerwalk varenda dag, min kropp behöver komma i form, och piggare blir man ju i detta höstmörker...

Vet inte när jag kommer göra ett fotspår nästa gång, men ni får ha det så bra därute gott folk!!!

Kram på er

 

Ikväll tänder vi ett ljus för Stefan Liv, och tänker på hans familj, hans 2 små pojkar Herman och Harry och hans fru Anna...
Det är så fruktansvärt tragiskt när en ung människa går bort, en glad och sprudlande människa full av liv...

Vila i frid

Jo då sa att de...

Som ni kanske har märkt har jag tappat stinget totalt, och fundera på allvar att ta ett break från bloggandet...
Har ingen känsla för skriva, vet knappt själv vad jag tycker och tänker längre...

Känner inte riktigt igen mig själv, och det har pågått en tid nu..Känns som jag håller på förlora mig själv nånstans, bit för bit...
Nåja riktigt SÅ illa som det låter är det (nog) inte, men ändå...

Känns tungt i mitt hjärta vissa dagar, och känslorna sitter utanpå...
Förhoppningsvis går det över, men jag behöver nog ta en paus och inte skylta med mitt liv (för tillfället..)

Nu blir det iväg och prova linser, och hoppas det är nåt för Fröken Freij...
Mina trollungar ville va hos Bigge´s idag, och dom hämtar jag lite senare i eftermiddag...
Imorgon börjar jag det nya jobbet (saknar mitt gamla mest av allt...)

Nästa gång jag skriver, hoppas jag på en GLADARE Jenny...

Må gott alla, många kramar

Lite blandat...

En uppdatering kanske...Här kommer den:

Tycker det här med att blogga för tillfället suger, har ingen lust alls!!
Men jag gör ett tappert försök att berätta lite om det senaste...

Mitt vikariat börja gå mot sitt slut, det är så synd, för jag STORTRIVS där jag är nu!
Men jag har fått ett "riktigt" jobb som jag börja på 1 sep, dock en liten tjänst till att börja med, så jag får sorgligt nog stämpla upp för ett tag...Mindre roligt men vad göra??
På måndag blir det en kickoff där vi ska gå igenom allt, det ska bli intressant då man får vara med från början...
Kvinnan jag ska vara hos har aldrig haft assistenter, så det blir nytt för alla!
Ser givetvis fram emot detta...

Alvins inskolning är slut och det har gått toppen! Dock lite sjuk nu, dunderförkyld med feber...Inte så otippat att det blir så så fort dagis öppnar!
Alfons är mäkta nöjd över att lillebror är på samma dagis som han, och han ska följa med och både lämna och hämta Alvin på hans avdelning...
Fröknarna har sagt att storebror "tittar till" lillebror ibland, hålla lite koll så han inte ska slå sig å så..:-)
Supergulligt!

Nä usch vad trött jag blev av att skriva...Ingen glöd alls...
Det får va till nästa gång!
Ha det fint därute & va rädda om varann...

Kram Freijan

Har inte tid...

Vet jag är usel på blogga, men jag har varken tid eller lust för tillfället...
Jag lämnar ändå ett litet fotspår så ni som läser vet att jag lever..:-)

Den här veckan har jag varit ledig och spenderat mestadels av den tiden i Sandviken, och jag tar tillbaka allt ont jag tidigare har sagt om Sandviken, att det skulle va en jäkla "köttmarknad" och andra fula ord...Så är inte fallet alls, lika normala människor där som en annan...
Och jag tror Sandviken för mig ligger mig varmt om hjärtat efter den här sommaren!

Jobbar gör jag i Kristianstad nu för tiden, och det känns "bra" att svänga andra hållet, och inte mot Karlshamn...
Saknaden efter L är fortfarande STOR, och jag kan inte ens fatta att det har gått 2 månader sen han dog!! I mitt hjärta känner jag att jag är "klar" med Karlshamn, och på onsdag ska jag på intervju i Kristianstad och hoppas på det!
Där jag är nu är ett vik, men kommer förmodligen få ca 25 % där eftersom en ska sluta till hösten. Och den intervjun jag ska till på onsdag är en tjänst på 70%, och det vore ju fantastiskt om det skulle klaffa med båda!
Tänk 95% dagtid, vilken dröm...

Så ligger det till för Fru Freij i nuläget, jag återkommer när jag är mer på hugget...
Ta hand om er gott folk!!

Kram

En fiiin dag!

 

Lördagen den 23 juli tog min bror och hans Helen det stora steget...Jag fick äran att vara vittne till detta, samt min mamma och syster...
Det blev en underbart fin vigsel utomhus, och få dela den här stunden tillsammans kändes viktig...

Jag fick även hedersuppdraget att agera fotograf, och bilderna ligger såklart på plats i min bilderblogg, så in där och kika!

För tillfället känns det som om det är lite torka i min blogg, känner att jag inte har riktigt med tid (eller lust..)
Men jag återkommer säkert snart ska ni se...

STOR kram på er gott folk

Lilla rödluvan...

 

Man kommer aldrig undan när man ska gifta sig, även om man meddelar en vecka innan!
Så blev det för Helen igår, då jag och syrran tog tåget mot Kristianstad och dit på "kidnappning"...

Det blev ostbricka med vin och shots, sen utspökning till Lilla rödluvan, och vilken SNYGG sådan hon blev!!
Lagom salongsberusade gav vi oss ut, då Helen skulle dela ut äpplan under färdens gång, och det va ju inga som helst problem...
Skulle även tvinga henne på en ponnyridning, men inte en hästjävel på hela tivolit..!
Där kom hon billigt undan tyckte vi, för hon är ju inte direkt överförtjust i hästar...Men då tog vi till nästa plan som va "gå på vatten"...Lite orolig blev hon allt, men roligt i bubblan hade hon ändå!

Hon traskade rundor och vi stod och garva, väl ute lite väl "yr i bollen" efter rundorna på vattnet, fick den blivande gå och sätta sig för att hämta andan...
Illamående blev hon och vi kände oss som värsta bovar, för hon behövde hem och lägga sig en aning omtumlad...

Det va synd att hon missa sitt favvohak "Rosegarden" där vi bokat bord för oss 3 firare (som blev 1 st mindre..)
Men jag håller med Helen, JÄKLIGT gott käk!!!
Och vi har sagt att vi tar med henne en annan gång under andra omständigheter...

Nästa helg, på lördag, blir hon Fru Lindeborne, då dom kl 11 ska byta ringar vid "Karl-Oskar & Kristina" i Karlshamn under en bar och vacker himmel...Jag har äran att få vara vittne tillsammans med min syster och moder jord...
Och såklart även den stora äran att fotografera turturduvorna!!!

Detta ser vi fram emot!!

En kul grej...

 

Efter en massa prat om att "nån" skulle få äran att träda i vattnet med klänning, kom jag på idén om att trasha min bröllopsklänning! Fotograf va ju busenkelt, då jag fråga Gunnel Persson som genast va med på noterna!
I samma veva fråga jag henne även om hon kunde tänkas ha den där andra klänningen som va tänkt ifrån början, och det kunde hon...

Så vi gav oss iväg på vårt uppdrag en ljummen torsdag kl 18, kameran i högsta hugg och dom fina klänningarna...
När vi kom till Torsö va där några människor, inte många men det får man ju räkna med...Men ni kan ju tänka er själva vad dom hade käkat glosoppa då jag hoppar i plurret med värsta klänningen, vilken syn!

Det va en superhärlig känsla!!
Riktigt varmt och skönt i vattnet oxå, men klänningen blev ju sisådär 20 kg tung..!

Bilderna blev jag mycket nöjd med, och jag har lagt upp alla i min bilderblogg om ni är nyfikna...
Även där har jag lagt upp fotona på den andra klänningen som Gunnel har på sig...

Efter den idén har det bara bubblat upp nya, får se hur det blir med det...
Är det nån därute som är sugen på trasha sin bröllopsklänning, säg bara till...
Jag ställer gärna upp!

Kram på er

Trash the dress...

 

Provade just min bröllopsklänning, och den passar!!
Och vad tycker ni jag ska göra med den..?

Min tanke är att ta steget ut i havet, och låta min kära vän och fotograf Gunnel fånga det ögonblicket med kameran...
Det hade väl varit ett roligt och lite annorlunda ögonblick...

Kan ju ligga lite "firande" bakom det hela, om man tänker i mina banor:

1. Varit tillsammans i 10 år den 9 juli
2. Varit förlovade i 4 år den 10 juli
3. Varit gifta i 3 år den 8 aug

Trash the dress..??

Why not!!

Allt i allo...

 

Vi har haft 2 st riktigt heta äckliga och klibbiga dagar, jävlar rent ut sagt!
Men ikväll va en härlig kväll då jag och Alfons tog kameran med och tog lite foton, sen satte vi oss ner och gjorde vårt första riktiga collage ihop, som blev såhär fint..:-)

Jag har ju glömt skriva att jag fick jobbet i Kristianstad inom Mejdej-kooperativet, och jag går min intro på tisdag redan, sen har jag fått äran att hoppa in tidigare än väntat 2 st söndagar i rad!
Som det ser ut så kommer jag få vara på det stället i 8 veckor, men Mejdej säger att dom vill gärna ha mig kvar, så deras mål är att hitta fortsatt arbete inom kooperativet, och det låter ju lovande!
Hade varit sååååå roligt om det hade blivit på just det stället jag ska va på, men man kan ju inte få allt...Kanske kanske kanske ska där sluta en tjej till hösten, och då kanske jag har min chans att få efterträda henne...vem vet...

Har även sökt lite annat, och det har ringts i min telefon om alla möjliga jobb (mest som sommarvikarie, men det är jag ju inte i behov av..)
Såg en rolig grej i "Info-bladet" häromdagen, där dom söker en "Fritidsreporter"...
Jag hajade till när det stod: Tycker du om att skriva och fotografera..? (Nääää väl..??)
Tyckte då det va som klippt och skuret till lilla mig, så jag skrev dit, och har nu en uppgift framför mig som ska va klar i aug...En "egen" artikel...
Det va ganska många sökande, men jag ska ge dom en rejäl fight..!

Just nu spelas det Metallica på hög volym, det visas "The big 4" på teve, sen kl 18...Kommer förmodligen drömma om hårdrock ikväll!!
Ett gött avslut på en fiiiin helg...

Ikväll har vi även planerat lite minisemester med barnen, frågade Alfons imorse vad han helst av allt ville göra på sommarlovet, och han säger: Jag vill bada!
Barn i den åldern kräver inte på tok för mycket, utan det är vi päron som ska stimma om en "BRA" semester...
Nästa vecka blir det tripp till Öland (Ölands djurpark) med övernattning i Kalmar, då vi även ska passa på att hälsa på lite släkt...
Sen tar vi "Tosse" en dag då vädret är heeeelt okej...Vi har ju både Killebom och Östersjö framför oss, och det är ju inbokat för de små...Jag har bara 3 veckor kvar, sen börja jag arbeta...
Men mycket sol och BAD ska det hinnas bli...

Imorgon blir det dock vuxentid i form av bio, äntligen!!!
Vi ska se "Kronjuvelerna", och det är jag , Gunnel och Cissi än så länge...

Nu säger jag godnatt, ska se färdigt Metallica, sen bingen...

KRAM på er

Ett avslut- Ett farväl...

Idag tog jag farväl av en älskad vän, och det va tufft och det gjorde väldigt ont!
Igårkväll möttes "gruppen" upp och tog an vår sista trivselkväll någonsin tillsammans, och det va med mycket blandande känslor...
Jag hatar avslut, jag hatar farväl...Speciellt om det betyder FÖRALLTID!

Vi va alla riktigt omtumlade imorse, alla hade verkligen sovit pissdåligt!
Min sömn såg ut såhär: La mig kl 00.00, snurrade rundor och ångesten kom krypandes...
Kl 01.40 va jag fortfarande vaken, varm och klibbig...så jag gick ner och somnade som en stock, jag tror nästan jag somnade innan jag la huvet på kudden!
Kl 03.45 vaknar jag av en fluga som bestämt vill sitta i mitt fejs...Tar tag i flugdödaren och inväntar dödsstöten...PANG! Och flugan blev som en flugskit på golvet, och jag kunde fortsätta min sömn, till kl blev 05.50...Då gick jag upp med klumpen i magen inför en jobbig begravning...

Jobbig va bara förnamnet, plågsamt, sorgligt, tomt och ledsamt hundra gånger om...
Tårar stora som tennisbollar drog ner för mina kinder, och hjärtat värkte!
Jag vill kunna tro att du har det bättre nu, då du slipper vara sjuk...Men jag kan inte låta bli att samtidigt få tycka att du hade flera år kvar...

I min handbukett lämnade jag ett sista farväl, där bara jag och du vet vad som står...jag satt en kväll och fingrarna greppade runt pennan, och skrev till pennan glödde...6 st sidor blev det, som jag rullade ihop och satte fast i blomman till dig...Saknaden är stor min vän...

Kram

"Lilla O"

 

I söndags döptes världens sötaste Ossian, han är såååå snäll och go den lille krabaten...
I min famn fick jag den stora äran att ha han, och han är absolut världens mysigaste lilla gudson!!

Tack underbara kusinvitamin, den bästa som finns att jag fick den finaste gudsonen i världen, jag lovar att föralltid finnas där, men det vet du redan...

Puss-kram

Uppdatering...

 

Nu när det är sommar och sol, finns det inte så mycket tid att ägna åt bloggen min...
Men nu gör jag ett kärt litet inlägg eftersom min älskade underbara lilla trollunge Alvin fyllde hela 2 st år i lördags, och detta firade vi med buller och bång..!
Tänk att 2 år redan har gått, och vilka underbara 2 år...Den lille killlen är hur go och rar som helst, så mycket kärlek du ger...

Vi donade upp värsta kalastältet på soldäck, så vi alla kunde sitta ute, och jisses så mysigt det blev!
Vi va hela 15 st vuxna och 4 st trollisar, och det blev ett väldigt lyckat kalas...
En massa presenter fick han, och snäll har han nog varit, för i dom fanns det alla bilar från "Cars" (nästan), jättecoola kläder, ritblock (Cars såklart) och kritor, godis, andra roliga bilar med roliga ljud, en stor "Blixten-bil" som dessutom är radiostyrd och väääääldigt poppis!!! En hel del pengar fick han oxå, och en massa massa KÄRLEK!

Tårtan blev ju såklart hur populär som helst, där motivet va "Bärgarn"...
Och Bärgarn va fruktat GOOOOOD!!!!!!

Trollungen lekte hejvilt med alla sina leksaker, och han lär inte tröttna på ett bra tag vill jag lova...
Han är garanterat HELnöjd över sitt 2-årskalas...

KRAM på er & tack alla som gjorde Alvins dag sååå fiiiin....

Låt mig få presentera...

 

Alvin (snart) 2 år!!
På lördag fyller du år, och vart tog dom här 2 åren vägen..?
Underbara lilla trollunge, för en riktig trollunge det är du...Vi älskar dig så!
En såååån underbart härlig go unge, snäll och rar...

Det bästa du vet är bilar, och då står Blixten och Bärgaren överst på din lista! Du älskar även att åka bil, då du på morgonen står redo för att bilen ska ta dig eller brorsan till dagis...
Du kan inte se dig mätt på Cars eller Bärgarns hejdlösa historier på dvd...Även Thomas och vännerna gillar du, och Musses klubbhus...
Du älskar att sjunga, vi sjunger alltid Blinka lilla stjärna vid läggning...Du brukar även nynna på Lilla snigel, Imse vimse, och i bilen då Kiss-skivan går het, nynnar du och brorsan ikapp till favoritlåtarna!
Du har börjat räkna, 1 2 3...7 8 9 10...3 2 1...Du är på gång min lilla vän, duktiga du...
Och du har redan ett RYSLIGT intresse för hockey!!!

En riktig kelgris är du, du mår som bäst när du får kura upp dig i nåns famn och bara mysa...
Många gånger om dagen kommer du och säger "mysa mamma", och så hoppar du upp och myser för kung och fosterland!

Din favorit är din bror, även om han är busig och tetas ibland, så är det tillsammans med honom du har som allra allra roligast...

Det händer så otroligt mycket i din värld just nu, du börjar bli mer självständig...Klarar många saker på egen hand, och förklara vad du vill och känner på ett bra sätt...
Man är en stolt förälder till 2 st underbara och söta trollungar!

Mammas ögongodisar...

Alla måsten...

Varför är alla måsten så fruktat jobbiga?!
Och gör man inte alla måsten får man panik...Sen får man ibland höra bak efter att man inte gör nåt, så alla måsten MÅSTE göras!
Och jag tycker verkligen alla måsten är det jobbigaste i världen, jag vill känna för att göra alla måsten, men när känner man det då...aldrig..?

Det här med hus är på gott och ont, för det finns att göra precis hela tiden, och jag är väl inte riktigt den människan...
När dagen har gått, man har gjort det nödvändigaste, som se till att maten står på bordet, slänga in några tvättar, städa och plocka undan, in i diskmaskin och hela den biten, sen har man ungarna man ska roa och hitta på nåt med...Jag är ju den som prioriterar mina barn, först och främst ska dom ha det bra! Sen får det andra komma senare...Men alla tänker inte riktigt så, får då...ja då ligger man efter med alla måsten..!

Jag känner att jag har det över axlarna hela tiden, som idag, MÅSTE jag helt enkelt ta bort ogräs, visst att det är skönt när det väl är väck, men jag vill göra det i lugn och ro, inte springa efter en 2-åring...Hur mycket får jag då gjort..?
Nåja ni tycker nog jag kör värsta gnällramsan här, men det är så jag känner...

Känner att jag aldrig har tid till mina vänner pga alla måsten, och det gör mig inte vidare lycklig...Och hinner jag väl se nån av dom, ja då ska man må dåligt för att man inte har hunnit med alla måsten..!

Nä jag tycker alla måsten är piss! Men visst är det skönt när det väl är gjort, bara det hade tagit slut nån gång..!
Jag vill bara ta det lugnt, må bra, slappna av och vara med mina barn...
Slippa alla måsten, och gå må dåligt över "småsaker"...

Nu blir det scones, och förhoppningsvis snart mysbesök av älskade kusin...

KRAAM

Gammalt och nytt...

 

Då va helgen över och måndagen är här...
Sovit pissdåligt inatt, drömt konstigt, sen blev jag väckt av en väldigt morgonpigg fluga som siktat in sig just i min feja av alla ställen i ett STORT hus..! Så tack för 4-5 timmars sömn, känns skitbra i kroppen!

Idag va vi bjudna på "Öppet hus" på Alvins nya förskola, trevligt tycker jag! Det visar sig att han får en fröken som Alfons haft och det kändes väldigt välkomnande...Ska bli riktigt skönt att få han på samma som Alfons även om det bara är ett år, sen börja ju Alfons i "lillskolan"...
Och från det ena stället till det andra, där vi hade blivit inbokade på ett "avslutningssamtal" som jag råkat missa i förra veckan...
Roligt att få höra om hur dom uppfattar Lille Alvin...Vilket va väldigt positivt och härligt!

Nu blir det snart iväg för att hämta hem storebror, se vad vi kan hitta på å syssla med en sån här regnig dag!
Antar att ungarna kommer bli GRYMT rastlösa i eftermiddag...

Hörs sen, KRAAAM

Min Lista!

Eftersom jag glömde bort en viktigt tid och viktigt samtal i veckan, så känner jag att jag måste skriva upp en egen lista, och den gör jag här...

Fre 17/6 Studentplåtning kl 9.30
Frisören med Alfons kl 14.30

Mån 20/6 Öppet hus på Alvins nya förskola kl 9.45-10.45
Avslutningssamtal på Alvins gamla förskola kl 11

Ons 22/6 Midsommarfirande på Alfons förskola kl 10-11
Midsommarfirande på Alvins förskola kl 17.30-19

Tis 28/6 Jobbintervju i Kstad kl 13

Ons 29/6 Trivselkväll och minnesstund med arbetskollegorna i Khamn kl 18

Tors 30/6 Begravning i Khamn kl 10

Så, nu kan jag slänga alla mina lappar...

KRAAM

Bättre sent än aldrig...

 

Nu sätter jag mig ner och skriver om vår tripp till Göteborg...
Morgonen började inte bra, fick dödsbesked...men har man lovat så har man lovat!
Jag fick samla mina tankar och känslor, och låsa in dom ett litet tag...

Trippen dit gick fint, Alfons va söndertaggad och tyckte det tog lite väl låååång tid till Liseberg...
Sen somna han, och när han slog upp sina gröna va vi nästan på plats!
Det roliga är när vi stanna bilen och ska checka in, kommer Petter samtidigt som oss, parkera lite fint bredvid och lunkar in...
Och vi med, och på incheck står vi jämte varann och Alfons ögon fullkomligt LYSER!!!
Petter är ju lite av en idol till lilla Alfons, så ni kan ju tänka er...
Jag viskar till Alfons "gå fram och fråga om du får hans autograf sötnos.." men han blygnade till rejält av själva tanken och tyckte istället att jag skulle göra det till honom...
Då kliver mannen i familjen in och räddar situationen, och Petter frågar Alfons efter hans namn...
"Det är ju lätt och skriva" säger Petter med ett brett léende (eftersom hans äldsta heter likadant..)
Vi tackar och bockar för hans vänlighet och namnskrift och beger oss till hissarna...

När vi står där och donar med korten som inte vill få hissen att dra upp oss på våning 12, hör vi en välkänd stämma...
Då kommer Petter med 2 av sina barn, frågar om det är ok om dom åker i vår hiss, och givet va väl det!
Så där står vi i Göteborgs minsta hiss i det läget, 6 pers och donar vidare med korten som ska stickas in i ett fack för att ta oss uppåt...Det blir en del skratt och tillslut fungerar det..!
Påväg upp kommer vi in och prata lite om programmet "Så mycket bättre" och Petter har verkligen fullspäckat schema nu, och att programmet i sig hade kickat igång en fullmatad sommar för honom...

När vi ska kliva av på vår våning 12, rullar Petter ut sin enorma resväska för att släppa förbi oss "vanliga" bönder, önskar oss en trevlig visit och en trevlig sommar, tittar på Alfons och säger: "Hej då Alfons!"
Och sekunden efter hör vi att han säger till sin Alfons i hissen, "den pojken heter med Alfons" sen donar dom vidare med kortet och hissen, som sedan tar dom upp till 20 våningen...

När vi varit inne och gjort oss hemmastadda på rummet, ska Peter köra iväg med bilen till en annan parkering...
När han 20 minuter senare kommer upp på rummet, visar det sig att han sprungit på September på hotellet...
Han va inte sen att köra en omgång till, gick fram och ville ha en autograf till sin son Alfons (som inte va med..)
Va hon sen trodde om det är väl en annan historia..:-) Alfons va nöjd som en speleman i alla fall...

På Liseberg va det fullt ös, vi åkte karuseller non-stop i 7-8 timmar!! Ett tag mådde jag illa, men va gör man inte för sina barn...
Jag åkte på illamåendet och såg mer än nöjd ut (och det va jag oxå..) Konserten titta vi på litegrann, men för Alfons va det mer karuseller som hägrade!
Supertrevligt tillsammans och en viktig tid för Alfons att få ha mamma och pappa lite för sig själv...

Hotellet Gothia Towers va underbart, och hotellfrukosten enorm!!
Dagen efter drog vi ett par timmar på staden, sen bar bilen oss ända hem till hålan igen...

Kram

Vänskap...

 

Man är glad för fin vänskap även om man ses sällan...
Idag kom Andreas och Engla till oss, det va 1½ år sen sist, men ändå som igår!
Underbara människor som förgyller en dag som den här...

Nu sover minstingen sin middag, jag lagar maten & farfar kom precis och kidnappa den store på en runda golf...
Najs-bajs..:-)

Hörs sen, kram på er

 

Den här lilla puddingen och puddingens mamma va och hälsa på oss i hålan idag!
Det piggade upp vardagen lite extra och jag har levt på sällskapet helaste dagen lång...

Ikväll har Peter hjälp till med sop-sortering från rocken, och jag och trollisarna har varit ute på kvällspromenad, gick ner till "Valjebadet" och sprang runt där lite...Underbart skönt med sommar!!
Blev dock inget bad, det får bli till nästa gång...

Nu fundera jag på åka och ta en solning, får se om jag inte hinner slappa till...

Imorgon kommer det troligtvis ett efterlängtat besök!!!
Very very nice...

Kram så länge gott folk

Igår va jag på Hälsoringen med minsta trollungen in da house, där allt va precis som vanligt..! Måste va hur normalt som helst och födas med rossel och hosta, vad vet jag...
Men skönt så länge han slipper medicin, Alfons fick ju stående Bricanyl i ca 3 år och det va en jobbig bit...Han hade svårt med andningen eftersom hans luftrör va så trånga, så ibland fick vi åka in så han fick inhalera...
Detta växte bort precis i samma veva vi skulle få hem en egen inhalator, tack gode gud för det!

Men Alvins hosta är mer "normal" och så länge den är lös så är det ingen fara...Och när han lyssnade med sin lilla apparat på bröstet hördes allt ut precis som det skulle...
Han är ju inte direkt påverkad av det, men kan ju inte va annat heller, eftersom han föddes med det...Värst är det på natten, eller när han tar sin tupplur på dagen...
Detta kommer förhoppningsvis oxå växa bort...

Tog upp Alfons koppor och hans märken när jag väl va på plats...
Han har röda stora märken på mage och rygg och det va 2 månader sen han fick kopporna från helvetet...
Märkena kommer kanske kunna bli bestående, men kommer blekna...
Han sa att han kommer aldrig glömma Alfons och hans koppor, det va det värsta han har sett under sin tid som barnläkare...
Tycker dock synd om min kille, för han tycker då verkligen INTE om sina hemska märken!! Vilket jag kan förstå...

Jag själv hade bestämt möte på Handikappomsorgen i Sölvesborg igår, men där hade jag ingen större tur...Blev erbjuden sommarvik på 50% med ev förlängning...
Men jag är inte i behov av ett sommarvik, jag vill kunna ha nåt i höst, dock MER än 50 %...
Idag inväntar jag ett samtal från Mejdej-kooperativet, en urgullig tjej som tyckte det va hur synd som helst att jag inte ringde för 3 veckor sen, då det anställdes en ny assistent...Hon sa att hon gillade mig jättemycket, och det glädjer mig!
Jag gillade henne oxå...
Hon erbjöd mig sommarvik, men skulle även kolla upp (till idag) om hon kunde fixa in mig till hösten och längre fram...
Så jag får återkomma mer om detta!
Funderar ändå på att ta det där sommarjobbet, eftersom jag gillade dom jättemycket och kände mig på nåt vis "hemma"...

Nu ska jag göra mig klar för avfärd mot dagis för att lämna storebror...

Kram på ett tag!

 

Idag är det den här trollungens tur att gå till farbror doktorn med sin hosta och rossel (han typ föddes med.)
De första sex månaderna hette det "så är det ofta det första halvåret.."
Efter ett år hette det "så är det ofta det första året.."
På 1½ års kollen, lyssnade dom och tyckte allt va fullt normalt...MEN nu vill jag att det ska kollas upp!
Alla och då menar jag verkligen alla kommenterar Alvins rosslingar och hosta, och förra veckan då jag va inne med mina ringormar, sa sköterskan att "den där hostan och rosslet bör nog kollas upp, det kan ju inte va nåt vidare roligt och gå med.."

Så jag tog sköterskans kloka ord på bar gärning och boka tid, och dit ska vi om 30 minuter...

Tänkte jag skulle passa på ta ny vikt och längd på trollungen, han fyller ju 2 år om 11 dagar och det kan ju va roligt med en "2årskoll.."

Hörs senare, kram på er alla!!

Måleri målera

Idag har vi tagit ett rejält kliv i vår husmålning, förra helgen va ju barnen hemma och det blev sisådär 3000 avbrott..!
Men imorse runt 10 tiden åkte trollungarna till Bigge´s, och vi kunde måla i godan ro...
Det blev måleri målera i 9 timmar, med en st kaffepaus m fralla...

Imorgon blir det Bigge´s igen, så vi kan bli klara!

Huset blir jättefint i sin antikvita färg, ett helt nytt hus...
Men det har sitt pris, det ligger många bråk bakom det hela och det är den jobbiga biten...
Nåja, antar att det ska vara så...

Nu är jag lagom trött i kroppen, ska snart dra in den i duschen, sen mysa ner mig i soffan och invänta John Blund...

Hörs säkert imorgon...

Kram på er allihop

 

Imorse drog jag och huliganungarna till Hälsoringen för att kolla upp mina plitor jag har dragit runt på i ca 1 månad...Det visade sig vara ringorm, som smittar från djur till människa...
Så nu har jag två sorters salvor, 1 st mot svamp och 1 st med kortison i och det gör redan verkan!
Utslagen har hamnat på ben, armar, mage, rygg och bröst...Tur hade jag att dom inte hunnit sig upp i fejan, inget skoj då..!

Så nu har jag fått bukt på dom små jävlarna iaf, nu ska om dö bacillerna som äter sig in i min kropp..!

Dagen i all ära har mest bjussat på regn och rastlösa ungar, jag själv har vatt rätt så låg, har inte fått tiden att stanna upp "på riktigt" men man gör väl så gott man kan...
Har hunnit med att söka 5 st jobb när lille Alvin har sovit middag och Alfons har sysselsatt sig med spel eller nåt annat kuligt...
I helgen hoppas jag att huset kan bli färdigmålat, det är mycket runt huset just nu, och ibland tror nog min make att han är gift med värsta superwoman, som ska måla, såga och slipa samtidigt som hon ska sysselsätta 2 st barn, laga mat, städa och fixa...
Ja det märks såååå tydligt ibland att vi är från heeelt olika planeter!!

Ikväll tänder jag ett ljus för underbara Smilla, som har varit borta från mig i ett halft år idag!!
Hjärtat svider och värker fortfarande efter dig, och senast igår satt jag och gick igenom mina bilder, då lilla du ploppade upp...Tårarna kom direkt, du anar inte vad matte saknar sin vän...

Tjatet om en ny hemmavän fortsätter i hålan, då mannen i huset säger "inte nu"...Och kvinnan i huset undrar "när"...
Hade bara önskat få stoppa in lite av mina känslor och tycke i hans kropp, så han skulle kunna förstå mig liiite i alla fall...Jag är nog mest bara "tjatig" i andras öron, men jag ser det mer som en lycka här i huset, att få ha ett litet liv som ger så mycket gos och kel...Kommer aldrig få min hemmavän känns det som, jag blir bara ledsen!
Har fått kontakt med 2 st uppfödare som bor ganska så nära, dom har små bebisar till oss...Men "inte nu" heter det visst ja...

"Men när..?"

Mitt eget...

Jag lever i mitt eget, det är svårt just nu att förstå vissa saker...
Och jag blir inte klokare på att ingen annan heller verka förstå, och allt blir bara till en tråkig gegga...
Jag vet att jag ibland kan vara hopplös, och kanske en smula svår...Men om jag nu går igenom nåt, en grej, mitt eget...försök då istället förstå mig...

Har på senare tid rannsakat mig själv, vad jag tycker är viktigt här i livet, vad som får mig att må som allra allra bäst...Svaret är hur enkelt som helst, mina barn och min familj, mina nära och kära, mina vänner...
Men just nu i mitt eget, verka jag inte ha nån tid...Jag känner mig tung av bly, ingen ork att orka...Det värsta jag absolut vet, är när jag gnäller på barnen och bara är en sur och tråkig mamma, det är där jag är nu...i mitt eget, som ingen kan förstå...

För hur skulle man kunna det, det är min kropp och mitt hjärta, min hjärna och mina känslor...

För en vecka sen förlorade jag en nära vän, det va det han va, en riktigt nära vän, som jag tog hand om...Han och hans sjukdom i 11 år...
Vilken människa, och vilken unik vänskap på dom finaste plan i världen, en som man kommer nära, en man alltid vill ha i sitt liv...
Men sjukdomen segrade och ditt starka hjärta orkade inte slå nåt mera, det gav vika och du fick somna...45 år blev du, och jag fick vara dig nära i 11 av dom, och jag känner mig hedrad att jag fick vara där för dig, men jag är även förkrossad över att vi aldrig mera kommer ses...
Du fina fina människa, snäll och klok som få...Det är tomt här utan dig!

När det gäller jobb är jag numera "utkastad" i kommunen, det innebär att jag har ett schema på mina procent, och dagar på schemat då jag ska arbeta, men jag vet aldrig var jag ska infinna mig eller vilka tider förrän dagen innan, eller i värsta fall samma dag. Och om jag väl är på ett ställe en dag, så kan jag bli inringd till ett annat...Ett jäkla körande ser jag det som, och en jobbig bit när det gäller barnen och dagis...Men jag måste ändå få vara tacksam över att jag har ett "jobb"...

Nu är jag ledig till mitten av augusti, och ett av mina mål är att inte komma tillbaka till Karlshamn...Jag satt hela dagen igår och sökte jobb på nära håll och jag håller tummar och tår på att det ska ge svar...
Jag hade ett löfte och en anledning att vara kvar i Karlshamn, nu finns inte det längre...

Kram

Ditt sätt att leva och ditt sätt att vara, kommer jag ta med mig så länge jag lever...
Jag har aldrig träffat nån som du, klok och fin, som sätter alla andra före dig själv...
Du har en speciell plats i mitt hjärta, och jag kommer sakna dig varenda dag!

Jag vet att du har det bättre nu, du behöver inte längre kämpa...
Himlen har aldrig varit rikare än vad den är nu när du finns där...

Tack för alla fina år jag fick vara i ditt liv, det är för mig en ära och jag har lärt mig så mycket av dig...

Sov gott älskade vän

Liseberg- Såklart!

Imorgon drar herr & fru Freij tillsammans med storebror Freij till Götlaborg- Liseberg!!
Den lille trollungen har vi bestämt att lämna hemma med bästaste mormor, och det lär bli mys på hög nivå för dom 2..!

Detta ser vi som en "Alfons-grej" där han har fått vara med och önska en dag med oss, och då blev det favoritstället Liseberg med favoritartisten Petter (tillsammans med September)som kommer uppträda senare under kvällens gång. Allt i ett..!
När vi för ett par veckor sen skulle boka hotell, fanns Alfons delaktig och tyckte "tornen" såg coola ut (Gothia Towers) och då fick vi boka in oss på ett mysrum...

Nu är dagen D imorgon, Alfons är LYRISK!!! Som han längtar efter detta!
Och det ska bli mysigt att få göra detta tillsammans med honom oxå ska ni tro...
Det va ett enkelt beslut att ta, då det gäller att åka ensam med Alfons, eftersom Alvin fortfarande är så liten, så har han ju inte ut så mycket av själva grejen ändå...Och en konsert på det, hade nog bara blivit en gnällig historia...
Vi har hela sommaren på oss att hitta på saker som även han gillar..:-)

Nu ska jag mysa med trollungen innan han slocknar, Alfons är på fotbollsträning med pappa men kommer snart hem, då blir det mys med honom och lite snicksnack om morgondagen...

Hej på ett tag!!

3 killar & 1 tjej...

 

Det är precis så det är och kommer förbli i detta hus..! Visst att min man är sporttokig och vår äldsta son (5½ år) oxå delar det intresset...MEN att den lille fisen har gått och blivit det såhär tidigt (snart 2 år), DET va för mig lite väl otippat!
Just nu är han nog den största sportfånen i huset, och jag ser ju redan nu vart allt bär hän...(stackars lilla mig..)

Idag fick han äran och prova på sina allra första skridskor, för det är dags för premiär efter sommaren...Fullkomligt VANSINNIG när vi skulle försöka få av dom!!
Så även om han inte kan uttrycka det i ord, så VET jag att han längtar att få komma ut där på isen...tillsammans med storebror och pappa...Dom kommer bestämt att dela detta STORA intresse...!

Jag får väl börja virka eller sticka eller nåt...

Kram på er

Paus...

Ja jag vet att jag är slö just nu med bloggeriet, men jag har helt enkelt inte tid!
Planerna just nu inom det närmsta är:

1. Dra iväg med Alfons till Lise för att se Petter den 1 juni, där vi ska plöja oss igenom alla karuseller på 2 dagar!

2. Skrubba och tvätta vårt hus för att sen lägga en helg för måleri målera!

3. Försöka fixa till vårt kök så att det ska bli färdigt nån gång!

4. Sortera bort onödiga ting, såsom kläder, leksaker, prylar osv...

5. Gå ner 5 kg (i juni)

6. Bli klar med bröllopsfotona!

7. Boka in lite fotojobb

8. Planera 2 årskalas!

9. Jobba heltid på detta (semester om ca 1 mån)

Men jag kommer tillbaks...

Kram sålänge

En ära..

 

Att få vara den här gossens gudmor är för mig en ära, som jag kommer ta med mig så länge jag lever!!
Den lille fisen föddes den 28 mars, och jag älskar han så otroligt mycket!! Tänk va kärlek kan komma snabbt och man får så massa mycket tillbaka...Underbart!

Till hela familjen Friberg/Ikonen...Ni är otroligt underbara, tack för att ni finns i våra liv...

Många kramar

Kluven...

Har hittat en jättekär liten hemmavän, som vill att vi åker och hälsar på honom på måndagkväll...Han föddes den 22 april och vägde 103 g, fick namnet Marabou och är en brunmaskad Birma...
Den brunmaskade Birman är orginalet och väldigt svår att få tag på idag, då alla andra färger har blivit som en fluga för alla...
En raskatt är som bekant mycket dyrare än andra katter, men jag kan försäkra er alla att man verkligen får det man betalar för, för det ÄR skillnad på katt och katt!

Jag är uppvuxen med katter, men efter att ha fått äran att äga en Helig Birma, kommer jag alltid hålla mig till det...

Grejen nu är att jag "försökte" lägga fram detta på ett "bra" sätt till maken igår, han har ju svårt för en ny hemmavän...
Leveransen är inte förrän i augusti och då har man ju lite tid att ställa in sig på, och förbereda sig...
Jag har gått och varit glad och lycklig över Marabou precis hela dagen, och när jag fick se hans bild och prata med hans uppfödare klickade precis ALLT...Men, och det finns ju (tyvärr) alltid ett men...Då är inte man och fru riktigt på samma plan...

Jag kan förstå att det känns dyrt och man har annat att lägga pengar på, jag förstår det...Men det betyder i nuläget nästan allt att få komma till ro med mina känslor, som jag vill ge det här nya livet, att få stilla min saknad...
Det låter säkert helt sjukt i andras öron, men jag vet hur JAG känner...

Så idag är jag lite mer besviken, lite mer ledsen för att vi inte vill samma sak (fast jag förstår ändå..)
För en raskatt får man lägga ca 5000-8000 kr, och Marabou ligger på 6500...

Nåja, jag får väl gå här och känna tomhet och saknad...Det har ju inte känts bra det senaste halvåret, så jag får väl gå och känna såhär ett tag till kan jag tro...
Men ibland så bara brister mitt hjärta, men det är bara nåt jag själv kan förstå...ingen annan...

Snart ska jag bege mig ut på uppdrag, jag tar kameran med för här ska först plåtas dopkort och sen bröllop, detta ser jag såklart fram emot!!!
Kommer lägga in en massa i min bilderblogg vid senare tillfälle, så håll utkik gott folk...

Kram på ett litet tag

Film-eftermiddag...

 

Alfons tog tag i måndagen i form av en film-eftermiddag tillsammans med polarna William & Sixten, det blev populära "Megamind" lite popcorn, glass och saft på det...Nöjda killar!

Vi mammor fick chansen att få lite vuxentid & vuxenprat, riktigt trevligt blev det...

Tidigare idag va jag först på möte, många möten nu förtiden, och alla samlade på mina lediga dagar...Som om man inte hade annat för sig..!
Men men, just idag va det super för efter fick jag ju träffa världens mest underbaraste Sandra!!
Det är såååå härligt att ha en sån fiiin vän, som det känns så självklart med fast vi inte ses så ofta...Tack för att du finns mitt hjärta...Skulle kunna sitta kvar till stängning för att lyssna på allt som händer och sker...Men istället ska vi göra det till en mer "vana" att iaf försöka "minst" en gång i månaden ställa till med en liten lunch på stan, detta ser jag fram emot..!
Du är super gumman!!

I helgen va jag och ungarna i Ronneby hos min moder jord & lillasyster med sambo...Detta va riktigt trevligt, det va eurovision på högsta nivå och mycket snack om allt och inget...Tog tåget som ungarna bara ÄLSKAR! Tänk att en sån "enkel" grej kan bli så rolig!!
Blev en aning "tagen" av en av kissemissarna hos syrran, då jag inte har kelat med en katt sen Smilla dog...Jag lyfte upp knytet och gosade på, luktade och myste...Då kom längtan!!
Igår öppnade sig min mun och sa:

-Älskling, jag vill ha en kisse...

Sen pratade munnen på i 190, och jag kände mig hörd och förstådd...
Tidigare har ju Peter varit riktigt emot att ens tänka ordet kissemiss, vilket jag kan förstå, men ändå...
Mitt hjärta lättade och en del av sorgen och tomheten efter Smilla kunde lämna sitt bo...Jag vill och behöver min "hemmavän", som enkelt och lätt kommer och möter mig efter en arbetsdag, en hemmavän som ligger i knäet och spinner sina rundor...Jag vill, jag måste, jag längtar!

Idag har jag kommit i kontakt med en lärarinna i Kallekrona som är uppfödare, och en riktigt trevlig sådan...
Vi har mailat varandra hela dagen, och hon har bjudit hem oss för att titta på kissebebisarna som är av sorten Helig Birma (precis som Smilla)
Får se vad maken ställer sig till detta, leverans är senare i sommar vilket är bra med tanke på att vi har en del "husgöra"...

Nu blir det dusch, sen lite teve...

KRAM på er gott folk

Att hata!

Är det något jag verkligen HATAR så är det när föräldrar snor ens barns kläder på dagis!!
Hänt vid flera tillfällen nu, och det är märkeskläder hela tiden...
Antar att dom är så fattiga att dom inte har råd själva, men att sjunka sååå lågt och gå sno kläder av ett annat barn för att senare sätta på sitt eget...heeeeelt obegripligt och jätte-jätte-jättesjukt!!!

Ärligt...Jag hatar er!!

Vabbar...

Den här veckan är jag hemma med Lille Alvin och hans vattkoppor, som nu sakta men säkert börja ge med sig! SKÖÖÖÖNT!
De flesta har spruckit, nån enstaka kvar, men febern är borta tack och lov...Nu är det bara lite kli, men det tar han hur bra som helst!

Rastlös blir man, då jag inte varit så mycket ute och totalt missat solskenet! Tänkte bli en långrunda igår, men Peter kommer hem och känner sig döööörisig och somnar på momangen...Får se om det blir nån träning ikväll, längesen jag simmade nu...Eller om jag kan ta mig en liten skogsrunda, hade vatt skönt med lite air...

Alfons fick äntligen börja på sin efterlängtade fotbollsskola igår, har ju missat 3 ggr nu för sjukstuga men nu är han fit for fight! Han va så glad när han kom hem och berätta att han pangat in 2 st mål...Mitt älskade lilla hjärta!

Om en stund ska vi bege oss en kortis in till stan, behöver hämta ett paket på posten, och sen kolla liten inflyttningspresent till mamsen och syrran...
Ska ju dit i helgen, då vill jag inte komma tomhänt...

Hörs lite senare gott folk!!!

KRAM KRAM

Man borde få vakna upp med solen i ansiktet varenda dag! Jisses så härligt allt känns när solen strålar, det kommer bli en helt ok dag..!
Alvin har sovit ganska så bra, vaknade vid 3.30 med feber och den lille stackaren frossade och skakade...Kopporna börja spricka och jag antar att det känns...
Sen somna han om, och vaknade hyfsat pigg kl 6...
Han har dock svårt med vätska (och mat) då hela munnen är full av helveteskoppor, men han får i sig tillräckligt i alla fall...Just nu sitter han i soffan, kollar på "Bilar" och har en liten skål russin i sitt knä...Han nickar till ibland, då jag antar att han är ganska så trött efter den här helgen...

Alfons sover fortfarande, men är ju inte så lustigt då den lille fisen verka va såååå nyfiken på vad mamma-pappa gör om kvällarna då dom ska sova...Han ångrar nog inte att han höll sina gröna ögon öppna, för det blev både chips och poppa..!
Bara det inte blir till nån vana så...

Nu ska jag joina min lille trollunge i soffan, kan va härligt att bara få va idag...Även om solen lyser, så tänker jag inte ha dåligt samvete att jag får tillbringa dagen mestadels inne, vi har ju hela sommaren på oss..!
Ska bli härligt att få ha en gosedag med mina troll!!

Ha en underbar dag på er!

 

Kopporna från helvetet...

En helt ok bild...

 

När ingen annan ställer upp eller jag inte har nån i närheten som kan plåta, får jag helt enkelt göra att själv!
Jag ville få till en cool bild (på en frivillig) som fick bli jag själv, med en spegel bakom, tyckte den blev skithäftig..!
En helt ok bild...

Nästa gång ska jag göra den ännu coolare, och byta ut den där tjejen mot någon annan..:-)

Ha en trevlig afton kära ni!

Prickig liten korv...

 

Andra dagen för Alvin med koppor idag, och kan säga att han vaknade med ca 40 st, och somna just med ungefär 400 st..!
Och så kom febern nu på kvällningen...
Hela dagen har han vatt ganska så pigg, tagit det här med prickarna hur bra som helst, och jag hoppas det kommer fortsätta så...
Kylbalsamet hjälper till bra, det stillar det värsta...

Tänk va gosiga dom är dom små liven, och såååå duktiga!!

Nu hoppas vi att familjen får vara lite skonade ett tag framöver, så vi kan ta igen all den förlorade tiden...
Snart blir det film på teve, sen får vi se hur natten blir för Lille Alvin...

KRAM på er

Alvin´s tur med prickar...

 

Imorse vaknade Lille Alvin upp med några prickar på ryggen, som nu några timmar senare har spridit sig till mage, ben, hårbotten och armålor...Han är pigg än så länge, men köper ju inte den biten då man INTE får klia!!
Nu tar han sig en tupplur, snart kommer farfar som får agera barnvakt medan jag kör till apoteket för vissa ärenden, fall i fall kvällen blir jobbig...

Alfons va med all säkerhet världens gulligaste storebror imorse, då det lät ungefär såhär:

- Åh lillebror, nu är det din tur med prickar...Men du ska veta att det inte är farligt, men det kommer klia och vara jättejobbigt för dig nu i några dagar framöver, men det går över lillebror...Å vet du vad? När man sen har haft det så kommer det aldrig tillbaks igen, det är det som är det bästa...

När han sa detta satt han på huk och höll i lillebrors händer, och hade största medlidande på hur "jobbigt" det kanske kommer bli...Sött värre...

Nu ska jag göra mig iordning, så jag kan ta Skodan för att sedan dra iväg på uppdrag...Hörs senare gott folk!

KRAM och ha en underbar dag i solen!!

Älskade mamma

 

Slänger in en liten kär bild på mamma och en sötprickig liten Alfons på bättringsvägen...
Mamma va här i onsdags och hälsa på, det va mysigt! Jag va glad och ungarna ännu gladare, det va underbart med hennes glada humor som spred sig över hela valjehåla!!

Vi älskar dig mamma/mormor