Saknar min "Alfons-tid"...

 

Herregud som jag har lipat den senaste timmen, FLODER!!!! Nu kommer verkligen ALLT på en och samma gång, och det sliter sönder HELA mitt hjärta!
När Peter kom hem va jag nära på gå sönder, jag gick och bar på Alvin som märker av hur sin mamma mår...Han hade just somnat i min famn, och jag börja lipa igen, och just då kommer Peter hem...
Han blev så tagen att han trodde jag skulle packa väskan och dra min kos!

Allt handlar om min älskade Alfons, som jag saknar han!!! Tiden med BARA honom, missförstå mig inte nu....Men bebistiden tar himla mycket tid, och det slutar för det mesta att Alfons får stå där åt sidan och vänta, vänta, vänta!
Han har t o m börjat visa sidor, som jag tror beror på just uppmärksamhet...Vilket jag inte kan ge honom alls lika mycket, men vet så väl om att det är viktigt för honom just nu...
Jag vill bara kunna ha HAN för en dag, då han får bestämma ALLT!!! Det saknar jag, det saknar mitt hjärta som verkligen skriker efter honom lika mycket som jag...

Nu är ju min man väldigt upptagen med hockeyn, men frågan är väl hur länge till...Alfons frågar efter pappa flera gånger om dagen, han saknar verkligen honom! Och jag kan tycka mitt i allt som är nu, att Alfons behöver ha en av oss som ALLTID finns där...För det mesta är det ju bara jag, och det slutar nästan alltid med att vi börjar bråka, och mitt hjärta skrynklar ihop sig som ett litet ruttet russin! Bråka med sin son, allvar liksom!!
Han vet ju mina känsliga punkter och vet precis när han ska göra eller säga nåt...Och man försöker bita ihop, men efter en HEL dag så blir man ibland lite "skogstokig"...

Iaf, kan vi förbättra situationen så ska vi göra det tycker jag...Peter frågade Alfons ikväll om han vill att pappa ska vara hemma mer, och han sa: JA!
Det viktigaste är ju ändå barnen, och i detta fall Alfons...Han behöver BÅDA, och jag behöver min man, ALLA behöver vi VARANDRA!!!!

"Ledsen mamma"