Ta hand om Er därute & ha ett riktigt Gott Nytt År på Er!!
fredag 31 december 2010
torsdag 30 december 2010
Gårdagen och nudagen...
Igår kom syskonen Freij-Nauclér till hålan, dom stannade på både lunch och en nybakad kladdekaka...Det byttes julklappar och vi hade ett par mysiga timmar tillsammans...
I nuläget är jag lite av en mysmänniska, för jag tycker det är på tok för kallt därute, hyy!! Men Alfons och Peter stack till värsta pulkabacken och drog några rundor, rosiga och fina om sötaste kinder då dom kom hem igen...
Alvin är inte direkt överförtjust i alla snö, han vill helst stanna inomhus, men det är helt ok för mig, som känner likadant!
Jag gillar snön, och allt det vita men jag ser det nog hellre från fönstret...
Imorgon börjar jag jobba, det ska bli skönt på nåt vis, att få komma tillbaka och få lite mer "vuxenkontakt" och få vara mig själv dom stunderna...Det ska bli skönt att få sakna sina barn och man, att få komma ifrån och slippa alla hushållsuppgifter för en stund...
I januari ska jag även börja träna, detta ser jag fram emot, då jag snart har tappat 10 kg, och vill göra nånting åt min kropp...Det blir simning, dock bara 1-2 ggr i veckan, då jag jobbar ganska mycket kvällar, men det duger bra till en början...
Sen när våren kommer, blir det långa fina promenader och cykelrundor, härligt härligt!!
Nu ska jag försöka sysselsätta mina rastlösa ungar, Peter är hemma tidigt från jobbet idag, skönt med hela familjen samlad...
Dom ringde från veterinären precis, Smillas aska är klar för hämtning, skönt att få hem henne där hon verkligen hör hemma, mitt älskade lilla hjärta...
Kram på er alla
I nuläget är jag lite av en mysmänniska, för jag tycker det är på tok för kallt därute, hyy!! Men Alfons och Peter stack till värsta pulkabacken och drog några rundor, rosiga och fina om sötaste kinder då dom kom hem igen...
Alvin är inte direkt överförtjust i alla snö, han vill helst stanna inomhus, men det är helt ok för mig, som känner likadant!
Jag gillar snön, och allt det vita men jag ser det nog hellre från fönstret...
Imorgon börjar jag jobba, det ska bli skönt på nåt vis, att få komma tillbaka och få lite mer "vuxenkontakt" och få vara mig själv dom stunderna...Det ska bli skönt att få sakna sina barn och man, att få komma ifrån och slippa alla hushållsuppgifter för en stund...
I januari ska jag även börja träna, detta ser jag fram emot, då jag snart har tappat 10 kg, och vill göra nånting åt min kropp...Det blir simning, dock bara 1-2 ggr i veckan, då jag jobbar ganska mycket kvällar, men det duger bra till en början...
Sen när våren kommer, blir det långa fina promenader och cykelrundor, härligt härligt!!
Nu ska jag försöka sysselsätta mina rastlösa ungar, Peter är hemma tidigt från jobbet idag, skönt med hela familjen samlad...
Dom ringde från veterinären precis, Smillas aska är klar för hämtning, skönt att få hem henne där hon verkligen hör hemma, mitt älskade lilla hjärta...
Kram på er alla
tisdag 28 december 2010
Joråsatteee...
Snart är det jobbdax för lilla mig, jag återgår till mitt kära arbete på nyårsafton, och det ser jag fram emot...Det ska faktiskt bli skönt att börja jobba igen, och i februari hakar jag på en heltidstjänst, inte illa alls med några korvören extra!
Dagen har varit lugn, förutom Alfons som har en massa myror därbak, men dom lugnade ner sig en aning då polaren Sixten kom på besök, och de båda försvann upp på rummet och lekte...Jag och Gunnel satt och fikade i lugnan ro, och vi fick tid för lite egenprat...Myseftermiddag, med både skratt och tårar, en bra vän har hon blivit för mig, och dom växer ju inte på träd!
Ringde veterinären idag och fråga om Smillas aska, då det visar sig att hon ligger kvar i Kristianstad...Fick en massa "fula" bilder i mitt huvud som vägrade lämna, och gråten va ett faktum...Ligga där i en kyl, så kall och stel...Att det skulle kännas SÅ HÄR hemskt, det trodde jag aldrig...
I alla fall inte efter 3 veckor, då jag trodde att det skulle lägga sig en liten smula i alla fall, men det blir bara värre, och jag vet inte riktigt hur jag ska göra för att sluta lyssna efter henne...Drömmarna är värst, dom lämnar inte mitt huvud...Längtar till jag kan se det "fina" i det hela, just nu ser jag bara den sjuka och plågade Smilla, som fick lämna mig på tok för tidigt, vi som just hittat tillbaks till varandra efter en kämpig tid...Det hugger i hjärtat!
Har fått kontakt med Smillas uppfödare via mail, och hoppas på att vi kan fortsätta ha det...Vem vet, kanske en dag hon har en "Smillakatt" till oss, och vad hade varit mer rätt än så, att få en katt från Smillas familj och släkt...
Nu ska jag studsa in i duschen, imorgon kommer pappa, farbror-Mats & faster-Gunsan på besök, det blir god mat och nybakat från mig själv till dom, oj vad här ska ansträngas..! Ha det mysigt mina vänner och läsare, och hörs vi inte innan så:
GOTT NYTT ÅR!!!
Måtte 2011 bli ett bra år, för 2010 vill jag helst bara glömma, usch tvi bläää!!
KRAM
Dagen har varit lugn, förutom Alfons som har en massa myror därbak, men dom lugnade ner sig en aning då polaren Sixten kom på besök, och de båda försvann upp på rummet och lekte...Jag och Gunnel satt och fikade i lugnan ro, och vi fick tid för lite egenprat...Myseftermiddag, med både skratt och tårar, en bra vän har hon blivit för mig, och dom växer ju inte på träd!
Ringde veterinären idag och fråga om Smillas aska, då det visar sig att hon ligger kvar i Kristianstad...Fick en massa "fula" bilder i mitt huvud som vägrade lämna, och gråten va ett faktum...Ligga där i en kyl, så kall och stel...Att det skulle kännas SÅ HÄR hemskt, det trodde jag aldrig...
I alla fall inte efter 3 veckor, då jag trodde att det skulle lägga sig en liten smula i alla fall, men det blir bara värre, och jag vet inte riktigt hur jag ska göra för att sluta lyssna efter henne...Drömmarna är värst, dom lämnar inte mitt huvud...Längtar till jag kan se det "fina" i det hela, just nu ser jag bara den sjuka och plågade Smilla, som fick lämna mig på tok för tidigt, vi som just hittat tillbaks till varandra efter en kämpig tid...Det hugger i hjärtat!
Har fått kontakt med Smillas uppfödare via mail, och hoppas på att vi kan fortsätta ha det...Vem vet, kanske en dag hon har en "Smillakatt" till oss, och vad hade varit mer rätt än så, att få en katt från Smillas familj och släkt...
Nu ska jag studsa in i duschen, imorgon kommer pappa, farbror-Mats & faster-Gunsan på besök, det blir god mat och nybakat från mig själv till dom, oj vad här ska ansträngas..! Ha det mysigt mina vänner och läsare, och hörs vi inte innan så:
GOTT NYTT ÅR!!!
Måtte 2011 bli ett bra år, för 2010 vill jag helst bara glömma, usch tvi bläää!!
KRAM
lördag 25 december 2010
Kära juletid...
Julklappsöppningen börjar redan på Lillejul för Familjen Freij, och fortsätter såklart på Julafton...
Har man sen "tur" får man även klappar de andra Juldagarna oxå, med tanke på att familjen-släkten bor på lite olika ställen i vårt avlånga land...
Ungarna är nöjda och belåtna med sina klapps, och det leks som attans i huset!
Själv fick jag precis en liten släng av illamående, och jag håller tummar och tår på att det INTE är kräk på gång, SNÄLLA!! (Har redan "bäddat" på toagolvet, fall i fall...)
Nu fortsätter Juldagen, Alvins älskade bobbycar är redan fixad och han lyser av lycka!! Nu ska vi koppla in nintendo wii och spela för fulla muggar, Alfons är laddad och längtar!!!
Kram på ett tag kära läsare och vänner
Lagtröjor
Till bådas förtjusning fick grabbarna varsin lagtröja igår, något för stora men tacksamt då dom växer till sig lite...Alfons kan ha sin utanpå sin hockeyutstyrsel så han är nöjd...
Så här fina är tröjorna på...sötnosarna små...
Alvin fick nr 7 på sin tröja (pappas nuvarande nr..), och Alfons har tagit över pappas "kända" nr 34...(från den gamla goda tiden..)
Krambanan
fredag 24 december 2010
Avslöjad...
Vi har haft lite svårt med att få ihop en tomte som kan dela ut klapparna i år...Vi firade lillejul igår, och jag har alltid tyckt det vatt liiiite mysigare än själva aftonen...
Sen slog det mig att vi frågar grannen, givet!! Han ställde upp, och knackade på fönster innan han slutligen kom in...Alfons sprang runt som en raket i huset, övertänd!!
Nä alla paket va utdelade (vi har sparat paket till ikväll med såklart) så tog tomten sin käpp och lykta och flög sin kos...
Nån timme senare då vi fikar, kommer Alfons fram till mig och viskar:
-Mamma, jag såg vem tomten va...Jag såg på "Peterpeters" (grannens smeknamn) ansikte att det va tomten mamma..!
Den lille rackaren går inte av för hackor, och han har inte ens fyllt 5!!
Vi försökte göra allt för att låta bli skratta, och dölja hemligheten med att "Vet du vad?? Du vet väl att alla människor, stora som små har en därute i världen som ser precis på pricken likadan ut som du??"
Då skruvade han lite på sig, och jag tror att han köpte det halvt som halvt...
Visst är barn helt fantastiska...
GOD JUL På Er Alla!!!!
Sen slog det mig att vi frågar grannen, givet!! Han ställde upp, och knackade på fönster innan han slutligen kom in...Alfons sprang runt som en raket i huset, övertänd!!
Nä alla paket va utdelade (vi har sparat paket till ikväll med såklart) så tog tomten sin käpp och lykta och flög sin kos...
Nån timme senare då vi fikar, kommer Alfons fram till mig och viskar:
-Mamma, jag såg vem tomten va...Jag såg på "Peterpeters" (grannens smeknamn) ansikte att det va tomten mamma..!
Den lille rackaren går inte av för hackor, och han har inte ens fyllt 5!!
Vi försökte göra allt för att låta bli skratta, och dölja hemligheten med att "Vet du vad?? Du vet väl att alla människor, stora som små har en därute i världen som ser precis på pricken likadan ut som du??"
Då skruvade han lite på sig, och jag tror att han köpte det halvt som halvt...
Visst är barn helt fantastiska...
GOD JUL På Er Alla!!!!
onsdag 22 december 2010
Missat något..?
Jag måste bara få göra ett hastigt och lustigt inlägg, och den bjuder jag på..!
Annat vad det förr med barn och barnuppfostran, med jobb och pengar...
Men NU lever vi på 2010 talet, kom igen!!
Stött på en himla många "komplimanger" eller vad jag ska kalla det den senaste tiden...
1. Det märks att du har pojkar, dom är ju aldrig stilla!!
2. Du som bara går hemma, har väl tid till det mesta...
3. Hinner du inte med hemmet?? Annat vad det förr, då hade man "5-6" ungar men man hann ändå med allt...(jomenvisst, eller hur..?)
4. Lagar du inte mat till Peter så han få med sig "varenda" dag på jobbet..?
5. Hinner du inte med att städa?! Varför inte då??
6. Hur klarar du/ni av att bo i renoveringshus? När ska ni bli klara egentligen??
Det finns säkert 100 st till men såklart kommer jag inte på dom nu...
Men så här är det...Folk verkar ha glömt bort hur det är att ha barn, eller har dom förträngt det väldigt bra, för att det (just det ja) va kanske lite för "jobbigt"...
Och annat är det idag, då föräldrar LEKER med sina barn, det gjorde man knappt förr...Då fick man underhålla sig själv eller sina syskon...Det måste vatt himla lätt att va förälder på den tiden, inte konstigt att dom hann med ALLT i hemmet (så duktiga dom va va..?) Eller inte, tolka det hur ni vill...
Men man kan säga att dom la krutet på hemmet, och lät ungarna roa sig själva...Idag gör vi föräldrar tvärtom!
En aning besviken blir jag ibland då "nära" påpekar att jag har "jobbiga" barn, att dom inte kan va stilla i 5 minuter...Att dom ska pilla på allt, klåfingra hit och klåfingra dit...Vad är problemet?? Dom är 4 och 1 år liksom, behöver jag säga mer..?
Tycker problemet ligger hos dom som har ork att klaga, och dessutom på barn som inte ens kan försvara sig själva...
Nåja nu lämnar jag det här området bakom mig för en stund, och återgår till det här med renovering...
Förr i tiden kanske man la den tiden på huset (struntade i barnen, vad vet jag..) Här har vi 2 st barn, och vi vuxna jobbar faktiskt heltid...Och folk som inte bor i detta hus, ska väl ändå inte bry sig om hur VI bor..?
Tillbaka till verkligheten säger jag, vi lever i en heeeelt annan värld, då BARNEN är prio ett, då man är mer jämnställd med sin partner, här delar vi på hushållet, vilket man inte gjorde förr...Det är när vi är lediga under en längre period, vi tar oss an vårt hus och gör nåt stort...Eller kanske en helg med mål av lite tak, sen har vi det så ett tag, tills vi får tid igen...Så enkelt är det, inte alls lustigt...
Så nu känns det en aning bättre, nu ska jag gå och LEKA med barnen...
Kram på ett tag
Annat vad det förr med barn och barnuppfostran, med jobb och pengar...
Men NU lever vi på 2010 talet, kom igen!!
Stött på en himla många "komplimanger" eller vad jag ska kalla det den senaste tiden...
1. Det märks att du har pojkar, dom är ju aldrig stilla!!
2. Du som bara går hemma, har väl tid till det mesta...
3. Hinner du inte med hemmet?? Annat vad det förr, då hade man "5-6" ungar men man hann ändå med allt...(jomenvisst, eller hur..?)
4. Lagar du inte mat till Peter så han få med sig "varenda" dag på jobbet..?
5. Hinner du inte med att städa?! Varför inte då??
6. Hur klarar du/ni av att bo i renoveringshus? När ska ni bli klara egentligen??
Det finns säkert 100 st till men såklart kommer jag inte på dom nu...
Men så här är det...Folk verkar ha glömt bort hur det är att ha barn, eller har dom förträngt det väldigt bra, för att det (just det ja) va kanske lite för "jobbigt"...
Och annat är det idag, då föräldrar LEKER med sina barn, det gjorde man knappt förr...Då fick man underhålla sig själv eller sina syskon...Det måste vatt himla lätt att va förälder på den tiden, inte konstigt att dom hann med ALLT i hemmet (så duktiga dom va va..?) Eller inte, tolka det hur ni vill...
Men man kan säga att dom la krutet på hemmet, och lät ungarna roa sig själva...Idag gör vi föräldrar tvärtom!
En aning besviken blir jag ibland då "nära" påpekar att jag har "jobbiga" barn, att dom inte kan va stilla i 5 minuter...Att dom ska pilla på allt, klåfingra hit och klåfingra dit...Vad är problemet?? Dom är 4 och 1 år liksom, behöver jag säga mer..?
Tycker problemet ligger hos dom som har ork att klaga, och dessutom på barn som inte ens kan försvara sig själva...
Nåja nu lämnar jag det här området bakom mig för en stund, och återgår till det här med renovering...
Förr i tiden kanske man la den tiden på huset (struntade i barnen, vad vet jag..) Här har vi 2 st barn, och vi vuxna jobbar faktiskt heltid...Och folk som inte bor i detta hus, ska väl ändå inte bry sig om hur VI bor..?
Tillbaka till verkligheten säger jag, vi lever i en heeeelt annan värld, då BARNEN är prio ett, då man är mer jämnställd med sin partner, här delar vi på hushållet, vilket man inte gjorde förr...Det är när vi är lediga under en längre period, vi tar oss an vårt hus och gör nåt stort...Eller kanske en helg med mål av lite tak, sen har vi det så ett tag, tills vi får tid igen...Så enkelt är det, inte alls lustigt...
Så nu känns det en aning bättre, nu ska jag gå och LEKA med barnen...
Kram på ett tag
tisdag 21 december 2010
Jag är ingen präktmorsa, men...
Håll era barn hemma en extra dag nu när det råder vinterkräksjuka!!
Varför tror ni att smittan är som störst på dagis..? Jo för att barnen inte får vara hemma tillräckligt länge, så enkelt är det...
All denna jäkla stress om att man inte får missa jobbet, förlorar pengar osv...skit i det!! Det är väl inte HELA världen!!
Tänk på er själva för en stund, och framförallt på era barn...Det är väl ändå viktigast att man mår BRA?
Just när det råder kräksjuka, är jag extremt noga...Jag räknar alltid med 72 timmar, för vi har alltid blivit smittade EFTER 48 timmar i den här familjen...Och det heter "minst" 48 timmar efter sista kräk, men det behöver ju inte alls vara så...Men folk ser BARA 48 timmar, inte MINST 48 timmar, och skyndar sig att stressa iväg till jobbet och dumpa av sina halvsjuka barn på dagis...Eller finns det "tyvärr" dom som drar iväg sina ungar efter 24 timmar, vilket är helt SJUKT!!
Kan inte riktigt förstå det tänkandet överhuvudtaget...
Det tar dock några dagar innan man kommer i form, med ätandet och vilandet som kroppen kräver efter en sån pärs...
Jag är ingen präktmorsa annars, tro mig...men när det gäller vinterkräksjukan finns det nog ingen som ÄR präktigare!!
Jag tänker så, att hade alla tänkt som jag, hade det förmodligen inte vatt så stor smitta heller...DÄR höjer jag mig själv till skyarna, för jag vet att jag har rätt...Så det så...
Kram på er
Varför tror ni att smittan är som störst på dagis..? Jo för att barnen inte får vara hemma tillräckligt länge, så enkelt är det...
All denna jäkla stress om att man inte får missa jobbet, förlorar pengar osv...skit i det!! Det är väl inte HELA världen!!
Tänk på er själva för en stund, och framförallt på era barn...Det är väl ändå viktigast att man mår BRA?
Just när det råder kräksjuka, är jag extremt noga...Jag räknar alltid med 72 timmar, för vi har alltid blivit smittade EFTER 48 timmar i den här familjen...Och det heter "minst" 48 timmar efter sista kräk, men det behöver ju inte alls vara så...Men folk ser BARA 48 timmar, inte MINST 48 timmar, och skyndar sig att stressa iväg till jobbet och dumpa av sina halvsjuka barn på dagis...Eller finns det "tyvärr" dom som drar iväg sina ungar efter 24 timmar, vilket är helt SJUKT!!
Kan inte riktigt förstå det tänkandet överhuvudtaget...
Det tar dock några dagar innan man kommer i form, med ätandet och vilandet som kroppen kräver efter en sån pärs...
Jag är ingen präktmorsa annars, tro mig...men när det gäller vinterkräksjukan finns det nog ingen som ÄR präktigare!!
Jag tänker så, att hade alla tänkt som jag, hade det förmodligen inte vatt så stor smitta heller...DÄR höjer jag mig själv till skyarna, för jag vet att jag har rätt...Så det så...
Kram på er
I lördags va det då dags för den årliga julfesten som firas med hockeygrabbsen och dess fruar...
Dessa fester blir man aldrig besviken på, det händer alltid nåt skojsigt, och man har ont i varenda skrattmuskel dagen efter!
Vi käkade god julmat, drack goda grejer och umgicks...Det va ÖS på hög nivå, och det verkade som alla gillade varenda liten sekund...
Det bjöds även på en tipsrunda i ishallen, då jag och min hockeyvän hamna på plats 2 och vann fint pris (chokladtomte..) som jag brutalt högg av på mitten för att dela med mig...
Några timmar senare, och några glas senare va det dags för den efterlängtade "nakenhockeyn", och det va en fröjd för ögat...Inte alla killar, men dom som hade lust att visa upp lite muskler gjorde detta, och lite sånt är väl aldrig fel..!
Herr och fru Freij va hemma i hålan runt 2 tiden, och JA vi hade en rejäl sovmorgon på detta...MYS!!!
Bjuder på lite bilder..
Kram på er
lördag 18 december 2010
Gamla kläder...
Man kan inte annat än bli GLAD när man tar på sig nåt man inte ens kunde knäppa för ett tag sen, då hela alltet höll på spricka bara man tog ett litet litet andetag!
Nu däremot får det plats ett par extrabröst och en extramage för att det ska fylla ut lite...
Det känns BRA och UNDERBART att få gå ner i vikt, man känner sig FIN igen och det har jag längtat efter!
Nu har jag nått halva målet, och det känns helt fantastiskt!
Ikväll ska vi va barnlediga igen, en aning bortskämda nu tycker ni säkert...Men jag hade helt och fullt glömt bort den här festen...
Det blir en hockeyfest för hela slanten, och dom festerna brukar ju bli händelserika...
Ungarna vill stanna på Hotell Bigge´s inatt, då det gick galant förra helgen, gamlingarna har fått mersmak, och barnen likaså...
Det är helt underbart vad dom "gamle" orkar, och när vi kommer dit, blir dom genast 40 år yngre genom barnen, riktigt härligt och se!!
Det är en livsgnista som heter duga, och dom tar då verkligen vara på tiden, all "kredd" till dom...Jag ser upp till dom av hela mitt hjärta och lite till, och jag hoppas att jag en dag kommer bli som dom...
Nu ska jag packa pojkarnas väskor, höres imorgon!!
KRAM på er & trevlig lördag
Nu däremot får det plats ett par extrabröst och en extramage för att det ska fylla ut lite...
Det känns BRA och UNDERBART att få gå ner i vikt, man känner sig FIN igen och det har jag längtat efter!
Nu har jag nått halva målet, och det känns helt fantastiskt!
Ikväll ska vi va barnlediga igen, en aning bortskämda nu tycker ni säkert...Men jag hade helt och fullt glömt bort den här festen...
Det blir en hockeyfest för hela slanten, och dom festerna brukar ju bli händelserika...
Ungarna vill stanna på Hotell Bigge´s inatt, då det gick galant förra helgen, gamlingarna har fått mersmak, och barnen likaså...
Det är helt underbart vad dom "gamle" orkar, och när vi kommer dit, blir dom genast 40 år yngre genom barnen, riktigt härligt och se!!
Det är en livsgnista som heter duga, och dom tar då verkligen vara på tiden, all "kredd" till dom...Jag ser upp till dom av hela mitt hjärta och lite till, och jag hoppas att jag en dag kommer bli som dom...
Nu ska jag packa pojkarnas väskor, höres imorgon!!
KRAM på er & trevlig lördag
fredag 17 december 2010
Sneda glasögon och rastlösa ungar...
Den här fredagen kunde börjat bättre, men tack och lov att jag har fått sova bort den extrema huvudvärk jag bar omkring på igår, från morgon till kväll..!
Jag bara undrar vad det är med barn och så fort dom slår upp ögonen på morgonen?! Det är som om dom träffas av en energiblixt från ovan, och dom blir förvandlade till några jäkla duracellkaniner!!
Lite mer sånt till oss vuxna tack, så det kan va lite mer rättvisa åt oss gamlingar...
Jag är en ganska så trött morgonmänniska, och jag verkligen HATAR stimmiga morgnar för det gör mig hyperstressad! Och så blir jag på dåligt humör, sen är det kört...
Jag försöker bita ihop in i det sista, men när det skriks och springs, och man håller på sätta morgonkaffet i halsen 100 gånger, DÅ är det inget kul längre...
Det är en dröm att få komma till jobbet, dricka kaffe i lugnan ro, OCH få läsa tidningen ibland...
Så för att göra morgonen lite mer behaglig, har vi redan gjort en julgodis i form av en nougatrulle...Nu ska vi måla tomtenissar på klädnypor, till Alfons förtjusning...Sen blir det att ta fram lite grön marsipan och göra roliga gubbar och kärringar av...(Alfons har bestämt att han gör gubbarna, och jag står för kärringarna..)
Sen hoppas jag att dagen blir mindre stimmig, och kvällen likaså...Hoppas hoppas hoppas!!
Jo just det, alla mina glasögon har gått och blivit toksneda...Jag ser inte klok ut! Jag har (hade) ett par som va perfekta, till nån av pojkarna satte sig på dom igår...
Jag har 5 st glasögon, och inte ett par får jag ha ifred...Inte ens linser kan jag ha, då mina ögon spottar ut dom och det hela blir bara en jobbigt grej...
Vad gör man?..?
Så nu får det vara slutgnällt, nu blir det att fixa klädnypor och hitta tillbaks till mitt goda humör...
Kram på ett litet tag
Jag bara undrar vad det är med barn och så fort dom slår upp ögonen på morgonen?! Det är som om dom träffas av en energiblixt från ovan, och dom blir förvandlade till några jäkla duracellkaniner!!
Lite mer sånt till oss vuxna tack, så det kan va lite mer rättvisa åt oss gamlingar...
Jag är en ganska så trött morgonmänniska, och jag verkligen HATAR stimmiga morgnar för det gör mig hyperstressad! Och så blir jag på dåligt humör, sen är det kört...
Jag försöker bita ihop in i det sista, men när det skriks och springs, och man håller på sätta morgonkaffet i halsen 100 gånger, DÅ är det inget kul längre...
Det är en dröm att få komma till jobbet, dricka kaffe i lugnan ro, OCH få läsa tidningen ibland...
Så för att göra morgonen lite mer behaglig, har vi redan gjort en julgodis i form av en nougatrulle...Nu ska vi måla tomtenissar på klädnypor, till Alfons förtjusning...Sen blir det att ta fram lite grön marsipan och göra roliga gubbar och kärringar av...(Alfons har bestämt att han gör gubbarna, och jag står för kärringarna..)
Sen hoppas jag att dagen blir mindre stimmig, och kvällen likaså...Hoppas hoppas hoppas!!
Jo just det, alla mina glasögon har gått och blivit toksneda...Jag ser inte klok ut! Jag har (hade) ett par som va perfekta, till nån av pojkarna satte sig på dom igår...
Jag har 5 st glasögon, och inte ett par får jag ha ifred...Inte ens linser kan jag ha, då mina ögon spottar ut dom och det hela blir bara en jobbigt grej...
Vad gör man?..?
Så nu får det vara slutgnällt, nu blir det att fixa klädnypor och hitta tillbaks till mitt goda humör...
Kram på ett litet tag
torsdag 16 december 2010
En vecka...
...har gått utan dina små tassar, lena som bomull har mött mig i hallen på morgonen...
En vecka har gått utan att jag fått se dina underbart blåa ögon titta kärleksfullt på mig...
En vecka har gått utan dina söta små läten då du "pratar" på ditt lilla vis...
En vecka har gått utan dina små pussar, och utan dina krafs då du försöker öppna dörrarna...
En vecka har gått utan att jag har fått hålla dig i min famn, och säga om och om igen att Jag älskar Dig!
För en vecka sen, tar vi vårt sista farväl...
För en vecka sen får du sprutorna som får dig att somna in för gott...
För en vecka sen, klappar vi dig i din sista vila och gråter för att du är du, och DU är så mycket...
För en vecka sen, bäddar vi in dig i din filt och tar farväl...
För en vecka sen kl 15.15 lämnar du oss...
För en vecka sen tog du klivet in i katthimlen...
Saknar dig...
onsdag 15 december 2010
Allt i allo...
Sitter här och dricker mitt älskade morgonkaffe...
För er som undrar över min viktnedgång, kan jag nu berätta att efter 2 ½ vecka har jag tappat 7 kg, och det känns verkligen BRA! Roligt nu när folk börjar märka det, och påpekar det...Känns riktigt riktigt super!
Tänker på veterinären i Näsum som har ansvarat för Smillas sjukdomstid, han har inte ens hört av sig, och jag kan inte annat än tycka att det är väldigt märkligt och väldigt oansvarigt av en veterinär att strunta i det på det viset...
Han borde ju undra eftersom vi fick åka till ett annat ställe och avliva henne, han borde ju vilja veta varför vi gjorde det...Sen för den delen borde han höra av sig på nåt vis, då hennes sjukdomstid har skötts ganska så dåligt...Att först ta ett test som inte visar FIP, sen tar man samma test på ett annat ställe som visar att hon har det...
Och att medicinen han har gett Smilla under hennes sista tid i livet, kortison, antibiotika och valium, bara gjort henne sämre, BÖR va en av många anledningar att höra av sig på...Men antar att han är för feg för detta...Trist men sant...
Jag har borde ringt och skrivit, men ingen veterinär som vill ringa här inte..!
Imorgon är det en vecka sen, och där ser man hur lite "dom" kanske bryr sig om våra älskade djur egentligen...
Idag blir det lite mer julklappsköp med Cissi, sen får det va bra för det här året!
Hoppas bara att julgranen får stå kvar, men jag tvekar eftersom det finns en vääääldigt nyfiken liten grankille i familjen...
För er som undrar över min viktnedgång, kan jag nu berätta att efter 2 ½ vecka har jag tappat 7 kg, och det känns verkligen BRA! Roligt nu när folk börjar märka det, och påpekar det...Känns riktigt riktigt super!
Tänker på veterinären i Näsum som har ansvarat för Smillas sjukdomstid, han har inte ens hört av sig, och jag kan inte annat än tycka att det är väldigt märkligt och väldigt oansvarigt av en veterinär att strunta i det på det viset...
Han borde ju undra eftersom vi fick åka till ett annat ställe och avliva henne, han borde ju vilja veta varför vi gjorde det...Sen för den delen borde han höra av sig på nåt vis, då hennes sjukdomstid har skötts ganska så dåligt...Att först ta ett test som inte visar FIP, sen tar man samma test på ett annat ställe som visar att hon har det...
Och att medicinen han har gett Smilla under hennes sista tid i livet, kortison, antibiotika och valium, bara gjort henne sämre, BÖR va en av många anledningar att höra av sig på...Men antar att han är för feg för detta...Trist men sant...
Jag har borde ringt och skrivit, men ingen veterinär som vill ringa här inte..!
Imorgon är det en vecka sen, och där ser man hur lite "dom" kanske bryr sig om våra älskade djur egentligen...
Idag blir det lite mer julklappsköp med Cissi, sen får det va bra för det här året!
Hoppas bara att julgranen får stå kvar, men jag tvekar eftersom det finns en vääääldigt nyfiken liten grankille i familjen...
tisdag 14 december 2010
Lussefirande...
Igår va det ju dags för Lussefirande på dagis, jättemysigt och barnen va såå duktiga! Det va även riktigt KALLT, och den lille tyckte inte alls att det va skoj, så för han blev det en annan typ av "allsång"...
Gamlafarmor & gamlafarfar va oxå på plats, och när Lusset va slut, fortsatte vi med fika och julgodis här hemma, en aning stelfrusna...
Tur jag tog ett kort INNAN föreställningen började, för dom korten blev inte bra, mina fingrar tålde inte den iskalla vinden...Så här bjussar jag på världens goaste lille tomtenisse (totteisse som han sa när han va mindre..)
Kram
En GOD natts sömn...
Det va välkommet med en riktig god natts sömn, känner mig som en prinsessa, utvilad i min kropp!
Somnade ganska så tidigt, kände mig lustig i kroppen på kvällen, tog en ipren, sen tog det inte lång tid...Har inte ens vatt uppe och pinkat inatt, och DET kallar jag för en god natts sömn..!
Alfons är hemma från dagis idag, känner sig lite orolig säger han...Man vet ju aldrig när det härjar äcklig kräksjuka på dagis, så fall i fall får han hänga med oss i hålan idag, så får vi se om nåt kommer...
Jag HATAR kräksjukan!!
Förkyld igen har man ju gått och blivit, snoret rinner som ett vattenfall, och det tar aldrig slut...Varför är det alltid så vinterhalvåret..? Det är fullkomligt proppat med sjukdomar, för tradigt!
Nåja får se vad dagen har att ge...Tänkte dra iväg på en liten "handlarunda" om ungarna orkar, lite senare är det tänk att mamma Freij ska gå på bio och se "Svinalängorna" med Gullan & Cissi...
Kram sålänge...
Somnade ganska så tidigt, kände mig lustig i kroppen på kvällen, tog en ipren, sen tog det inte lång tid...Har inte ens vatt uppe och pinkat inatt, och DET kallar jag för en god natts sömn..!
Alfons är hemma från dagis idag, känner sig lite orolig säger han...Man vet ju aldrig när det härjar äcklig kräksjuka på dagis, så fall i fall får han hänga med oss i hålan idag, så får vi se om nåt kommer...
Jag HATAR kräksjukan!!
Förkyld igen har man ju gått och blivit, snoret rinner som ett vattenfall, och det tar aldrig slut...Varför är det alltid så vinterhalvåret..? Det är fullkomligt proppat med sjukdomar, för tradigt!
Nåja får se vad dagen har att ge...Tänkte dra iväg på en liten "handlarunda" om ungarna orkar, lite senare är det tänk att mamma Freij ska gå på bio och se "Svinalängorna" med Gullan & Cissi...
Kram sålänge...
söndag 12 december 2010
Helgen i ett nötskal...
Kan inte annat än säga att det har vatt en tung helg, hela jag mår dåligt och saknaden är så enormt stor!
Jag vet att Smilla har det bättre nu, men det är tanken på att aldrig få se henne här igen, höra henne, gosa med henne, prata med henne...
Jag testade mig själv igår och kallade efter henne, slutade med att jag började böla istället, hur jävla dum får man va...Va trodde jag liksom...
Nåja, det är nya tag som gäller, jag vet att det kommer kännas bättre för var dag som går, och att det kommer kännas fint att tänka på Smilla, kännas fint att prata om Smilla utan att känna ånger, tomhet eller sorg...
Igår lämna vi bort barnen över natten, och det va ganska så "skönt" faktiskt...Lite lugn och ro...
Vi körde in till Kstad och handlade klapps, åt på en riktigt god Thai (som jag glömt namnet på) men där vi ABSOLUT ska äta flera gånger om..!
Peter körde iväg en sväng på kvällen för att titta på lite "hemmahockey", då jag kurade ihop mig i soffan och såg sista avsnittet av True Blood, sen läste jag lite ur min bok som jag ska lämna tillbaks nästa vecka, och inte kommer hinna läsa klart...
Vi avslutade kvällen med en riktigt BRA film, sen va vi så trötta att ögonen hade klistrat sig fast i soffan, så dom plocka vi med oss upp i sovrummet istället...
Peter somna (somvanligt) på 2 sekunder, jag låg och skruva...Fick för mig att jag hörde en massa ljud, och då kan man verkligen INTE somna!
Fick stänga dörren tillslut, stänga ljuden ute, men då börja Peter snarka istället!
Själv va jag så rädd att jag inte vågade lämna rummet, så jag fick stå ut med snarkandet till kl blev ungefär 06.50, DÅ gick jag ner och la mig i soffan...Sov till ca 09.00 och när jag slog upp ögonen hade jag dom värsta kuddarna under dom, såg inte KLOK ut! Antar att helgen har tagit ut sin kraft...
Det blev en runda till Eko och Markis innan vi hämta hem ungarna, och den här dagen har känt som årets längsta, den tar ju ALDRIG slut!!!
Imorgon blir det Luciafirande på dagis, detta ser vi fram emot...
KRAM sålänge
Jag vet att Smilla har det bättre nu, men det är tanken på att aldrig få se henne här igen, höra henne, gosa med henne, prata med henne...
Jag testade mig själv igår och kallade efter henne, slutade med att jag började böla istället, hur jävla dum får man va...Va trodde jag liksom...
Nåja, det är nya tag som gäller, jag vet att det kommer kännas bättre för var dag som går, och att det kommer kännas fint att tänka på Smilla, kännas fint att prata om Smilla utan att känna ånger, tomhet eller sorg...
Igår lämna vi bort barnen över natten, och det va ganska så "skönt" faktiskt...Lite lugn och ro...
Vi körde in till Kstad och handlade klapps, åt på en riktigt god Thai (som jag glömt namnet på) men där vi ABSOLUT ska äta flera gånger om..!
Peter körde iväg en sväng på kvällen för att titta på lite "hemmahockey", då jag kurade ihop mig i soffan och såg sista avsnittet av True Blood, sen läste jag lite ur min bok som jag ska lämna tillbaks nästa vecka, och inte kommer hinna läsa klart...
Vi avslutade kvällen med en riktigt BRA film, sen va vi så trötta att ögonen hade klistrat sig fast i soffan, så dom plocka vi med oss upp i sovrummet istället...
Peter somna (somvanligt) på 2 sekunder, jag låg och skruva...Fick för mig att jag hörde en massa ljud, och då kan man verkligen INTE somna!
Fick stänga dörren tillslut, stänga ljuden ute, men då börja Peter snarka istället!
Själv va jag så rädd att jag inte vågade lämna rummet, så jag fick stå ut med snarkandet till kl blev ungefär 06.50, DÅ gick jag ner och la mig i soffan...Sov till ca 09.00 och när jag slog upp ögonen hade jag dom värsta kuddarna under dom, såg inte KLOK ut! Antar att helgen har tagit ut sin kraft...
Det blev en runda till Eko och Markis innan vi hämta hem ungarna, och den här dagen har känt som årets längsta, den tar ju ALDRIG slut!!!
Imorgon blir det Luciafirande på dagis, detta ser vi fram emot...
KRAM sålänge
lördag 11 december 2010
Det blev en trevlig kväll igår, medan våra killar va och tränade, donade vi tjejer med lite tacosmys...
Ungarna lekte som faan om man får uttrycka sig rätt..! Hela havet (huset) stormar, och grejer överallt...Det dansades och sjöngs...Dom somnade gott sen kan jag ju säga..!
Idolfinalen gick ju som väntat, JAY drog hem hela fadderullan, men Minnah bjöd på ett BRA motstånd och flera gånger kändes hon bättre på nåt vis...Men JAY skulle vinna, det va RÄTT! Känns lite tomt med underhållning nu om fredagarna, vad kommer att ersätta..? Tråkiga Let´s dance eller superdötrista Talang, hu så hemskt!
Idag ska vi lämna barnen på "Hotell Bigge´s", båda ska vara där...Alfons hade först bokat sovplats hos mormor som tyvärr lyckats bli sjuk i sin rygg... En aning besviken liten pojke som hade sett fram emot egenmys, men som senare kom på att han ville vara nära sin lillebror istället...
Jag och maken ska passa på att julklappshandla, ta det lugnt, inga tider att passa, bara va...Låter en smula overkligt men så ska det få bli...
En myskväll, med bra film och en rejäl sovmorgon imorgonbitti...Ska bli riktigt riktigt SKÖNT!!
Hade svårt att somna igår, tänkte på Smilla och hoppades på att hon skulle vara hos mig, ligga på sin plats i sängen så jag skulle kunna få lukta på henne och mysa med henne...Jag somnade med tårar i ögonen, men drömmen jag fick av Smilla fick min nattsömn att komma till ro...Hon kändes nära, hon kändes varm...Saknar dig!!
Kram så länge...
Ungarna lekte som faan om man får uttrycka sig rätt..! Hela havet (huset) stormar, och grejer överallt...Det dansades och sjöngs...Dom somnade gott sen kan jag ju säga..!
Idolfinalen gick ju som väntat, JAY drog hem hela fadderullan, men Minnah bjöd på ett BRA motstånd och flera gånger kändes hon bättre på nåt vis...Men JAY skulle vinna, det va RÄTT! Känns lite tomt med underhållning nu om fredagarna, vad kommer att ersätta..? Tråkiga Let´s dance eller superdötrista Talang, hu så hemskt!
Idag ska vi lämna barnen på "Hotell Bigge´s", båda ska vara där...Alfons hade först bokat sovplats hos mormor som tyvärr lyckats bli sjuk i sin rygg... En aning besviken liten pojke som hade sett fram emot egenmys, men som senare kom på att han ville vara nära sin lillebror istället...
Jag och maken ska passa på att julklappshandla, ta det lugnt, inga tider att passa, bara va...Låter en smula overkligt men så ska det få bli...
En myskväll, med bra film och en rejäl sovmorgon imorgonbitti...Ska bli riktigt riktigt SKÖNT!!
Hade svårt att somna igår, tänkte på Smilla och hoppades på att hon skulle vara hos mig, ligga på sin plats i sängen så jag skulle kunna få lukta på henne och mysa med henne...Jag somnade med tårar i ögonen, men drömmen jag fick av Smilla fick min nattsömn att komma till ro...Hon kändes nära, hon kändes varm...Saknar dig!!
Kram så länge...
fredag 10 december 2010
2010-12-09 Smilla
Dagen igår blev tung, men det va ändå väntat...
Smilla blev ju sjuk för ett par månader sen, sen har det hela tiden kommit tillbaks, medicin hit och medicin dit...Den lilla stackaren...
För en månad sen gjorde Näsum ett prov för FIP- bukhinneinflammation (som har dödlig utgång) men det visade negativt...Ett tag va vi lättade och kände hopp, men en månad senare blev hon sjuk igen, varken åt eller drack...Jag ringde Näsum i början på veckan, som då skrev ut tabletter mot anorexi!! Dom ville inte ens titta på henne, och då hade hon inte ätit på en vecka...
När jag igår skulle få i henne medicin, ligger hon på "sin" plats och jag går fram och försöker mata henne och hon har knappt nån ork alls...Jag ser att hon är törstig, så jag ställer vattenskålen nära henne, och när hon ska försöka dricka tappar hon hela tiden sitt söta huvud...
Jag får panik, ringer djursjukhuset i Hässleholm där dom gärna hade tagit emot henne omedelbart men dom hade sanering, och fick inte ta emot nåt djur överhuvudtaget!
Blir hänvisad till Kristianstad-Åhus djurklinik, ringer dit, och får åka dit på momangen!
Ringer Peter snabbt, han vill följa med, hämtar honom, och iväg...45 minuter senare är vi där...
Vi blir varmt omhändertagna, känner lugn och trygghet...Dom tar prover på Smilla, det röntgas och fixas...
Det konstateras då att hon HAR FIP, och tydligen haft hela tiden...Han säger att Smilla är döende och att hon är i slutfasen...Vi måste ta farväl av vår älskade lilla kisse...
Jag tar henne först i min famn, gråter och berättar hur mycket jag älskar henne, men att det nu va dags att släppa taget och säga hejdå...
Hon är lugnet själv i min famn, jag vaggar henne som en liten baby och pratar milt om fina minnen, jag gråter...Smilla tar till lite superkraft och slickar mig på handen, antar att det va hennes sätt att säga hejdå...
Lämnar över henne till Peter, och lämnar rummet...
15 minuter senare hämtar han mig, och vi går in tillsammans för att ta ett sista farväl, då är Smilla död...
Det va så hemskt men ändå skönt på nåt vis...Vi bäddade in henne i hennes filt, jag lutade mig ner och viskade i hennes öra att hon va så fin och så duktig, och att katthimlen nu är en ängel rikare...
Jag är tacksam att Peter va med henne ända in till slutet, han sa att det hela gick bra, att Smilla välkomnade döden på ett "bra" sätt...Det hela gick fort, hon fick först en spruta som hon fick somna av, när hon sedan sov, fick hon överdosen och då tog det ca 20 sekunder...
Vi lämnade henne där på bordet, inbäddad i hennes favoritfilt, och saknaden va TOTAL när vi gick därifrån med en tom bur...
Jag vill inte klandra någon, men att få ett andra utlåtande kan ibland va nyttigt, men det kan även rulla igång en massa i huvudet...
Dom i Kristianstad tycker som sagt att Näsum har skött det hela på ett dåligt sätt, ge Smilla mediciner, som egentligen bara har gjort hennes sjukdom värre...Hon har plågats...Och att inte ta in en katt som inte har ätit eller druckit på en vecka, är under alla kritik...Döm själva, jag vet att jag alltid varit nöjd med dom i Näsum, alla kan göra missbedömningar, man är inte mer än människa...Men vi ska prata med dom i vilket fall...
Jag tror inte Smilla har varit "arg" på oss för att vi har låtit henne vara kvar mycket längre än vad hon egentligen orkade, hon har varit så snäll, för säkert har hon vetat att slutet är nära, och att vi snart skulle ge henne resan till himlen...
Att vi tillslut skulle förstå, och låta henne gå...
Det är som jag sa till Peter efteråt i bilen igår, att Smilla lämnade oss för längesen...Hon visade oss ganska så tidigt att nåt va på tok, hon ville förbereda oss, så därför lät hon oss va, och hon va mest för sig själv den sista tiden...
När Smilla va frisk, va hon galet kärlekskrank, så kärlekskrank att man blev tokig ibland...Hon följde mig vart jag än gick, om jag så skulle in på toan, va hon ständigt min följeslagare...Hon sov alltid hos mig på natten, uppe i ansiktet, under täcket eller vid mina fötter, hon ville alltid vara i mitt knä, vara mig nära...
Men för ett par månader sen slutade hon med allt det där, då visste hon redan vad ödet hade att komma med, hon tog avstånd redan då, för att förbereda oss på att vi hade henne på lånad tid...Hon lämnade oss redan då...
Smilla, du kommer alltid vara saknad! Alltid vara fruktansvärt superälskad!!
Du lämnar ett stort tomrum efter dig, och du va så jättespeciell...
Alltid i våra hjärtan...
Smilla blev ju sjuk för ett par månader sen, sen har det hela tiden kommit tillbaks, medicin hit och medicin dit...Den lilla stackaren...
För en månad sen gjorde Näsum ett prov för FIP- bukhinneinflammation (som har dödlig utgång) men det visade negativt...Ett tag va vi lättade och kände hopp, men en månad senare blev hon sjuk igen, varken åt eller drack...Jag ringde Näsum i början på veckan, som då skrev ut tabletter mot anorexi!! Dom ville inte ens titta på henne, och då hade hon inte ätit på en vecka...
När jag igår skulle få i henne medicin, ligger hon på "sin" plats och jag går fram och försöker mata henne och hon har knappt nån ork alls...Jag ser att hon är törstig, så jag ställer vattenskålen nära henne, och när hon ska försöka dricka tappar hon hela tiden sitt söta huvud...
Jag får panik, ringer djursjukhuset i Hässleholm där dom gärna hade tagit emot henne omedelbart men dom hade sanering, och fick inte ta emot nåt djur överhuvudtaget!
Blir hänvisad till Kristianstad-Åhus djurklinik, ringer dit, och får åka dit på momangen!
Ringer Peter snabbt, han vill följa med, hämtar honom, och iväg...45 minuter senare är vi där...
Vi blir varmt omhändertagna, känner lugn och trygghet...Dom tar prover på Smilla, det röntgas och fixas...
Det konstateras då att hon HAR FIP, och tydligen haft hela tiden...Han säger att Smilla är döende och att hon är i slutfasen...Vi måste ta farväl av vår älskade lilla kisse...
Jag tar henne först i min famn, gråter och berättar hur mycket jag älskar henne, men att det nu va dags att släppa taget och säga hejdå...
Hon är lugnet själv i min famn, jag vaggar henne som en liten baby och pratar milt om fina minnen, jag gråter...Smilla tar till lite superkraft och slickar mig på handen, antar att det va hennes sätt att säga hejdå...
Lämnar över henne till Peter, och lämnar rummet...
15 minuter senare hämtar han mig, och vi går in tillsammans för att ta ett sista farväl, då är Smilla död...
Det va så hemskt men ändå skönt på nåt vis...Vi bäddade in henne i hennes filt, jag lutade mig ner och viskade i hennes öra att hon va så fin och så duktig, och att katthimlen nu är en ängel rikare...
Jag är tacksam att Peter va med henne ända in till slutet, han sa att det hela gick bra, att Smilla välkomnade döden på ett "bra" sätt...Det hela gick fort, hon fick först en spruta som hon fick somna av, när hon sedan sov, fick hon överdosen och då tog det ca 20 sekunder...
Vi lämnade henne där på bordet, inbäddad i hennes favoritfilt, och saknaden va TOTAL när vi gick därifrån med en tom bur...
Jag vill inte klandra någon, men att få ett andra utlåtande kan ibland va nyttigt, men det kan även rulla igång en massa i huvudet...
Dom i Kristianstad tycker som sagt att Näsum har skött det hela på ett dåligt sätt, ge Smilla mediciner, som egentligen bara har gjort hennes sjukdom värre...Hon har plågats...Och att inte ta in en katt som inte har ätit eller druckit på en vecka, är under alla kritik...Döm själva, jag vet att jag alltid varit nöjd med dom i Näsum, alla kan göra missbedömningar, man är inte mer än människa...Men vi ska prata med dom i vilket fall...
Jag tror inte Smilla har varit "arg" på oss för att vi har låtit henne vara kvar mycket längre än vad hon egentligen orkade, hon har varit så snäll, för säkert har hon vetat att slutet är nära, och att vi snart skulle ge henne resan till himlen...
Att vi tillslut skulle förstå, och låta henne gå...
Det är som jag sa till Peter efteråt i bilen igår, att Smilla lämnade oss för längesen...Hon visade oss ganska så tidigt att nåt va på tok, hon ville förbereda oss, så därför lät hon oss va, och hon va mest för sig själv den sista tiden...
När Smilla va frisk, va hon galet kärlekskrank, så kärlekskrank att man blev tokig ibland...Hon följde mig vart jag än gick, om jag så skulle in på toan, va hon ständigt min följeslagare...Hon sov alltid hos mig på natten, uppe i ansiktet, under täcket eller vid mina fötter, hon ville alltid vara i mitt knä, vara mig nära...
Men för ett par månader sen slutade hon med allt det där, då visste hon redan vad ödet hade att komma med, hon tog avstånd redan då, för att förbereda oss på att vi hade henne på lånad tid...Hon lämnade oss redan då...
Smilla, du kommer alltid vara saknad! Alltid vara fruktansvärt superälskad!!
Du lämnar ett stort tomrum efter dig, och du va så jättespeciell...
Alltid i våra hjärtan...
torsdag 9 december 2010
Goder morgon!
Mådde lite illa igår, och tänkte direkt på den där sjukan! Den går ju på dagis, och varje morgon man kör dit kör man raka vägen till kräknästet...Det känns så iallafall.
Alfons är ju bara på dagis 15 tim, månd-tisd-onsd, och lagom till helgen kan man börja slappna av och känna: "vi klarade oss den här veckan med!"
Kräksjukan är den värsta sjukan jag vet, för jag lider av kräkfobi till tusen, och sen drabbas jag av den värsta sorten varenda år!
Instängd på toan, ca 6 tim och spyr 40-50 ggr!! Sen är jag inte kontaktbar på ett par dagar, helt sluuut...
Men på nåt vis är jag tacksam att det bara drabbar mig och inte barnen, så nåt "bra" har det ju med sig ändå...Att dom "bara" får en släng av sjukan, kräks ett par gånger sen är det bra...
Idag ska jag göra en hel del ärenden på stada, och barnen har beställt middag hos Bigge´s, där dom även passar på att stanna ett par timmar.
Jag tycker det kan va skönt att nån gång få göra sina ärenden i lugn och ro, jag har en tendens att bli jäkligt uppjagad och stressad när ungarna är med ibland, så är det, och jag erkänner det...
Smilla äter inte idag heller, det va flera dagar sen nu, och man känner i hennes kropp att hon har avmagrat ganska så mycket...Tycker så synd om henne, men samtidigt blir jag frustrerad och hjälplös...Jag vill inte ha det såhär!! Och jag tror inte att Smilla heller vill det...Ska hämta ut valium idag, prova med det, men fungerar inte detta, få Smilla tyvärr somna in...
Att se henne lida var och varannan dag får mitt hjärta att brista, det är inte värt det...Stackars min underbara Smilla...
Nu blir det frukost för barnen, kaffe och shake för min del...
Kram sålänge!
Alfons är ju bara på dagis 15 tim, månd-tisd-onsd, och lagom till helgen kan man börja slappna av och känna: "vi klarade oss den här veckan med!"
Kräksjukan är den värsta sjukan jag vet, för jag lider av kräkfobi till tusen, och sen drabbas jag av den värsta sorten varenda år!
Instängd på toan, ca 6 tim och spyr 40-50 ggr!! Sen är jag inte kontaktbar på ett par dagar, helt sluuut...
Men på nåt vis är jag tacksam att det bara drabbar mig och inte barnen, så nåt "bra" har det ju med sig ändå...Att dom "bara" får en släng av sjukan, kräks ett par gånger sen är det bra...
Idag ska jag göra en hel del ärenden på stada, och barnen har beställt middag hos Bigge´s, där dom även passar på att stanna ett par timmar.
Jag tycker det kan va skönt att nån gång få göra sina ärenden i lugn och ro, jag har en tendens att bli jäkligt uppjagad och stressad när ungarna är med ibland, så är det, och jag erkänner det...
Smilla äter inte idag heller, det va flera dagar sen nu, och man känner i hennes kropp att hon har avmagrat ganska så mycket...Tycker så synd om henne, men samtidigt blir jag frustrerad och hjälplös...Jag vill inte ha det såhär!! Och jag tror inte att Smilla heller vill det...Ska hämta ut valium idag, prova med det, men fungerar inte detta, få Smilla tyvärr somna in...
Att se henne lida var och varannan dag får mitt hjärta att brista, det är inte värt det...Stackars min underbara Smilla...
Nu blir det frukost för barnen, kaffe och shake för min del...
Kram sålänge!
onsdag 8 december 2010
Trist...
Är det så här det ska se ut, att Smilla ska insjukna varje månad, få medicin, sen samma runda igen och igen..?
Nu ska man prova valium, för att hon ska få aptiten tillbaka...Hon går redan på nån sorts kortison-medicin för magen, och det ska hon göra ca 2 månader...
Jag vet varken ut eller in, vad som är rätt eller fel...
Det är bara jobbigt och frustrerande...
Kram
Nu ska man prova valium, för att hon ska få aptiten tillbaka...Hon går redan på nån sorts kortison-medicin för magen, och det ska hon göra ca 2 månader...
Jag vet varken ut eller in, vad som är rätt eller fel...
Det är bara jobbigt och frustrerande...
Kram
Vad ska man tro..?
Hittade denna artikel, som gjorde mig en smula upprörd...
(Kan inte länka en artikel, så jag fick kopiera istället...)
Läs om ni har lust och bedöm själva...
Börje Peratt om Diskriminerande jul
RESPEKTERA JULEN OCH JULKLAPPARNA!
Publicerad: 2010-12-03
Diskrimineringsombudsmannens uppgift är att värna gruppers rätt till sin etnicitet, tro och kultur. Men DO tycks ha intagit ståndpunkten av det inte är värt att försvara Sverige och Sverige är alltid den diskriminerande parten. Förslaget att ersätta julen och dess symboler är väl bara ännu ett oförargligt steg åt utslätningen. Vi kallar inte muslimska fester och symboler med andra namn. Därför är det obegripligt att DO vill sudda ut svenskheten.
Publicerad: 2010-12-03
Diskrimineringsombudsmannens uppgift är att värna den/de som på orättmätiga grunder utsätt för diskriminering. Jag kan förstå att man då kan bli fartblind och ska jämställa, likrikta och utplåna allt som verkar avvikande, men effekten blir faktisk att man diskriminerar värdlandet och de medborgares normer och värden som representeras här.
Sverige är en demokrati och låter var och en fira på sitt sätt. Man får ha sin tro och sin åsikt och sina fester. Och jag uppskattar att få vara med på dessa om de så har muslimsk, judisk eller latinamerikanskt ursprung. Så vill jag inte att de ska ändra på festens namn för att jag råkar komma dit. Och uppriktigt sagt så har vi flera år tagit emot och firat jul med människor från världens alla hörn. De skulle aldrig önska annat än få fira julen med oss och få varsin julklapp.
Gör istället så att man öppnar för att fira varandras högtider, de blir fler fester och mer utbyten, vi får tillfälle att se och träffa nya människor och livet skulle bli så mycket roligare. Själv håller jag på och tränar inför en kurdisk fest. Motionerar med Zorbas dans men deras kurddans är så mycket mer uthållighetskrävande. Och så mycket god mat så man måste röra sig. Ska kunna dansen innan mars.
Vi kallar inte muslimska fester och deras symboler med andra namn. Ramadan är namnet på muslimernas fastemånad. Ska den inte få heta så? Och vad ska man kalla den i så fall. Hungermånad, Den självpåtagna svälten? Det är antagligen lika illalåtande för en muslim som decemberfest på vår Julhögtid.
Muslimernas pilgrimsfärd Dhu´l-Hiddja (Haddj) kan också kallas "vallfärden" men knappas en charterresa den är ju förbjuden för de "otrogna". På skämt har Kristi himmelsfärdsdag döpts om till "Kristi Flygardag" men jag tror inte samma skämt skulle gå hem om andras religiösa förebilder.
Judarna har sina namn och sina symboler det skulle inte falla oss in att bosätta oss i israel och kräva att de ska ändra dem för att anpassa sig till eventuella invandrare. Deras invandring handlar snarare om att man ska assimileras. Eller som vi säger i Sverige integreras.
DO går på linjen att sudda ut svenskheten och närmar sig med blixtens hastighet ett Qusilingfäste. När grupper och länder drabbas av imperialism elimineras ursprungslandets kännetecken, namn och högtider och imperialisterna tvingar fram andra lösningar som gör att ursprungskulturen riskerar att upplösas.
Genom att ersätta julafton och julpaket med "decemberfest" och "vinterpresent" har man således smygit igång ännu en "trojansk häst" och upplöst beteckningarna för de symboler som tillhör en av våra största högtider. Är nästa förslag att döpa om Sverige till Mångland och ändra flaggan till en målarpalett, fast utan gult och blått naturligtvis. Ja med DO är vi faktiskt på väg att sudda ut det gula och blå och ersätta med något annat. Även ett kors i flaggan är ju diskriminerande. Eller hur, DO? Vad ska vi ersätta korset med?
Sverige har en flagga, en nationalsång vissa givna firardagar, ofta med hednisk bakgrund och sedermera omvandlade till kristna. Vår bärande religion är också den kristna och på ett sekulariserat sätt respekterar de flesta vår kulturs festhögtider och begrepp i samband med detta. Det har inte med religion eller tro att göra utan för väldig många är det en tradition.Och denna tradition är för väldigt många helig.
Idag får vissa skolor inte avsluta vårterminen med "Den blomstertid nu kommer" och nationalsången är borttagen. DO trampar således på det som är heligt för Sveriges folk och kultur och det är inte deras uppdrag.
Ska vi bredda blicken och ta emot varandra med öppna armar så måste också vi erkännas. Och ibland blir det som i de bästa familjer konflikt. Då rensar man dem genom samtal inte genom tystnad eller utslätning eller påhopp.
(Kan inte länka en artikel, så jag fick kopiera istället...)
Läs om ni har lust och bedöm själva...
Börje Peratt om Diskriminerande jul
RESPEKTERA JULEN OCH JULKLAPPARNA!
Publicerad: 2010-12-03
Diskrimineringsombudsmannens uppgift är att värna gruppers rätt till sin etnicitet, tro och kultur. Men DO tycks ha intagit ståndpunkten av det inte är värt att försvara Sverige och Sverige är alltid den diskriminerande parten. Förslaget att ersätta julen och dess symboler är väl bara ännu ett oförargligt steg åt utslätningen. Vi kallar inte muslimska fester och symboler med andra namn. Därför är det obegripligt att DO vill sudda ut svenskheten.
Publicerad: 2010-12-03
Diskrimineringsombudsmannens uppgift är att värna den/de som på orättmätiga grunder utsätt för diskriminering. Jag kan förstå att man då kan bli fartblind och ska jämställa, likrikta och utplåna allt som verkar avvikande, men effekten blir faktisk att man diskriminerar värdlandet och de medborgares normer och värden som representeras här.
Sverige är en demokrati och låter var och en fira på sitt sätt. Man får ha sin tro och sin åsikt och sina fester. Och jag uppskattar att få vara med på dessa om de så har muslimsk, judisk eller latinamerikanskt ursprung. Så vill jag inte att de ska ändra på festens namn för att jag råkar komma dit. Och uppriktigt sagt så har vi flera år tagit emot och firat jul med människor från världens alla hörn. De skulle aldrig önska annat än få fira julen med oss och få varsin julklapp.
Gör istället så att man öppnar för att fira varandras högtider, de blir fler fester och mer utbyten, vi får tillfälle att se och träffa nya människor och livet skulle bli så mycket roligare. Själv håller jag på och tränar inför en kurdisk fest. Motionerar med Zorbas dans men deras kurddans är så mycket mer uthållighetskrävande. Och så mycket god mat så man måste röra sig. Ska kunna dansen innan mars.
Vi kallar inte muslimska fester och deras symboler med andra namn. Ramadan är namnet på muslimernas fastemånad. Ska den inte få heta så? Och vad ska man kalla den i så fall. Hungermånad, Den självpåtagna svälten? Det är antagligen lika illalåtande för en muslim som decemberfest på vår Julhögtid.
Muslimernas pilgrimsfärd Dhu´l-Hiddja (Haddj) kan också kallas "vallfärden" men knappas en charterresa den är ju förbjuden för de "otrogna". På skämt har Kristi himmelsfärdsdag döpts om till "Kristi Flygardag" men jag tror inte samma skämt skulle gå hem om andras religiösa förebilder.
Judarna har sina namn och sina symboler det skulle inte falla oss in att bosätta oss i israel och kräva att de ska ändra dem för att anpassa sig till eventuella invandrare. Deras invandring handlar snarare om att man ska assimileras. Eller som vi säger i Sverige integreras.
DO går på linjen att sudda ut svenskheten och närmar sig med blixtens hastighet ett Qusilingfäste. När grupper och länder drabbas av imperialism elimineras ursprungslandets kännetecken, namn och högtider och imperialisterna tvingar fram andra lösningar som gör att ursprungskulturen riskerar att upplösas.
Genom att ersätta julafton och julpaket med "decemberfest" och "vinterpresent" har man således smygit igång ännu en "trojansk häst" och upplöst beteckningarna för de symboler som tillhör en av våra största högtider. Är nästa förslag att döpa om Sverige till Mångland och ändra flaggan till en målarpalett, fast utan gult och blått naturligtvis. Ja med DO är vi faktiskt på väg att sudda ut det gula och blå och ersätta med något annat. Även ett kors i flaggan är ju diskriminerande. Eller hur, DO? Vad ska vi ersätta korset med?
Sverige har en flagga, en nationalsång vissa givna firardagar, ofta med hednisk bakgrund och sedermera omvandlade till kristna. Vår bärande religion är också den kristna och på ett sekulariserat sätt respekterar de flesta vår kulturs festhögtider och begrepp i samband med detta. Det har inte med religion eller tro att göra utan för väldig många är det en tradition.Och denna tradition är för väldigt många helig.
Idag får vissa skolor inte avsluta vårterminen med "Den blomstertid nu kommer" och nationalsången är borttagen. DO trampar således på det som är heligt för Sveriges folk och kultur och det är inte deras uppdrag.
Ska vi bredda blicken och ta emot varandra med öppna armar så måste också vi erkännas. Och ibland blir det som i de bästa familjer konflikt. Då rensar man dem genom samtal inte genom tystnad eller utslätning eller påhopp.
Blandat...
Är det inte det ena så är det det andra, alltid är det nåt, och är inte det lustigt?!
Varför kan man bara inte få en paus från saker och ting ibland, eller varför kan det inte hända lite mer bra saker än tråkiga..? Ibland är livet så orättvist...
Jag sa ändå till en vän häromdagen, att jag hoppas det nya året har MER roligt att erbjuda, med tanke på att förra året bjöd på 3 st dödsfall i rad (jan, feb och mars..)
Visst har det hänt många fina och bra saker oxå, men året i sig har tyvärr vatt lite mer av ett "skitår"...
Om jag ska dra några grejer som jag tyckt vatt det finaste i år är min systers bröllop, och en fin återförening med en när och kär...(sen finns det säkert flera saker till, men dessa 2 är definitivt minnesvärda!)
Nu när jag skriver detta, är jag en smula upprörd då det IGEN gäller Smilla...Det tar aldrig slut, och jag arbetar mentalt, och förbereder (igen) att ödet vill henne ingenting! Det är tomt & svart...
Har ringt till veterinären, dom ska ringa under dagen..
Det är så hemskt att under 4 månaders tid sett henne bli en "annan" katt, och jag undrar hur hon innerst inne mår...
Nu vill hon inte äta (igen) och hon vill bara ligga uppe på Alvins matta och va ifred...Jag tror slutet är nära...
Från det ena till det andra...Igår hade vi storbesök helaste dagen, 2 st underbara mammor på förmiddagen med sötnosar till barn...När dom stack från hålan avlöstes dom av baksugna sötnosar i form av Cissi m kids, men dom som fick baka mest va ju vi mammor...Har tagit bilder på våra mästerverk, och det blev det godaste julgodis (ja jag fick synda en smula, och vågen pekade 200 g upp idag..) Ajajaj, blir att försöka hålla igen på blodigt allvar, men det klara jag..!
Nu blir det snart att köra den store till dagis, vilken energispruta på morgonen, jag kan inte fatta!! Det är skönt med 15 tim på dagis (får man säga så??)
Där få han busa spittet med sina polare, och jag kan samtidigt få hämta lite energi, fast bara lite med tanke på den lille fisen som numera klättrar upp och ner ÖVERALLT...Det ska bli skönt med lite barnfritt i helgen, då jag och maken ska passa på julklappshandla...
Alfons har bokat in sig hos mormor, och Alvin ska va hos Bigge´s...Det va längesen vi va barnfria, overkligt...
Hörs sen, KRAAM
Varför kan man bara inte få en paus från saker och ting ibland, eller varför kan det inte hända lite mer bra saker än tråkiga..? Ibland är livet så orättvist...
Jag sa ändå till en vän häromdagen, att jag hoppas det nya året har MER roligt att erbjuda, med tanke på att förra året bjöd på 3 st dödsfall i rad (jan, feb och mars..)
Visst har det hänt många fina och bra saker oxå, men året i sig har tyvärr vatt lite mer av ett "skitår"...
Om jag ska dra några grejer som jag tyckt vatt det finaste i år är min systers bröllop, och en fin återförening med en när och kär...(sen finns det säkert flera saker till, men dessa 2 är definitivt minnesvärda!)
Nu när jag skriver detta, är jag en smula upprörd då det IGEN gäller Smilla...Det tar aldrig slut, och jag arbetar mentalt, och förbereder (igen) att ödet vill henne ingenting! Det är tomt & svart...
Har ringt till veterinären, dom ska ringa under dagen..
Det är så hemskt att under 4 månaders tid sett henne bli en "annan" katt, och jag undrar hur hon innerst inne mår...
Nu vill hon inte äta (igen) och hon vill bara ligga uppe på Alvins matta och va ifred...Jag tror slutet är nära...
Från det ena till det andra...Igår hade vi storbesök helaste dagen, 2 st underbara mammor på förmiddagen med sötnosar till barn...När dom stack från hålan avlöstes dom av baksugna sötnosar i form av Cissi m kids, men dom som fick baka mest va ju vi mammor...Har tagit bilder på våra mästerverk, och det blev det godaste julgodis (ja jag fick synda en smula, och vågen pekade 200 g upp idag..) Ajajaj, blir att försöka hålla igen på blodigt allvar, men det klara jag..!
Nu blir det snart att köra den store till dagis, vilken energispruta på morgonen, jag kan inte fatta!! Det är skönt med 15 tim på dagis (får man säga så??)
Där få han busa spittet med sina polare, och jag kan samtidigt få hämta lite energi, fast bara lite med tanke på den lille fisen som numera klättrar upp och ner ÖVERALLT...Det ska bli skönt med lite barnfritt i helgen, då jag och maken ska passa på julklappshandla...
Alfons har bokat in sig hos mormor, och Alvin ska va hos Bigge´s...Det va längesen vi va barnfria, overkligt...
Hörs sen, KRAAM
måndag 6 december 2010
10 dagar 5 kg...
Börjar kännas lite i kroppen nu att den är på väg neråt, vikten alltså...
Annars är det huvet upp och fötter ner, det går undan och jag börjar längta efter jul...Längtar efter min gran som ska pyntas, längtar efter lite julbak med kidsen, som vi faktiskt ska dra igång med i veckan, LÄNGTAR JUL!!!!
Jag ÄLSKAR JUL!!!
Idag är den en lugn måndag, jag känner lugn i min kropp efter jobbhelgen som varit, det är så skönt! Ingen stress, och barnen känner lugnet tillsammans med mig (brukar va tvärtom, men jag har nog vatt saknad..)
Det blir lite pul i huset nu på dagen, sen när vi har hämtat Alfons på dagis, drar vi iväg på lite julklappsköp...
Hej sålänge!!
Annars är det huvet upp och fötter ner, det går undan och jag börjar längta efter jul...Längtar efter min gran som ska pyntas, längtar efter lite julbak med kidsen, som vi faktiskt ska dra igång med i veckan, LÄNGTAR JUL!!!!
Jag ÄLSKAR JUL!!!
Idag är den en lugn måndag, jag känner lugn i min kropp efter jobbhelgen som varit, det är så skönt! Ingen stress, och barnen känner lugnet tillsammans med mig (brukar va tvärtom, men jag har nog vatt saknad..)
Det blir lite pul i huset nu på dagen, sen när vi har hämtat Alfons på dagis, drar vi iväg på lite julklappsköp...
Hej sålänge!!
fredag 3 december 2010
Orättvist...
Ikväll gäller det för Olle & Jay, som JAG tycker borde gå till final..
Kan bara inte låta bli att tycka att juryn är rent ut sagt skittaskig då dom delar ut låtar, och hur dom tänker...
Dom vänder det till sin egen fördel, för dom vill helt enkelt att Jay och Minnah ska gå till final...
Just dom 2 har fått låtar som dom verkligen gillar och kan glänsa i, medan Olle har fått en låt han inte ens känner igen...(skriver Aftonbladet idag..)
Rättvist eller..?
Det ska bli intressant och se vad som händer, kan inte annat än skylla på juryn om Olle åker ut...
Jag gillar Jay, och jag tror att han kommer vinna hela alltet, men jag har hela tiden haft Olle som favorit, och han har fredag efter fredag fått min röst...
Så rösta nu på ER favorit ikväll, det är viktigt!!
Olle ska få min...
HEJA HEJA!!
Kan bara inte låta bli att tycka att juryn är rent ut sagt skittaskig då dom delar ut låtar, och hur dom tänker...
Dom vänder det till sin egen fördel, för dom vill helt enkelt att Jay och Minnah ska gå till final...
Just dom 2 har fått låtar som dom verkligen gillar och kan glänsa i, medan Olle har fått en låt han inte ens känner igen...(skriver Aftonbladet idag..)
Rättvist eller..?
Det ska bli intressant och se vad som händer, kan inte annat än skylla på juryn om Olle åker ut...
Jag gillar Jay, och jag tror att han kommer vinna hela alltet, men jag har hela tiden haft Olle som favorit, och han har fredag efter fredag fått min röst...
Så rösta nu på ER favorit ikväll, det är viktigt!!
Olle ska få min...
HEJA HEJA!!
torsdag 2 december 2010
Lite sjuk...
Idag är jag lite sjuk, nu känner jag det mer och mer, och jag har feber...
Tyvärr känns barnen ännu mera energiska, och jag tappar snart humöret helt...
Det får bli att "bryta" lite i min "rena kur", jag måste ha nåt i magen eftersom jag känner att min kropp behöver det (just nu) men det bli bara 2 st ägg, kan väl inte va hela världen..?
Hade ju iofs inte vatt helt fel med pizza heller, men 15 kg först, sen snackar vi..!
Nu överlämnar jag mig själv till mina nykokta ägg och hoppas på lite mer energi...
Hörs sen, KRAAM
Tyvärr känns barnen ännu mera energiska, och jag tappar snart humöret helt...
Det får bli att "bryta" lite i min "rena kur", jag måste ha nåt i magen eftersom jag känner att min kropp behöver det (just nu) men det bli bara 2 st ägg, kan väl inte va hela världen..?
Hade ju iofs inte vatt helt fel med pizza heller, men 15 kg först, sen snackar vi..!
Nu överlämnar jag mig själv till mina nykokta ägg och hoppas på lite mer energi...
Hörs sen, KRAAM
Lite kläder kanske..?
Jag rear ut min kollektion, bra priser!! Om nån är sugen, hör av er till mig!!!
Kramar Jenny
Kramar Jenny
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)