Ta hand om Er därute & ha ett riktigt Gott Nytt År på Er!!
fredag 31 december 2010
torsdag 30 december 2010
Gårdagen och nudagen...
Igår kom syskonen Freij-Nauclér till hålan, dom stannade på både lunch och en nybakad kladdekaka...Det byttes julklappar och vi hade ett par mysiga timmar tillsammans...
I nuläget är jag lite av en mysmänniska, för jag tycker det är på tok för kallt därute, hyy!! Men Alfons och Peter stack till värsta pulkabacken och drog några rundor, rosiga och fina om sötaste kinder då dom kom hem igen...
Alvin är inte direkt överförtjust i alla snö, han vill helst stanna inomhus, men det är helt ok för mig, som känner likadant!
Jag gillar snön, och allt det vita men jag ser det nog hellre från fönstret...
Imorgon börjar jag jobba, det ska bli skönt på nåt vis, att få komma tillbaka och få lite mer "vuxenkontakt" och få vara mig själv dom stunderna...Det ska bli skönt att få sakna sina barn och man, att få komma ifrån och slippa alla hushållsuppgifter för en stund...
I januari ska jag även börja träna, detta ser jag fram emot, då jag snart har tappat 10 kg, och vill göra nånting åt min kropp...Det blir simning, dock bara 1-2 ggr i veckan, då jag jobbar ganska mycket kvällar, men det duger bra till en början...
Sen när våren kommer, blir det långa fina promenader och cykelrundor, härligt härligt!!
Nu ska jag försöka sysselsätta mina rastlösa ungar, Peter är hemma tidigt från jobbet idag, skönt med hela familjen samlad...
Dom ringde från veterinären precis, Smillas aska är klar för hämtning, skönt att få hem henne där hon verkligen hör hemma, mitt älskade lilla hjärta...
Kram på er alla
I nuläget är jag lite av en mysmänniska, för jag tycker det är på tok för kallt därute, hyy!! Men Alfons och Peter stack till värsta pulkabacken och drog några rundor, rosiga och fina om sötaste kinder då dom kom hem igen...
Alvin är inte direkt överförtjust i alla snö, han vill helst stanna inomhus, men det är helt ok för mig, som känner likadant!
Jag gillar snön, och allt det vita men jag ser det nog hellre från fönstret...
Imorgon börjar jag jobba, det ska bli skönt på nåt vis, att få komma tillbaka och få lite mer "vuxenkontakt" och få vara mig själv dom stunderna...Det ska bli skönt att få sakna sina barn och man, att få komma ifrån och slippa alla hushållsuppgifter för en stund...
I januari ska jag även börja träna, detta ser jag fram emot, då jag snart har tappat 10 kg, och vill göra nånting åt min kropp...Det blir simning, dock bara 1-2 ggr i veckan, då jag jobbar ganska mycket kvällar, men det duger bra till en början...
Sen när våren kommer, blir det långa fina promenader och cykelrundor, härligt härligt!!
Nu ska jag försöka sysselsätta mina rastlösa ungar, Peter är hemma tidigt från jobbet idag, skönt med hela familjen samlad...
Dom ringde från veterinären precis, Smillas aska är klar för hämtning, skönt att få hem henne där hon verkligen hör hemma, mitt älskade lilla hjärta...
Kram på er alla
tisdag 28 december 2010
Joråsatteee...
Snart är det jobbdax för lilla mig, jag återgår till mitt kära arbete på nyårsafton, och det ser jag fram emot...Det ska faktiskt bli skönt att börja jobba igen, och i februari hakar jag på en heltidstjänst, inte illa alls med några korvören extra!
Dagen har varit lugn, förutom Alfons som har en massa myror därbak, men dom lugnade ner sig en aning då polaren Sixten kom på besök, och de båda försvann upp på rummet och lekte...Jag och Gunnel satt och fikade i lugnan ro, och vi fick tid för lite egenprat...Myseftermiddag, med både skratt och tårar, en bra vän har hon blivit för mig, och dom växer ju inte på träd!
Ringde veterinären idag och fråga om Smillas aska, då det visar sig att hon ligger kvar i Kristianstad...Fick en massa "fula" bilder i mitt huvud som vägrade lämna, och gråten va ett faktum...Ligga där i en kyl, så kall och stel...Att det skulle kännas SÅ HÄR hemskt, det trodde jag aldrig...
I alla fall inte efter 3 veckor, då jag trodde att det skulle lägga sig en liten smula i alla fall, men det blir bara värre, och jag vet inte riktigt hur jag ska göra för att sluta lyssna efter henne...Drömmarna är värst, dom lämnar inte mitt huvud...Längtar till jag kan se det "fina" i det hela, just nu ser jag bara den sjuka och plågade Smilla, som fick lämna mig på tok för tidigt, vi som just hittat tillbaks till varandra efter en kämpig tid...Det hugger i hjärtat!
Har fått kontakt med Smillas uppfödare via mail, och hoppas på att vi kan fortsätta ha det...Vem vet, kanske en dag hon har en "Smillakatt" till oss, och vad hade varit mer rätt än så, att få en katt från Smillas familj och släkt...
Nu ska jag studsa in i duschen, imorgon kommer pappa, farbror-Mats & faster-Gunsan på besök, det blir god mat och nybakat från mig själv till dom, oj vad här ska ansträngas..! Ha det mysigt mina vänner och läsare, och hörs vi inte innan så:
GOTT NYTT ÅR!!!
Måtte 2011 bli ett bra år, för 2010 vill jag helst bara glömma, usch tvi bläää!!
KRAM
Dagen har varit lugn, förutom Alfons som har en massa myror därbak, men dom lugnade ner sig en aning då polaren Sixten kom på besök, och de båda försvann upp på rummet och lekte...Jag och Gunnel satt och fikade i lugnan ro, och vi fick tid för lite egenprat...Myseftermiddag, med både skratt och tårar, en bra vän har hon blivit för mig, och dom växer ju inte på träd!
Ringde veterinären idag och fråga om Smillas aska, då det visar sig att hon ligger kvar i Kristianstad...Fick en massa "fula" bilder i mitt huvud som vägrade lämna, och gråten va ett faktum...Ligga där i en kyl, så kall och stel...Att det skulle kännas SÅ HÄR hemskt, det trodde jag aldrig...
I alla fall inte efter 3 veckor, då jag trodde att det skulle lägga sig en liten smula i alla fall, men det blir bara värre, och jag vet inte riktigt hur jag ska göra för att sluta lyssna efter henne...Drömmarna är värst, dom lämnar inte mitt huvud...Längtar till jag kan se det "fina" i det hela, just nu ser jag bara den sjuka och plågade Smilla, som fick lämna mig på tok för tidigt, vi som just hittat tillbaks till varandra efter en kämpig tid...Det hugger i hjärtat!
Har fått kontakt med Smillas uppfödare via mail, och hoppas på att vi kan fortsätta ha det...Vem vet, kanske en dag hon har en "Smillakatt" till oss, och vad hade varit mer rätt än så, att få en katt från Smillas familj och släkt...
Nu ska jag studsa in i duschen, imorgon kommer pappa, farbror-Mats & faster-Gunsan på besök, det blir god mat och nybakat från mig själv till dom, oj vad här ska ansträngas..! Ha det mysigt mina vänner och läsare, och hörs vi inte innan så:
GOTT NYTT ÅR!!!
Måtte 2011 bli ett bra år, för 2010 vill jag helst bara glömma, usch tvi bläää!!
KRAM
lördag 25 december 2010
Kära juletid...
Julklappsöppningen börjar redan på Lillejul för Familjen Freij, och fortsätter såklart på Julafton...
Har man sen "tur" får man även klappar de andra Juldagarna oxå, med tanke på att familjen-släkten bor på lite olika ställen i vårt avlånga land...
Ungarna är nöjda och belåtna med sina klapps, och det leks som attans i huset!
Själv fick jag precis en liten släng av illamående, och jag håller tummar och tår på att det INTE är kräk på gång, SNÄLLA!! (Har redan "bäddat" på toagolvet, fall i fall...)
Nu fortsätter Juldagen, Alvins älskade bobbycar är redan fixad och han lyser av lycka!! Nu ska vi koppla in nintendo wii och spela för fulla muggar, Alfons är laddad och längtar!!!
Kram på ett tag kära läsare och vänner
Lagtröjor
Till bådas förtjusning fick grabbarna varsin lagtröja igår, något för stora men tacksamt då dom växer till sig lite...Alfons kan ha sin utanpå sin hockeyutstyrsel så han är nöjd...
Så här fina är tröjorna på...sötnosarna små...
Alvin fick nr 7 på sin tröja (pappas nuvarande nr..), och Alfons har tagit över pappas "kända" nr 34...(från den gamla goda tiden..)
Krambanan
fredag 24 december 2010
Avslöjad...
Vi har haft lite svårt med att få ihop en tomte som kan dela ut klapparna i år...Vi firade lillejul igår, och jag har alltid tyckt det vatt liiiite mysigare än själva aftonen...
Sen slog det mig att vi frågar grannen, givet!! Han ställde upp, och knackade på fönster innan han slutligen kom in...Alfons sprang runt som en raket i huset, övertänd!!
Nä alla paket va utdelade (vi har sparat paket till ikväll med såklart) så tog tomten sin käpp och lykta och flög sin kos...
Nån timme senare då vi fikar, kommer Alfons fram till mig och viskar:
-Mamma, jag såg vem tomten va...Jag såg på "Peterpeters" (grannens smeknamn) ansikte att det va tomten mamma..!
Den lille rackaren går inte av för hackor, och han har inte ens fyllt 5!!
Vi försökte göra allt för att låta bli skratta, och dölja hemligheten med att "Vet du vad?? Du vet väl att alla människor, stora som små har en därute i världen som ser precis på pricken likadan ut som du??"
Då skruvade han lite på sig, och jag tror att han köpte det halvt som halvt...
Visst är barn helt fantastiska...
GOD JUL På Er Alla!!!!
Sen slog det mig att vi frågar grannen, givet!! Han ställde upp, och knackade på fönster innan han slutligen kom in...Alfons sprang runt som en raket i huset, övertänd!!
Nä alla paket va utdelade (vi har sparat paket till ikväll med såklart) så tog tomten sin käpp och lykta och flög sin kos...
Nån timme senare då vi fikar, kommer Alfons fram till mig och viskar:
-Mamma, jag såg vem tomten va...Jag såg på "Peterpeters" (grannens smeknamn) ansikte att det va tomten mamma..!
Den lille rackaren går inte av för hackor, och han har inte ens fyllt 5!!
Vi försökte göra allt för att låta bli skratta, och dölja hemligheten med att "Vet du vad?? Du vet väl att alla människor, stora som små har en därute i världen som ser precis på pricken likadan ut som du??"
Då skruvade han lite på sig, och jag tror att han köpte det halvt som halvt...
Visst är barn helt fantastiska...
GOD JUL På Er Alla!!!!
onsdag 22 december 2010
Missat något..?
Jag måste bara få göra ett hastigt och lustigt inlägg, och den bjuder jag på..!
Annat vad det förr med barn och barnuppfostran, med jobb och pengar...
Men NU lever vi på 2010 talet, kom igen!!
Stött på en himla många "komplimanger" eller vad jag ska kalla det den senaste tiden...
1. Det märks att du har pojkar, dom är ju aldrig stilla!!
2. Du som bara går hemma, har väl tid till det mesta...
3. Hinner du inte med hemmet?? Annat vad det förr, då hade man "5-6" ungar men man hann ändå med allt...(jomenvisst, eller hur..?)
4. Lagar du inte mat till Peter så han få med sig "varenda" dag på jobbet..?
5. Hinner du inte med att städa?! Varför inte då??
6. Hur klarar du/ni av att bo i renoveringshus? När ska ni bli klara egentligen??
Det finns säkert 100 st till men såklart kommer jag inte på dom nu...
Men så här är det...Folk verkar ha glömt bort hur det är att ha barn, eller har dom förträngt det väldigt bra, för att det (just det ja) va kanske lite för "jobbigt"...
Och annat är det idag, då föräldrar LEKER med sina barn, det gjorde man knappt förr...Då fick man underhålla sig själv eller sina syskon...Det måste vatt himla lätt att va förälder på den tiden, inte konstigt att dom hann med ALLT i hemmet (så duktiga dom va va..?) Eller inte, tolka det hur ni vill...
Men man kan säga att dom la krutet på hemmet, och lät ungarna roa sig själva...Idag gör vi föräldrar tvärtom!
En aning besviken blir jag ibland då "nära" påpekar att jag har "jobbiga" barn, att dom inte kan va stilla i 5 minuter...Att dom ska pilla på allt, klåfingra hit och klåfingra dit...Vad är problemet?? Dom är 4 och 1 år liksom, behöver jag säga mer..?
Tycker problemet ligger hos dom som har ork att klaga, och dessutom på barn som inte ens kan försvara sig själva...
Nåja nu lämnar jag det här området bakom mig för en stund, och återgår till det här med renovering...
Förr i tiden kanske man la den tiden på huset (struntade i barnen, vad vet jag..) Här har vi 2 st barn, och vi vuxna jobbar faktiskt heltid...Och folk som inte bor i detta hus, ska väl ändå inte bry sig om hur VI bor..?
Tillbaka till verkligheten säger jag, vi lever i en heeeelt annan värld, då BARNEN är prio ett, då man är mer jämnställd med sin partner, här delar vi på hushållet, vilket man inte gjorde förr...Det är när vi är lediga under en längre period, vi tar oss an vårt hus och gör nåt stort...Eller kanske en helg med mål av lite tak, sen har vi det så ett tag, tills vi får tid igen...Så enkelt är det, inte alls lustigt...
Så nu känns det en aning bättre, nu ska jag gå och LEKA med barnen...
Kram på ett tag
Annat vad det förr med barn och barnuppfostran, med jobb och pengar...
Men NU lever vi på 2010 talet, kom igen!!
Stött på en himla många "komplimanger" eller vad jag ska kalla det den senaste tiden...
1. Det märks att du har pojkar, dom är ju aldrig stilla!!
2. Du som bara går hemma, har väl tid till det mesta...
3. Hinner du inte med hemmet?? Annat vad det förr, då hade man "5-6" ungar men man hann ändå med allt...(jomenvisst, eller hur..?)
4. Lagar du inte mat till Peter så han få med sig "varenda" dag på jobbet..?
5. Hinner du inte med att städa?! Varför inte då??
6. Hur klarar du/ni av att bo i renoveringshus? När ska ni bli klara egentligen??
Det finns säkert 100 st till men såklart kommer jag inte på dom nu...
Men så här är det...Folk verkar ha glömt bort hur det är att ha barn, eller har dom förträngt det väldigt bra, för att det (just det ja) va kanske lite för "jobbigt"...
Och annat är det idag, då föräldrar LEKER med sina barn, det gjorde man knappt förr...Då fick man underhålla sig själv eller sina syskon...Det måste vatt himla lätt att va förälder på den tiden, inte konstigt att dom hann med ALLT i hemmet (så duktiga dom va va..?) Eller inte, tolka det hur ni vill...
Men man kan säga att dom la krutet på hemmet, och lät ungarna roa sig själva...Idag gör vi föräldrar tvärtom!
En aning besviken blir jag ibland då "nära" påpekar att jag har "jobbiga" barn, att dom inte kan va stilla i 5 minuter...Att dom ska pilla på allt, klåfingra hit och klåfingra dit...Vad är problemet?? Dom är 4 och 1 år liksom, behöver jag säga mer..?
Tycker problemet ligger hos dom som har ork att klaga, och dessutom på barn som inte ens kan försvara sig själva...
Nåja nu lämnar jag det här området bakom mig för en stund, och återgår till det här med renovering...
Förr i tiden kanske man la den tiden på huset (struntade i barnen, vad vet jag..) Här har vi 2 st barn, och vi vuxna jobbar faktiskt heltid...Och folk som inte bor i detta hus, ska väl ändå inte bry sig om hur VI bor..?
Tillbaka till verkligheten säger jag, vi lever i en heeeelt annan värld, då BARNEN är prio ett, då man är mer jämnställd med sin partner, här delar vi på hushållet, vilket man inte gjorde förr...Det är när vi är lediga under en längre period, vi tar oss an vårt hus och gör nåt stort...Eller kanske en helg med mål av lite tak, sen har vi det så ett tag, tills vi får tid igen...Så enkelt är det, inte alls lustigt...
Så nu känns det en aning bättre, nu ska jag gå och LEKA med barnen...
Kram på ett tag
tisdag 21 december 2010
Jag är ingen präktmorsa, men...
Håll era barn hemma en extra dag nu när det råder vinterkräksjuka!!
Varför tror ni att smittan är som störst på dagis..? Jo för att barnen inte får vara hemma tillräckligt länge, så enkelt är det...
All denna jäkla stress om att man inte får missa jobbet, förlorar pengar osv...skit i det!! Det är väl inte HELA världen!!
Tänk på er själva för en stund, och framförallt på era barn...Det är väl ändå viktigast att man mår BRA?
Just när det råder kräksjuka, är jag extremt noga...Jag räknar alltid med 72 timmar, för vi har alltid blivit smittade EFTER 48 timmar i den här familjen...Och det heter "minst" 48 timmar efter sista kräk, men det behöver ju inte alls vara så...Men folk ser BARA 48 timmar, inte MINST 48 timmar, och skyndar sig att stressa iväg till jobbet och dumpa av sina halvsjuka barn på dagis...Eller finns det "tyvärr" dom som drar iväg sina ungar efter 24 timmar, vilket är helt SJUKT!!
Kan inte riktigt förstå det tänkandet överhuvudtaget...
Det tar dock några dagar innan man kommer i form, med ätandet och vilandet som kroppen kräver efter en sån pärs...
Jag är ingen präktmorsa annars, tro mig...men när det gäller vinterkräksjukan finns det nog ingen som ÄR präktigare!!
Jag tänker så, att hade alla tänkt som jag, hade det förmodligen inte vatt så stor smitta heller...DÄR höjer jag mig själv till skyarna, för jag vet att jag har rätt...Så det så...
Kram på er
Varför tror ni att smittan är som störst på dagis..? Jo för att barnen inte får vara hemma tillräckligt länge, så enkelt är det...
All denna jäkla stress om att man inte får missa jobbet, förlorar pengar osv...skit i det!! Det är väl inte HELA världen!!
Tänk på er själva för en stund, och framförallt på era barn...Det är väl ändå viktigast att man mår BRA?
Just när det råder kräksjuka, är jag extremt noga...Jag räknar alltid med 72 timmar, för vi har alltid blivit smittade EFTER 48 timmar i den här familjen...Och det heter "minst" 48 timmar efter sista kräk, men det behöver ju inte alls vara så...Men folk ser BARA 48 timmar, inte MINST 48 timmar, och skyndar sig att stressa iväg till jobbet och dumpa av sina halvsjuka barn på dagis...Eller finns det "tyvärr" dom som drar iväg sina ungar efter 24 timmar, vilket är helt SJUKT!!
Kan inte riktigt förstå det tänkandet överhuvudtaget...
Det tar dock några dagar innan man kommer i form, med ätandet och vilandet som kroppen kräver efter en sån pärs...
Jag är ingen präktmorsa annars, tro mig...men när det gäller vinterkräksjukan finns det nog ingen som ÄR präktigare!!
Jag tänker så, att hade alla tänkt som jag, hade det förmodligen inte vatt så stor smitta heller...DÄR höjer jag mig själv till skyarna, för jag vet att jag har rätt...Så det så...
Kram på er
I lördags va det då dags för den årliga julfesten som firas med hockeygrabbsen och dess fruar...
Dessa fester blir man aldrig besviken på, det händer alltid nåt skojsigt, och man har ont i varenda skrattmuskel dagen efter!
Vi käkade god julmat, drack goda grejer och umgicks...Det va ÖS på hög nivå, och det verkade som alla gillade varenda liten sekund...
Det bjöds även på en tipsrunda i ishallen, då jag och min hockeyvän hamna på plats 2 och vann fint pris (chokladtomte..) som jag brutalt högg av på mitten för att dela med mig...
Några timmar senare, och några glas senare va det dags för den efterlängtade "nakenhockeyn", och det va en fröjd för ögat...Inte alla killar, men dom som hade lust att visa upp lite muskler gjorde detta, och lite sånt är väl aldrig fel..!
Herr och fru Freij va hemma i hålan runt 2 tiden, och JA vi hade en rejäl sovmorgon på detta...MYS!!!
Bjuder på lite bilder..
Kram på er
lördag 18 december 2010
Gamla kläder...
Man kan inte annat än bli GLAD när man tar på sig nåt man inte ens kunde knäppa för ett tag sen, då hela alltet höll på spricka bara man tog ett litet litet andetag!
Nu däremot får det plats ett par extrabröst och en extramage för att det ska fylla ut lite...
Det känns BRA och UNDERBART att få gå ner i vikt, man känner sig FIN igen och det har jag längtat efter!
Nu har jag nått halva målet, och det känns helt fantastiskt!
Ikväll ska vi va barnlediga igen, en aning bortskämda nu tycker ni säkert...Men jag hade helt och fullt glömt bort den här festen...
Det blir en hockeyfest för hela slanten, och dom festerna brukar ju bli händelserika...
Ungarna vill stanna på Hotell Bigge´s inatt, då det gick galant förra helgen, gamlingarna har fått mersmak, och barnen likaså...
Det är helt underbart vad dom "gamle" orkar, och när vi kommer dit, blir dom genast 40 år yngre genom barnen, riktigt härligt och se!!
Det är en livsgnista som heter duga, och dom tar då verkligen vara på tiden, all "kredd" till dom...Jag ser upp till dom av hela mitt hjärta och lite till, och jag hoppas att jag en dag kommer bli som dom...
Nu ska jag packa pojkarnas väskor, höres imorgon!!
KRAM på er & trevlig lördag
Nu däremot får det plats ett par extrabröst och en extramage för att det ska fylla ut lite...
Det känns BRA och UNDERBART att få gå ner i vikt, man känner sig FIN igen och det har jag längtat efter!
Nu har jag nått halva målet, och det känns helt fantastiskt!
Ikväll ska vi va barnlediga igen, en aning bortskämda nu tycker ni säkert...Men jag hade helt och fullt glömt bort den här festen...
Det blir en hockeyfest för hela slanten, och dom festerna brukar ju bli händelserika...
Ungarna vill stanna på Hotell Bigge´s inatt, då det gick galant förra helgen, gamlingarna har fått mersmak, och barnen likaså...
Det är helt underbart vad dom "gamle" orkar, och när vi kommer dit, blir dom genast 40 år yngre genom barnen, riktigt härligt och se!!
Det är en livsgnista som heter duga, och dom tar då verkligen vara på tiden, all "kredd" till dom...Jag ser upp till dom av hela mitt hjärta och lite till, och jag hoppas att jag en dag kommer bli som dom...
Nu ska jag packa pojkarnas väskor, höres imorgon!!
KRAM på er & trevlig lördag
fredag 17 december 2010
Sneda glasögon och rastlösa ungar...
Den här fredagen kunde börjat bättre, men tack och lov att jag har fått sova bort den extrema huvudvärk jag bar omkring på igår, från morgon till kväll..!
Jag bara undrar vad det är med barn och så fort dom slår upp ögonen på morgonen?! Det är som om dom träffas av en energiblixt från ovan, och dom blir förvandlade till några jäkla duracellkaniner!!
Lite mer sånt till oss vuxna tack, så det kan va lite mer rättvisa åt oss gamlingar...
Jag är en ganska så trött morgonmänniska, och jag verkligen HATAR stimmiga morgnar för det gör mig hyperstressad! Och så blir jag på dåligt humör, sen är det kört...
Jag försöker bita ihop in i det sista, men när det skriks och springs, och man håller på sätta morgonkaffet i halsen 100 gånger, DÅ är det inget kul längre...
Det är en dröm att få komma till jobbet, dricka kaffe i lugnan ro, OCH få läsa tidningen ibland...
Så för att göra morgonen lite mer behaglig, har vi redan gjort en julgodis i form av en nougatrulle...Nu ska vi måla tomtenissar på klädnypor, till Alfons förtjusning...Sen blir det att ta fram lite grön marsipan och göra roliga gubbar och kärringar av...(Alfons har bestämt att han gör gubbarna, och jag står för kärringarna..)
Sen hoppas jag att dagen blir mindre stimmig, och kvällen likaså...Hoppas hoppas hoppas!!
Jo just det, alla mina glasögon har gått och blivit toksneda...Jag ser inte klok ut! Jag har (hade) ett par som va perfekta, till nån av pojkarna satte sig på dom igår...
Jag har 5 st glasögon, och inte ett par får jag ha ifred...Inte ens linser kan jag ha, då mina ögon spottar ut dom och det hela blir bara en jobbigt grej...
Vad gör man?..?
Så nu får det vara slutgnällt, nu blir det att fixa klädnypor och hitta tillbaks till mitt goda humör...
Kram på ett litet tag
Jag bara undrar vad det är med barn och så fort dom slår upp ögonen på morgonen?! Det är som om dom träffas av en energiblixt från ovan, och dom blir förvandlade till några jäkla duracellkaniner!!
Lite mer sånt till oss vuxna tack, så det kan va lite mer rättvisa åt oss gamlingar...
Jag är en ganska så trött morgonmänniska, och jag verkligen HATAR stimmiga morgnar för det gör mig hyperstressad! Och så blir jag på dåligt humör, sen är det kört...
Jag försöker bita ihop in i det sista, men när det skriks och springs, och man håller på sätta morgonkaffet i halsen 100 gånger, DÅ är det inget kul längre...
Det är en dröm att få komma till jobbet, dricka kaffe i lugnan ro, OCH få läsa tidningen ibland...
Så för att göra morgonen lite mer behaglig, har vi redan gjort en julgodis i form av en nougatrulle...Nu ska vi måla tomtenissar på klädnypor, till Alfons förtjusning...Sen blir det att ta fram lite grön marsipan och göra roliga gubbar och kärringar av...(Alfons har bestämt att han gör gubbarna, och jag står för kärringarna..)
Sen hoppas jag att dagen blir mindre stimmig, och kvällen likaså...Hoppas hoppas hoppas!!
Jo just det, alla mina glasögon har gått och blivit toksneda...Jag ser inte klok ut! Jag har (hade) ett par som va perfekta, till nån av pojkarna satte sig på dom igår...
Jag har 5 st glasögon, och inte ett par får jag ha ifred...Inte ens linser kan jag ha, då mina ögon spottar ut dom och det hela blir bara en jobbigt grej...
Vad gör man?..?
Så nu får det vara slutgnällt, nu blir det att fixa klädnypor och hitta tillbaks till mitt goda humör...
Kram på ett litet tag
torsdag 16 december 2010
En vecka...
...har gått utan dina små tassar, lena som bomull har mött mig i hallen på morgonen...
En vecka har gått utan att jag fått se dina underbart blåa ögon titta kärleksfullt på mig...
En vecka har gått utan dina söta små läten då du "pratar" på ditt lilla vis...
En vecka har gått utan dina små pussar, och utan dina krafs då du försöker öppna dörrarna...
En vecka har gått utan att jag har fått hålla dig i min famn, och säga om och om igen att Jag älskar Dig!
För en vecka sen, tar vi vårt sista farväl...
För en vecka sen får du sprutorna som får dig att somna in för gott...
För en vecka sen, klappar vi dig i din sista vila och gråter för att du är du, och DU är så mycket...
För en vecka sen, bäddar vi in dig i din filt och tar farväl...
För en vecka sen kl 15.15 lämnar du oss...
För en vecka sen tog du klivet in i katthimlen...
Saknar dig...
onsdag 15 december 2010
Allt i allo...
Sitter här och dricker mitt älskade morgonkaffe...
För er som undrar över min viktnedgång, kan jag nu berätta att efter 2 ½ vecka har jag tappat 7 kg, och det känns verkligen BRA! Roligt nu när folk börjar märka det, och påpekar det...Känns riktigt riktigt super!
Tänker på veterinären i Näsum som har ansvarat för Smillas sjukdomstid, han har inte ens hört av sig, och jag kan inte annat än tycka att det är väldigt märkligt och väldigt oansvarigt av en veterinär att strunta i det på det viset...
Han borde ju undra eftersom vi fick åka till ett annat ställe och avliva henne, han borde ju vilja veta varför vi gjorde det...Sen för den delen borde han höra av sig på nåt vis, då hennes sjukdomstid har skötts ganska så dåligt...Att först ta ett test som inte visar FIP, sen tar man samma test på ett annat ställe som visar att hon har det...
Och att medicinen han har gett Smilla under hennes sista tid i livet, kortison, antibiotika och valium, bara gjort henne sämre, BÖR va en av många anledningar att höra av sig på...Men antar att han är för feg för detta...Trist men sant...
Jag har borde ringt och skrivit, men ingen veterinär som vill ringa här inte..!
Imorgon är det en vecka sen, och där ser man hur lite "dom" kanske bryr sig om våra älskade djur egentligen...
Idag blir det lite mer julklappsköp med Cissi, sen får det va bra för det här året!
Hoppas bara att julgranen får stå kvar, men jag tvekar eftersom det finns en vääääldigt nyfiken liten grankille i familjen...
För er som undrar över min viktnedgång, kan jag nu berätta att efter 2 ½ vecka har jag tappat 7 kg, och det känns verkligen BRA! Roligt nu när folk börjar märka det, och påpekar det...Känns riktigt riktigt super!
Tänker på veterinären i Näsum som har ansvarat för Smillas sjukdomstid, han har inte ens hört av sig, och jag kan inte annat än tycka att det är väldigt märkligt och väldigt oansvarigt av en veterinär att strunta i det på det viset...
Han borde ju undra eftersom vi fick åka till ett annat ställe och avliva henne, han borde ju vilja veta varför vi gjorde det...Sen för den delen borde han höra av sig på nåt vis, då hennes sjukdomstid har skötts ganska så dåligt...Att först ta ett test som inte visar FIP, sen tar man samma test på ett annat ställe som visar att hon har det...
Och att medicinen han har gett Smilla under hennes sista tid i livet, kortison, antibiotika och valium, bara gjort henne sämre, BÖR va en av många anledningar att höra av sig på...Men antar att han är för feg för detta...Trist men sant...
Jag har borde ringt och skrivit, men ingen veterinär som vill ringa här inte..!
Imorgon är det en vecka sen, och där ser man hur lite "dom" kanske bryr sig om våra älskade djur egentligen...
Idag blir det lite mer julklappsköp med Cissi, sen får det va bra för det här året!
Hoppas bara att julgranen får stå kvar, men jag tvekar eftersom det finns en vääääldigt nyfiken liten grankille i familjen...
tisdag 14 december 2010
Lussefirande...
Igår va det ju dags för Lussefirande på dagis, jättemysigt och barnen va såå duktiga! Det va även riktigt KALLT, och den lille tyckte inte alls att det va skoj, så för han blev det en annan typ av "allsång"...
Gamlafarmor & gamlafarfar va oxå på plats, och när Lusset va slut, fortsatte vi med fika och julgodis här hemma, en aning stelfrusna...
Tur jag tog ett kort INNAN föreställningen började, för dom korten blev inte bra, mina fingrar tålde inte den iskalla vinden...Så här bjussar jag på världens goaste lille tomtenisse (totteisse som han sa när han va mindre..)
Kram
En GOD natts sömn...
Det va välkommet med en riktig god natts sömn, känner mig som en prinsessa, utvilad i min kropp!
Somnade ganska så tidigt, kände mig lustig i kroppen på kvällen, tog en ipren, sen tog det inte lång tid...Har inte ens vatt uppe och pinkat inatt, och DET kallar jag för en god natts sömn..!
Alfons är hemma från dagis idag, känner sig lite orolig säger han...Man vet ju aldrig när det härjar äcklig kräksjuka på dagis, så fall i fall får han hänga med oss i hålan idag, så får vi se om nåt kommer...
Jag HATAR kräksjukan!!
Förkyld igen har man ju gått och blivit, snoret rinner som ett vattenfall, och det tar aldrig slut...Varför är det alltid så vinterhalvåret..? Det är fullkomligt proppat med sjukdomar, för tradigt!
Nåja får se vad dagen har att ge...Tänkte dra iväg på en liten "handlarunda" om ungarna orkar, lite senare är det tänk att mamma Freij ska gå på bio och se "Svinalängorna" med Gullan & Cissi...
Kram sålänge...
Somnade ganska så tidigt, kände mig lustig i kroppen på kvällen, tog en ipren, sen tog det inte lång tid...Har inte ens vatt uppe och pinkat inatt, och DET kallar jag för en god natts sömn..!
Alfons är hemma från dagis idag, känner sig lite orolig säger han...Man vet ju aldrig när det härjar äcklig kräksjuka på dagis, så fall i fall får han hänga med oss i hålan idag, så får vi se om nåt kommer...
Jag HATAR kräksjukan!!
Förkyld igen har man ju gått och blivit, snoret rinner som ett vattenfall, och det tar aldrig slut...Varför är det alltid så vinterhalvåret..? Det är fullkomligt proppat med sjukdomar, för tradigt!
Nåja får se vad dagen har att ge...Tänkte dra iväg på en liten "handlarunda" om ungarna orkar, lite senare är det tänk att mamma Freij ska gå på bio och se "Svinalängorna" med Gullan & Cissi...
Kram sålänge...
söndag 12 december 2010
Helgen i ett nötskal...
Kan inte annat än säga att det har vatt en tung helg, hela jag mår dåligt och saknaden är så enormt stor!
Jag vet att Smilla har det bättre nu, men det är tanken på att aldrig få se henne här igen, höra henne, gosa med henne, prata med henne...
Jag testade mig själv igår och kallade efter henne, slutade med att jag började böla istället, hur jävla dum får man va...Va trodde jag liksom...
Nåja, det är nya tag som gäller, jag vet att det kommer kännas bättre för var dag som går, och att det kommer kännas fint att tänka på Smilla, kännas fint att prata om Smilla utan att känna ånger, tomhet eller sorg...
Igår lämna vi bort barnen över natten, och det va ganska så "skönt" faktiskt...Lite lugn och ro...
Vi körde in till Kstad och handlade klapps, åt på en riktigt god Thai (som jag glömt namnet på) men där vi ABSOLUT ska äta flera gånger om..!
Peter körde iväg en sväng på kvällen för att titta på lite "hemmahockey", då jag kurade ihop mig i soffan och såg sista avsnittet av True Blood, sen läste jag lite ur min bok som jag ska lämna tillbaks nästa vecka, och inte kommer hinna läsa klart...
Vi avslutade kvällen med en riktigt BRA film, sen va vi så trötta att ögonen hade klistrat sig fast i soffan, så dom plocka vi med oss upp i sovrummet istället...
Peter somna (somvanligt) på 2 sekunder, jag låg och skruva...Fick för mig att jag hörde en massa ljud, och då kan man verkligen INTE somna!
Fick stänga dörren tillslut, stänga ljuden ute, men då börja Peter snarka istället!
Själv va jag så rädd att jag inte vågade lämna rummet, så jag fick stå ut med snarkandet till kl blev ungefär 06.50, DÅ gick jag ner och la mig i soffan...Sov till ca 09.00 och när jag slog upp ögonen hade jag dom värsta kuddarna under dom, såg inte KLOK ut! Antar att helgen har tagit ut sin kraft...
Det blev en runda till Eko och Markis innan vi hämta hem ungarna, och den här dagen har känt som årets längsta, den tar ju ALDRIG slut!!!
Imorgon blir det Luciafirande på dagis, detta ser vi fram emot...
KRAM sålänge
Jag vet att Smilla har det bättre nu, men det är tanken på att aldrig få se henne här igen, höra henne, gosa med henne, prata med henne...
Jag testade mig själv igår och kallade efter henne, slutade med att jag började böla istället, hur jävla dum får man va...Va trodde jag liksom...
Nåja, det är nya tag som gäller, jag vet att det kommer kännas bättre för var dag som går, och att det kommer kännas fint att tänka på Smilla, kännas fint att prata om Smilla utan att känna ånger, tomhet eller sorg...
Igår lämna vi bort barnen över natten, och det va ganska så "skönt" faktiskt...Lite lugn och ro...
Vi körde in till Kstad och handlade klapps, åt på en riktigt god Thai (som jag glömt namnet på) men där vi ABSOLUT ska äta flera gånger om..!
Peter körde iväg en sväng på kvällen för att titta på lite "hemmahockey", då jag kurade ihop mig i soffan och såg sista avsnittet av True Blood, sen läste jag lite ur min bok som jag ska lämna tillbaks nästa vecka, och inte kommer hinna läsa klart...
Vi avslutade kvällen med en riktigt BRA film, sen va vi så trötta att ögonen hade klistrat sig fast i soffan, så dom plocka vi med oss upp i sovrummet istället...
Peter somna (somvanligt) på 2 sekunder, jag låg och skruva...Fick för mig att jag hörde en massa ljud, och då kan man verkligen INTE somna!
Fick stänga dörren tillslut, stänga ljuden ute, men då börja Peter snarka istället!
Själv va jag så rädd att jag inte vågade lämna rummet, så jag fick stå ut med snarkandet till kl blev ungefär 06.50, DÅ gick jag ner och la mig i soffan...Sov till ca 09.00 och när jag slog upp ögonen hade jag dom värsta kuddarna under dom, såg inte KLOK ut! Antar att helgen har tagit ut sin kraft...
Det blev en runda till Eko och Markis innan vi hämta hem ungarna, och den här dagen har känt som årets längsta, den tar ju ALDRIG slut!!!
Imorgon blir det Luciafirande på dagis, detta ser vi fram emot...
KRAM sålänge
lördag 11 december 2010
Det blev en trevlig kväll igår, medan våra killar va och tränade, donade vi tjejer med lite tacosmys...
Ungarna lekte som faan om man får uttrycka sig rätt..! Hela havet (huset) stormar, och grejer överallt...Det dansades och sjöngs...Dom somnade gott sen kan jag ju säga..!
Idolfinalen gick ju som väntat, JAY drog hem hela fadderullan, men Minnah bjöd på ett BRA motstånd och flera gånger kändes hon bättre på nåt vis...Men JAY skulle vinna, det va RÄTT! Känns lite tomt med underhållning nu om fredagarna, vad kommer att ersätta..? Tråkiga Let´s dance eller superdötrista Talang, hu så hemskt!
Idag ska vi lämna barnen på "Hotell Bigge´s", båda ska vara där...Alfons hade först bokat sovplats hos mormor som tyvärr lyckats bli sjuk i sin rygg... En aning besviken liten pojke som hade sett fram emot egenmys, men som senare kom på att han ville vara nära sin lillebror istället...
Jag och maken ska passa på att julklappshandla, ta det lugnt, inga tider att passa, bara va...Låter en smula overkligt men så ska det få bli...
En myskväll, med bra film och en rejäl sovmorgon imorgonbitti...Ska bli riktigt riktigt SKÖNT!!
Hade svårt att somna igår, tänkte på Smilla och hoppades på att hon skulle vara hos mig, ligga på sin plats i sängen så jag skulle kunna få lukta på henne och mysa med henne...Jag somnade med tårar i ögonen, men drömmen jag fick av Smilla fick min nattsömn att komma till ro...Hon kändes nära, hon kändes varm...Saknar dig!!
Kram så länge...
Ungarna lekte som faan om man får uttrycka sig rätt..! Hela havet (huset) stormar, och grejer överallt...Det dansades och sjöngs...Dom somnade gott sen kan jag ju säga..!
Idolfinalen gick ju som väntat, JAY drog hem hela fadderullan, men Minnah bjöd på ett BRA motstånd och flera gånger kändes hon bättre på nåt vis...Men JAY skulle vinna, det va RÄTT! Känns lite tomt med underhållning nu om fredagarna, vad kommer att ersätta..? Tråkiga Let´s dance eller superdötrista Talang, hu så hemskt!
Idag ska vi lämna barnen på "Hotell Bigge´s", båda ska vara där...Alfons hade först bokat sovplats hos mormor som tyvärr lyckats bli sjuk i sin rygg... En aning besviken liten pojke som hade sett fram emot egenmys, men som senare kom på att han ville vara nära sin lillebror istället...
Jag och maken ska passa på att julklappshandla, ta det lugnt, inga tider att passa, bara va...Låter en smula overkligt men så ska det få bli...
En myskväll, med bra film och en rejäl sovmorgon imorgonbitti...Ska bli riktigt riktigt SKÖNT!!
Hade svårt att somna igår, tänkte på Smilla och hoppades på att hon skulle vara hos mig, ligga på sin plats i sängen så jag skulle kunna få lukta på henne och mysa med henne...Jag somnade med tårar i ögonen, men drömmen jag fick av Smilla fick min nattsömn att komma till ro...Hon kändes nära, hon kändes varm...Saknar dig!!
Kram så länge...
fredag 10 december 2010
2010-12-09 Smilla
Dagen igår blev tung, men det va ändå väntat...
Smilla blev ju sjuk för ett par månader sen, sen har det hela tiden kommit tillbaks, medicin hit och medicin dit...Den lilla stackaren...
För en månad sen gjorde Näsum ett prov för FIP- bukhinneinflammation (som har dödlig utgång) men det visade negativt...Ett tag va vi lättade och kände hopp, men en månad senare blev hon sjuk igen, varken åt eller drack...Jag ringde Näsum i början på veckan, som då skrev ut tabletter mot anorexi!! Dom ville inte ens titta på henne, och då hade hon inte ätit på en vecka...
När jag igår skulle få i henne medicin, ligger hon på "sin" plats och jag går fram och försöker mata henne och hon har knappt nån ork alls...Jag ser att hon är törstig, så jag ställer vattenskålen nära henne, och när hon ska försöka dricka tappar hon hela tiden sitt söta huvud...
Jag får panik, ringer djursjukhuset i Hässleholm där dom gärna hade tagit emot henne omedelbart men dom hade sanering, och fick inte ta emot nåt djur överhuvudtaget!
Blir hänvisad till Kristianstad-Åhus djurklinik, ringer dit, och får åka dit på momangen!
Ringer Peter snabbt, han vill följa med, hämtar honom, och iväg...45 minuter senare är vi där...
Vi blir varmt omhändertagna, känner lugn och trygghet...Dom tar prover på Smilla, det röntgas och fixas...
Det konstateras då att hon HAR FIP, och tydligen haft hela tiden...Han säger att Smilla är döende och att hon är i slutfasen...Vi måste ta farväl av vår älskade lilla kisse...
Jag tar henne först i min famn, gråter och berättar hur mycket jag älskar henne, men att det nu va dags att släppa taget och säga hejdå...
Hon är lugnet själv i min famn, jag vaggar henne som en liten baby och pratar milt om fina minnen, jag gråter...Smilla tar till lite superkraft och slickar mig på handen, antar att det va hennes sätt att säga hejdå...
Lämnar över henne till Peter, och lämnar rummet...
15 minuter senare hämtar han mig, och vi går in tillsammans för att ta ett sista farväl, då är Smilla död...
Det va så hemskt men ändå skönt på nåt vis...Vi bäddade in henne i hennes filt, jag lutade mig ner och viskade i hennes öra att hon va så fin och så duktig, och att katthimlen nu är en ängel rikare...
Jag är tacksam att Peter va med henne ända in till slutet, han sa att det hela gick bra, att Smilla välkomnade döden på ett "bra" sätt...Det hela gick fort, hon fick först en spruta som hon fick somna av, när hon sedan sov, fick hon överdosen och då tog det ca 20 sekunder...
Vi lämnade henne där på bordet, inbäddad i hennes favoritfilt, och saknaden va TOTAL när vi gick därifrån med en tom bur...
Jag vill inte klandra någon, men att få ett andra utlåtande kan ibland va nyttigt, men det kan även rulla igång en massa i huvudet...
Dom i Kristianstad tycker som sagt att Näsum har skött det hela på ett dåligt sätt, ge Smilla mediciner, som egentligen bara har gjort hennes sjukdom värre...Hon har plågats...Och att inte ta in en katt som inte har ätit eller druckit på en vecka, är under alla kritik...Döm själva, jag vet att jag alltid varit nöjd med dom i Näsum, alla kan göra missbedömningar, man är inte mer än människa...Men vi ska prata med dom i vilket fall...
Jag tror inte Smilla har varit "arg" på oss för att vi har låtit henne vara kvar mycket längre än vad hon egentligen orkade, hon har varit så snäll, för säkert har hon vetat att slutet är nära, och att vi snart skulle ge henne resan till himlen...
Att vi tillslut skulle förstå, och låta henne gå...
Det är som jag sa till Peter efteråt i bilen igår, att Smilla lämnade oss för längesen...Hon visade oss ganska så tidigt att nåt va på tok, hon ville förbereda oss, så därför lät hon oss va, och hon va mest för sig själv den sista tiden...
När Smilla va frisk, va hon galet kärlekskrank, så kärlekskrank att man blev tokig ibland...Hon följde mig vart jag än gick, om jag så skulle in på toan, va hon ständigt min följeslagare...Hon sov alltid hos mig på natten, uppe i ansiktet, under täcket eller vid mina fötter, hon ville alltid vara i mitt knä, vara mig nära...
Men för ett par månader sen slutade hon med allt det där, då visste hon redan vad ödet hade att komma med, hon tog avstånd redan då, för att förbereda oss på att vi hade henne på lånad tid...Hon lämnade oss redan då...
Smilla, du kommer alltid vara saknad! Alltid vara fruktansvärt superälskad!!
Du lämnar ett stort tomrum efter dig, och du va så jättespeciell...
Alltid i våra hjärtan...
Smilla blev ju sjuk för ett par månader sen, sen har det hela tiden kommit tillbaks, medicin hit och medicin dit...Den lilla stackaren...
För en månad sen gjorde Näsum ett prov för FIP- bukhinneinflammation (som har dödlig utgång) men det visade negativt...Ett tag va vi lättade och kände hopp, men en månad senare blev hon sjuk igen, varken åt eller drack...Jag ringde Näsum i början på veckan, som då skrev ut tabletter mot anorexi!! Dom ville inte ens titta på henne, och då hade hon inte ätit på en vecka...
När jag igår skulle få i henne medicin, ligger hon på "sin" plats och jag går fram och försöker mata henne och hon har knappt nån ork alls...Jag ser att hon är törstig, så jag ställer vattenskålen nära henne, och när hon ska försöka dricka tappar hon hela tiden sitt söta huvud...
Jag får panik, ringer djursjukhuset i Hässleholm där dom gärna hade tagit emot henne omedelbart men dom hade sanering, och fick inte ta emot nåt djur överhuvudtaget!
Blir hänvisad till Kristianstad-Åhus djurklinik, ringer dit, och får åka dit på momangen!
Ringer Peter snabbt, han vill följa med, hämtar honom, och iväg...45 minuter senare är vi där...
Vi blir varmt omhändertagna, känner lugn och trygghet...Dom tar prover på Smilla, det röntgas och fixas...
Det konstateras då att hon HAR FIP, och tydligen haft hela tiden...Han säger att Smilla är döende och att hon är i slutfasen...Vi måste ta farväl av vår älskade lilla kisse...
Jag tar henne först i min famn, gråter och berättar hur mycket jag älskar henne, men att det nu va dags att släppa taget och säga hejdå...
Hon är lugnet själv i min famn, jag vaggar henne som en liten baby och pratar milt om fina minnen, jag gråter...Smilla tar till lite superkraft och slickar mig på handen, antar att det va hennes sätt att säga hejdå...
Lämnar över henne till Peter, och lämnar rummet...
15 minuter senare hämtar han mig, och vi går in tillsammans för att ta ett sista farväl, då är Smilla död...
Det va så hemskt men ändå skönt på nåt vis...Vi bäddade in henne i hennes filt, jag lutade mig ner och viskade i hennes öra att hon va så fin och så duktig, och att katthimlen nu är en ängel rikare...
Jag är tacksam att Peter va med henne ända in till slutet, han sa att det hela gick bra, att Smilla välkomnade döden på ett "bra" sätt...Det hela gick fort, hon fick först en spruta som hon fick somna av, när hon sedan sov, fick hon överdosen och då tog det ca 20 sekunder...
Vi lämnade henne där på bordet, inbäddad i hennes favoritfilt, och saknaden va TOTAL när vi gick därifrån med en tom bur...
Jag vill inte klandra någon, men att få ett andra utlåtande kan ibland va nyttigt, men det kan även rulla igång en massa i huvudet...
Dom i Kristianstad tycker som sagt att Näsum har skött det hela på ett dåligt sätt, ge Smilla mediciner, som egentligen bara har gjort hennes sjukdom värre...Hon har plågats...Och att inte ta in en katt som inte har ätit eller druckit på en vecka, är under alla kritik...Döm själva, jag vet att jag alltid varit nöjd med dom i Näsum, alla kan göra missbedömningar, man är inte mer än människa...Men vi ska prata med dom i vilket fall...
Jag tror inte Smilla har varit "arg" på oss för att vi har låtit henne vara kvar mycket längre än vad hon egentligen orkade, hon har varit så snäll, för säkert har hon vetat att slutet är nära, och att vi snart skulle ge henne resan till himlen...
Att vi tillslut skulle förstå, och låta henne gå...
Det är som jag sa till Peter efteråt i bilen igår, att Smilla lämnade oss för längesen...Hon visade oss ganska så tidigt att nåt va på tok, hon ville förbereda oss, så därför lät hon oss va, och hon va mest för sig själv den sista tiden...
När Smilla va frisk, va hon galet kärlekskrank, så kärlekskrank att man blev tokig ibland...Hon följde mig vart jag än gick, om jag så skulle in på toan, va hon ständigt min följeslagare...Hon sov alltid hos mig på natten, uppe i ansiktet, under täcket eller vid mina fötter, hon ville alltid vara i mitt knä, vara mig nära...
Men för ett par månader sen slutade hon med allt det där, då visste hon redan vad ödet hade att komma med, hon tog avstånd redan då, för att förbereda oss på att vi hade henne på lånad tid...Hon lämnade oss redan då...
Smilla, du kommer alltid vara saknad! Alltid vara fruktansvärt superälskad!!
Du lämnar ett stort tomrum efter dig, och du va så jättespeciell...
Alltid i våra hjärtan...
torsdag 9 december 2010
Goder morgon!
Mådde lite illa igår, och tänkte direkt på den där sjukan! Den går ju på dagis, och varje morgon man kör dit kör man raka vägen till kräknästet...Det känns så iallafall.
Alfons är ju bara på dagis 15 tim, månd-tisd-onsd, och lagom till helgen kan man börja slappna av och känna: "vi klarade oss den här veckan med!"
Kräksjukan är den värsta sjukan jag vet, för jag lider av kräkfobi till tusen, och sen drabbas jag av den värsta sorten varenda år!
Instängd på toan, ca 6 tim och spyr 40-50 ggr!! Sen är jag inte kontaktbar på ett par dagar, helt sluuut...
Men på nåt vis är jag tacksam att det bara drabbar mig och inte barnen, så nåt "bra" har det ju med sig ändå...Att dom "bara" får en släng av sjukan, kräks ett par gånger sen är det bra...
Idag ska jag göra en hel del ärenden på stada, och barnen har beställt middag hos Bigge´s, där dom även passar på att stanna ett par timmar.
Jag tycker det kan va skönt att nån gång få göra sina ärenden i lugn och ro, jag har en tendens att bli jäkligt uppjagad och stressad när ungarna är med ibland, så är det, och jag erkänner det...
Smilla äter inte idag heller, det va flera dagar sen nu, och man känner i hennes kropp att hon har avmagrat ganska så mycket...Tycker så synd om henne, men samtidigt blir jag frustrerad och hjälplös...Jag vill inte ha det såhär!! Och jag tror inte att Smilla heller vill det...Ska hämta ut valium idag, prova med det, men fungerar inte detta, få Smilla tyvärr somna in...
Att se henne lida var och varannan dag får mitt hjärta att brista, det är inte värt det...Stackars min underbara Smilla...
Nu blir det frukost för barnen, kaffe och shake för min del...
Kram sålänge!
Alfons är ju bara på dagis 15 tim, månd-tisd-onsd, och lagom till helgen kan man börja slappna av och känna: "vi klarade oss den här veckan med!"
Kräksjukan är den värsta sjukan jag vet, för jag lider av kräkfobi till tusen, och sen drabbas jag av den värsta sorten varenda år!
Instängd på toan, ca 6 tim och spyr 40-50 ggr!! Sen är jag inte kontaktbar på ett par dagar, helt sluuut...
Men på nåt vis är jag tacksam att det bara drabbar mig och inte barnen, så nåt "bra" har det ju med sig ändå...Att dom "bara" får en släng av sjukan, kräks ett par gånger sen är det bra...
Idag ska jag göra en hel del ärenden på stada, och barnen har beställt middag hos Bigge´s, där dom även passar på att stanna ett par timmar.
Jag tycker det kan va skönt att nån gång få göra sina ärenden i lugn och ro, jag har en tendens att bli jäkligt uppjagad och stressad när ungarna är med ibland, så är det, och jag erkänner det...
Smilla äter inte idag heller, det va flera dagar sen nu, och man känner i hennes kropp att hon har avmagrat ganska så mycket...Tycker så synd om henne, men samtidigt blir jag frustrerad och hjälplös...Jag vill inte ha det såhär!! Och jag tror inte att Smilla heller vill det...Ska hämta ut valium idag, prova med det, men fungerar inte detta, få Smilla tyvärr somna in...
Att se henne lida var och varannan dag får mitt hjärta att brista, det är inte värt det...Stackars min underbara Smilla...
Nu blir det frukost för barnen, kaffe och shake för min del...
Kram sålänge!
onsdag 8 december 2010
Trist...
Är det så här det ska se ut, att Smilla ska insjukna varje månad, få medicin, sen samma runda igen och igen..?
Nu ska man prova valium, för att hon ska få aptiten tillbaka...Hon går redan på nån sorts kortison-medicin för magen, och det ska hon göra ca 2 månader...
Jag vet varken ut eller in, vad som är rätt eller fel...
Det är bara jobbigt och frustrerande...
Kram
Nu ska man prova valium, för att hon ska få aptiten tillbaka...Hon går redan på nån sorts kortison-medicin för magen, och det ska hon göra ca 2 månader...
Jag vet varken ut eller in, vad som är rätt eller fel...
Det är bara jobbigt och frustrerande...
Kram
Vad ska man tro..?
Hittade denna artikel, som gjorde mig en smula upprörd...
(Kan inte länka en artikel, så jag fick kopiera istället...)
Läs om ni har lust och bedöm själva...
Börje Peratt om Diskriminerande jul
RESPEKTERA JULEN OCH JULKLAPPARNA!
Publicerad: 2010-12-03
Diskrimineringsombudsmannens uppgift är att värna gruppers rätt till sin etnicitet, tro och kultur. Men DO tycks ha intagit ståndpunkten av det inte är värt att försvara Sverige och Sverige är alltid den diskriminerande parten. Förslaget att ersätta julen och dess symboler är väl bara ännu ett oförargligt steg åt utslätningen. Vi kallar inte muslimska fester och symboler med andra namn. Därför är det obegripligt att DO vill sudda ut svenskheten.
Publicerad: 2010-12-03
Diskrimineringsombudsmannens uppgift är att värna den/de som på orättmätiga grunder utsätt för diskriminering. Jag kan förstå att man då kan bli fartblind och ska jämställa, likrikta och utplåna allt som verkar avvikande, men effekten blir faktisk att man diskriminerar värdlandet och de medborgares normer och värden som representeras här.
Sverige är en demokrati och låter var och en fira på sitt sätt. Man får ha sin tro och sin åsikt och sina fester. Och jag uppskattar att få vara med på dessa om de så har muslimsk, judisk eller latinamerikanskt ursprung. Så vill jag inte att de ska ändra på festens namn för att jag råkar komma dit. Och uppriktigt sagt så har vi flera år tagit emot och firat jul med människor från världens alla hörn. De skulle aldrig önska annat än få fira julen med oss och få varsin julklapp.
Gör istället så att man öppnar för att fira varandras högtider, de blir fler fester och mer utbyten, vi får tillfälle att se och träffa nya människor och livet skulle bli så mycket roligare. Själv håller jag på och tränar inför en kurdisk fest. Motionerar med Zorbas dans men deras kurddans är så mycket mer uthållighetskrävande. Och så mycket god mat så man måste röra sig. Ska kunna dansen innan mars.
Vi kallar inte muslimska fester och deras symboler med andra namn. Ramadan är namnet på muslimernas fastemånad. Ska den inte få heta så? Och vad ska man kalla den i så fall. Hungermånad, Den självpåtagna svälten? Det är antagligen lika illalåtande för en muslim som decemberfest på vår Julhögtid.
Muslimernas pilgrimsfärd Dhu´l-Hiddja (Haddj) kan också kallas "vallfärden" men knappas en charterresa den är ju förbjuden för de "otrogna". På skämt har Kristi himmelsfärdsdag döpts om till "Kristi Flygardag" men jag tror inte samma skämt skulle gå hem om andras religiösa förebilder.
Judarna har sina namn och sina symboler det skulle inte falla oss in att bosätta oss i israel och kräva att de ska ändra dem för att anpassa sig till eventuella invandrare. Deras invandring handlar snarare om att man ska assimileras. Eller som vi säger i Sverige integreras.
DO går på linjen att sudda ut svenskheten och närmar sig med blixtens hastighet ett Qusilingfäste. När grupper och länder drabbas av imperialism elimineras ursprungslandets kännetecken, namn och högtider och imperialisterna tvingar fram andra lösningar som gör att ursprungskulturen riskerar att upplösas.
Genom att ersätta julafton och julpaket med "decemberfest" och "vinterpresent" har man således smygit igång ännu en "trojansk häst" och upplöst beteckningarna för de symboler som tillhör en av våra största högtider. Är nästa förslag att döpa om Sverige till Mångland och ändra flaggan till en målarpalett, fast utan gult och blått naturligtvis. Ja med DO är vi faktiskt på väg att sudda ut det gula och blå och ersätta med något annat. Även ett kors i flaggan är ju diskriminerande. Eller hur, DO? Vad ska vi ersätta korset med?
Sverige har en flagga, en nationalsång vissa givna firardagar, ofta med hednisk bakgrund och sedermera omvandlade till kristna. Vår bärande religion är också den kristna och på ett sekulariserat sätt respekterar de flesta vår kulturs festhögtider och begrepp i samband med detta. Det har inte med religion eller tro att göra utan för väldig många är det en tradition.Och denna tradition är för väldigt många helig.
Idag får vissa skolor inte avsluta vårterminen med "Den blomstertid nu kommer" och nationalsången är borttagen. DO trampar således på det som är heligt för Sveriges folk och kultur och det är inte deras uppdrag.
Ska vi bredda blicken och ta emot varandra med öppna armar så måste också vi erkännas. Och ibland blir det som i de bästa familjer konflikt. Då rensar man dem genom samtal inte genom tystnad eller utslätning eller påhopp.
(Kan inte länka en artikel, så jag fick kopiera istället...)
Läs om ni har lust och bedöm själva...
Börje Peratt om Diskriminerande jul
RESPEKTERA JULEN OCH JULKLAPPARNA!
Publicerad: 2010-12-03
Diskrimineringsombudsmannens uppgift är att värna gruppers rätt till sin etnicitet, tro och kultur. Men DO tycks ha intagit ståndpunkten av det inte är värt att försvara Sverige och Sverige är alltid den diskriminerande parten. Förslaget att ersätta julen och dess symboler är väl bara ännu ett oförargligt steg åt utslätningen. Vi kallar inte muslimska fester och symboler med andra namn. Därför är det obegripligt att DO vill sudda ut svenskheten.
Publicerad: 2010-12-03
Diskrimineringsombudsmannens uppgift är att värna den/de som på orättmätiga grunder utsätt för diskriminering. Jag kan förstå att man då kan bli fartblind och ska jämställa, likrikta och utplåna allt som verkar avvikande, men effekten blir faktisk att man diskriminerar värdlandet och de medborgares normer och värden som representeras här.
Sverige är en demokrati och låter var och en fira på sitt sätt. Man får ha sin tro och sin åsikt och sina fester. Och jag uppskattar att få vara med på dessa om de så har muslimsk, judisk eller latinamerikanskt ursprung. Så vill jag inte att de ska ändra på festens namn för att jag råkar komma dit. Och uppriktigt sagt så har vi flera år tagit emot och firat jul med människor från världens alla hörn. De skulle aldrig önska annat än få fira julen med oss och få varsin julklapp.
Gör istället så att man öppnar för att fira varandras högtider, de blir fler fester och mer utbyten, vi får tillfälle att se och träffa nya människor och livet skulle bli så mycket roligare. Själv håller jag på och tränar inför en kurdisk fest. Motionerar med Zorbas dans men deras kurddans är så mycket mer uthållighetskrävande. Och så mycket god mat så man måste röra sig. Ska kunna dansen innan mars.
Vi kallar inte muslimska fester och deras symboler med andra namn. Ramadan är namnet på muslimernas fastemånad. Ska den inte få heta så? Och vad ska man kalla den i så fall. Hungermånad, Den självpåtagna svälten? Det är antagligen lika illalåtande för en muslim som decemberfest på vår Julhögtid.
Muslimernas pilgrimsfärd Dhu´l-Hiddja (Haddj) kan också kallas "vallfärden" men knappas en charterresa den är ju förbjuden för de "otrogna". På skämt har Kristi himmelsfärdsdag döpts om till "Kristi Flygardag" men jag tror inte samma skämt skulle gå hem om andras religiösa förebilder.
Judarna har sina namn och sina symboler det skulle inte falla oss in att bosätta oss i israel och kräva att de ska ändra dem för att anpassa sig till eventuella invandrare. Deras invandring handlar snarare om att man ska assimileras. Eller som vi säger i Sverige integreras.
DO går på linjen att sudda ut svenskheten och närmar sig med blixtens hastighet ett Qusilingfäste. När grupper och länder drabbas av imperialism elimineras ursprungslandets kännetecken, namn och högtider och imperialisterna tvingar fram andra lösningar som gör att ursprungskulturen riskerar att upplösas.
Genom att ersätta julafton och julpaket med "decemberfest" och "vinterpresent" har man således smygit igång ännu en "trojansk häst" och upplöst beteckningarna för de symboler som tillhör en av våra största högtider. Är nästa förslag att döpa om Sverige till Mångland och ändra flaggan till en målarpalett, fast utan gult och blått naturligtvis. Ja med DO är vi faktiskt på väg att sudda ut det gula och blå och ersätta med något annat. Även ett kors i flaggan är ju diskriminerande. Eller hur, DO? Vad ska vi ersätta korset med?
Sverige har en flagga, en nationalsång vissa givna firardagar, ofta med hednisk bakgrund och sedermera omvandlade till kristna. Vår bärande religion är också den kristna och på ett sekulariserat sätt respekterar de flesta vår kulturs festhögtider och begrepp i samband med detta. Det har inte med religion eller tro att göra utan för väldig många är det en tradition.Och denna tradition är för väldigt många helig.
Idag får vissa skolor inte avsluta vårterminen med "Den blomstertid nu kommer" och nationalsången är borttagen. DO trampar således på det som är heligt för Sveriges folk och kultur och det är inte deras uppdrag.
Ska vi bredda blicken och ta emot varandra med öppna armar så måste också vi erkännas. Och ibland blir det som i de bästa familjer konflikt. Då rensar man dem genom samtal inte genom tystnad eller utslätning eller påhopp.
Blandat...
Är det inte det ena så är det det andra, alltid är det nåt, och är inte det lustigt?!
Varför kan man bara inte få en paus från saker och ting ibland, eller varför kan det inte hända lite mer bra saker än tråkiga..? Ibland är livet så orättvist...
Jag sa ändå till en vän häromdagen, att jag hoppas det nya året har MER roligt att erbjuda, med tanke på att förra året bjöd på 3 st dödsfall i rad (jan, feb och mars..)
Visst har det hänt många fina och bra saker oxå, men året i sig har tyvärr vatt lite mer av ett "skitår"...
Om jag ska dra några grejer som jag tyckt vatt det finaste i år är min systers bröllop, och en fin återförening med en när och kär...(sen finns det säkert flera saker till, men dessa 2 är definitivt minnesvärda!)
Nu när jag skriver detta, är jag en smula upprörd då det IGEN gäller Smilla...Det tar aldrig slut, och jag arbetar mentalt, och förbereder (igen) att ödet vill henne ingenting! Det är tomt & svart...
Har ringt till veterinären, dom ska ringa under dagen..
Det är så hemskt att under 4 månaders tid sett henne bli en "annan" katt, och jag undrar hur hon innerst inne mår...
Nu vill hon inte äta (igen) och hon vill bara ligga uppe på Alvins matta och va ifred...Jag tror slutet är nära...
Från det ena till det andra...Igår hade vi storbesök helaste dagen, 2 st underbara mammor på förmiddagen med sötnosar till barn...När dom stack från hålan avlöstes dom av baksugna sötnosar i form av Cissi m kids, men dom som fick baka mest va ju vi mammor...Har tagit bilder på våra mästerverk, och det blev det godaste julgodis (ja jag fick synda en smula, och vågen pekade 200 g upp idag..) Ajajaj, blir att försöka hålla igen på blodigt allvar, men det klara jag..!
Nu blir det snart att köra den store till dagis, vilken energispruta på morgonen, jag kan inte fatta!! Det är skönt med 15 tim på dagis (får man säga så??)
Där få han busa spittet med sina polare, och jag kan samtidigt få hämta lite energi, fast bara lite med tanke på den lille fisen som numera klättrar upp och ner ÖVERALLT...Det ska bli skönt med lite barnfritt i helgen, då jag och maken ska passa på julklappshandla...
Alfons har bokat in sig hos mormor, och Alvin ska va hos Bigge´s...Det va längesen vi va barnfria, overkligt...
Hörs sen, KRAAM
Varför kan man bara inte få en paus från saker och ting ibland, eller varför kan det inte hända lite mer bra saker än tråkiga..? Ibland är livet så orättvist...
Jag sa ändå till en vän häromdagen, att jag hoppas det nya året har MER roligt att erbjuda, med tanke på att förra året bjöd på 3 st dödsfall i rad (jan, feb och mars..)
Visst har det hänt många fina och bra saker oxå, men året i sig har tyvärr vatt lite mer av ett "skitår"...
Om jag ska dra några grejer som jag tyckt vatt det finaste i år är min systers bröllop, och en fin återförening med en när och kär...(sen finns det säkert flera saker till, men dessa 2 är definitivt minnesvärda!)
Nu när jag skriver detta, är jag en smula upprörd då det IGEN gäller Smilla...Det tar aldrig slut, och jag arbetar mentalt, och förbereder (igen) att ödet vill henne ingenting! Det är tomt & svart...
Har ringt till veterinären, dom ska ringa under dagen..
Det är så hemskt att under 4 månaders tid sett henne bli en "annan" katt, och jag undrar hur hon innerst inne mår...
Nu vill hon inte äta (igen) och hon vill bara ligga uppe på Alvins matta och va ifred...Jag tror slutet är nära...
Från det ena till det andra...Igår hade vi storbesök helaste dagen, 2 st underbara mammor på förmiddagen med sötnosar till barn...När dom stack från hålan avlöstes dom av baksugna sötnosar i form av Cissi m kids, men dom som fick baka mest va ju vi mammor...Har tagit bilder på våra mästerverk, och det blev det godaste julgodis (ja jag fick synda en smula, och vågen pekade 200 g upp idag..) Ajajaj, blir att försöka hålla igen på blodigt allvar, men det klara jag..!
Nu blir det snart att köra den store till dagis, vilken energispruta på morgonen, jag kan inte fatta!! Det är skönt med 15 tim på dagis (får man säga så??)
Där få han busa spittet med sina polare, och jag kan samtidigt få hämta lite energi, fast bara lite med tanke på den lille fisen som numera klättrar upp och ner ÖVERALLT...Det ska bli skönt med lite barnfritt i helgen, då jag och maken ska passa på julklappshandla...
Alfons har bokat in sig hos mormor, och Alvin ska va hos Bigge´s...Det va längesen vi va barnfria, overkligt...
Hörs sen, KRAAM
måndag 6 december 2010
10 dagar 5 kg...
Börjar kännas lite i kroppen nu att den är på väg neråt, vikten alltså...
Annars är det huvet upp och fötter ner, det går undan och jag börjar längta efter jul...Längtar efter min gran som ska pyntas, längtar efter lite julbak med kidsen, som vi faktiskt ska dra igång med i veckan, LÄNGTAR JUL!!!!
Jag ÄLSKAR JUL!!!
Idag är den en lugn måndag, jag känner lugn i min kropp efter jobbhelgen som varit, det är så skönt! Ingen stress, och barnen känner lugnet tillsammans med mig (brukar va tvärtom, men jag har nog vatt saknad..)
Det blir lite pul i huset nu på dagen, sen när vi har hämtat Alfons på dagis, drar vi iväg på lite julklappsköp...
Hej sålänge!!
Annars är det huvet upp och fötter ner, det går undan och jag börjar längta efter jul...Längtar efter min gran som ska pyntas, längtar efter lite julbak med kidsen, som vi faktiskt ska dra igång med i veckan, LÄNGTAR JUL!!!!
Jag ÄLSKAR JUL!!!
Idag är den en lugn måndag, jag känner lugn i min kropp efter jobbhelgen som varit, det är så skönt! Ingen stress, och barnen känner lugnet tillsammans med mig (brukar va tvärtom, men jag har nog vatt saknad..)
Det blir lite pul i huset nu på dagen, sen när vi har hämtat Alfons på dagis, drar vi iväg på lite julklappsköp...
Hej sålänge!!
fredag 3 december 2010
Orättvist...
Ikväll gäller det för Olle & Jay, som JAG tycker borde gå till final..
Kan bara inte låta bli att tycka att juryn är rent ut sagt skittaskig då dom delar ut låtar, och hur dom tänker...
Dom vänder det till sin egen fördel, för dom vill helt enkelt att Jay och Minnah ska gå till final...
Just dom 2 har fått låtar som dom verkligen gillar och kan glänsa i, medan Olle har fått en låt han inte ens känner igen...(skriver Aftonbladet idag..)
Rättvist eller..?
Det ska bli intressant och se vad som händer, kan inte annat än skylla på juryn om Olle åker ut...
Jag gillar Jay, och jag tror att han kommer vinna hela alltet, men jag har hela tiden haft Olle som favorit, och han har fredag efter fredag fått min röst...
Så rösta nu på ER favorit ikväll, det är viktigt!!
Olle ska få min...
HEJA HEJA!!
Kan bara inte låta bli att tycka att juryn är rent ut sagt skittaskig då dom delar ut låtar, och hur dom tänker...
Dom vänder det till sin egen fördel, för dom vill helt enkelt att Jay och Minnah ska gå till final...
Just dom 2 har fått låtar som dom verkligen gillar och kan glänsa i, medan Olle har fått en låt han inte ens känner igen...(skriver Aftonbladet idag..)
Rättvist eller..?
Det ska bli intressant och se vad som händer, kan inte annat än skylla på juryn om Olle åker ut...
Jag gillar Jay, och jag tror att han kommer vinna hela alltet, men jag har hela tiden haft Olle som favorit, och han har fredag efter fredag fått min röst...
Så rösta nu på ER favorit ikväll, det är viktigt!!
Olle ska få min...
HEJA HEJA!!
torsdag 2 december 2010
Lite sjuk...
Idag är jag lite sjuk, nu känner jag det mer och mer, och jag har feber...
Tyvärr känns barnen ännu mera energiska, och jag tappar snart humöret helt...
Det får bli att "bryta" lite i min "rena kur", jag måste ha nåt i magen eftersom jag känner att min kropp behöver det (just nu) men det bli bara 2 st ägg, kan väl inte va hela världen..?
Hade ju iofs inte vatt helt fel med pizza heller, men 15 kg först, sen snackar vi..!
Nu överlämnar jag mig själv till mina nykokta ägg och hoppas på lite mer energi...
Hörs sen, KRAAM
Tyvärr känns barnen ännu mera energiska, och jag tappar snart humöret helt...
Det får bli att "bryta" lite i min "rena kur", jag måste ha nåt i magen eftersom jag känner att min kropp behöver det (just nu) men det bli bara 2 st ägg, kan väl inte va hela världen..?
Hade ju iofs inte vatt helt fel med pizza heller, men 15 kg först, sen snackar vi..!
Nu överlämnar jag mig själv till mina nykokta ägg och hoppas på lite mer energi...
Hörs sen, KRAAM
Lite kläder kanske..?
Jag rear ut min kollektion, bra priser!! Om nån är sugen, hör av er till mig!!!
Kramar Jenny
Kramar Jenny
onsdag 1 december 2010
tisdag 30 november 2010
Gott och blandat...
Igår fick Alfons inviga sin älskade snowracer, och det gjorde han i "mormors-backe" tillsammans med polaren Sixten, och så mamma, Alvin och mormor såklart!
En massa åk blev det, och ca 1½ timmer senare blev lillebror otålig och ville hem...
Här hemma ordnade jag fram lite varm choklad och kvällsmacka, barnen njöt...
En HÄRLIG dag med roliga ungar och roliga pulklaåk!
Idag körde vi till Trensum för att äntligen hälsa på Jennie med kids, det tog sin lilla tid med tanke på vädret...Väl framme blev vi varmt välkomna, barnen fann varandra på momangen, och vuxenpratet kunde börja...
Kameran va urladdad så den fick stanna hemma, synd, men det får bli till nästa gång...
TACK för ett par fina och mysiga timmar Jennie, Dante & Kaili...
Nu nalkas det bad för pojkarna Freij, sen blir det MYS på menyn!
Jag hoppas och ber INNERLIGT att vi ska bli skonade från den hemska kräksjukan som nu har startat på dagis, men vi har aldrig sluppit den förr, så varför nu..?
Och till alla päron därhemma, lämna inte bort era barn för tidigt på dagis, SNÄLLA!! Den sprider ju sig som en löpeld, det är ingen vanlig förkyldning vi snackar om inte..! Usch tvi blä för kräksjukan!!!
Kram sålänge
En massa åk blev det, och ca 1½ timmer senare blev lillebror otålig och ville hem...
Här hemma ordnade jag fram lite varm choklad och kvällsmacka, barnen njöt...
En HÄRLIG dag med roliga ungar och roliga pulklaåk!
Idag körde vi till Trensum för att äntligen hälsa på Jennie med kids, det tog sin lilla tid med tanke på vädret...Väl framme blev vi varmt välkomna, barnen fann varandra på momangen, och vuxenpratet kunde börja...
Kameran va urladdad så den fick stanna hemma, synd, men det får bli till nästa gång...
TACK för ett par fina och mysiga timmar Jennie, Dante & Kaili...
Nu nalkas det bad för pojkarna Freij, sen blir det MYS på menyn!
Jag hoppas och ber INNERLIGT att vi ska bli skonade från den hemska kräksjukan som nu har startat på dagis, men vi har aldrig sluppit den förr, så varför nu..?
Och till alla päron därhemma, lämna inte bort era barn för tidigt på dagis, SNÄLLA!! Den sprider ju sig som en löpeld, det är ingen vanlig förkyldning vi snackar om inte..! Usch tvi blä för kräksjukan!!!
Kram sålänge
måndag 29 november 2010
lördag 27 november 2010
Dag 1 av mitt nya liv...
Låter det seriöst??? För det är det!! Nu gäller det, och jag säger SKÅL för min första shake till det nya livet, det blev choklad-mint...
Till middag blir det kycklingsoppa, till kvällsmat blir det äppel-kanelgröt, och sen 3-4 liter vatten på det! Härligt härligt!!!
Idag blir det ut och busa i snön, köpt rejäla skor till det, och det ska vi självklart oxå fira med dunder och brak!
Härliga härliga lördag, underbart vitt är det ute, det gillas!!!!
Kram sålänge
Till middag blir det kycklingsoppa, till kvällsmat blir det äppel-kanelgröt, och sen 3-4 liter vatten på det! Härligt härligt!!!
Idag blir det ut och busa i snön, köpt rejäla skor till det, och det ska vi självklart oxå fira med dunder och brak!
Härliga härliga lördag, underbart vitt är det ute, det gillas!!!!
Kram sålänge
torsdag 25 november 2010
Tar emot...
Då va det "klatt", ansökan om dagisplats i Bromölla...Det är bara att inse att Sölvesborg pissar på oss, och det hela har blivit en "grej" för dom, att dom absolut INTE ska ge oss en plats trots 14 månader väntan, helt i onödan, och på det gav jag bort den platsen vi hade till Alvin i september...Det är så man vill spy på dom!
Nu svarar dom inte alls när man hör av sig, och jag känner mig som Sölvesborgs mest hatade..!
Vi får helt enkelt ha Alvin i Bromölla under väntan på plats i aug-11, då vi som gott blivit LOVAD en plats där storebror är, men vågar inte hoppas då dom inte verka bry sig alls...
Det får bli ett evigt körande, ca 1 timme var morgon, spännande...Synd bara att inte Sölvesborg kunde sagt till liiiite tidigare att dom inte tänkt ge oss plats, för nu får vi ändå vänta 3-4 månader på plats i Bromölla, och det har vi inte ens föräldradagar till...Tycker det borde va "nån" av dom jävlarna som borde pröjsa för vi tvingas ta ut dagar vi inte har, för att dom har nekat oss plats in i det sista...Måste nog kolla upp det, NÅN måste ju stå för konsekvenserna...
Men Sölvesborg drar ju över ärendet till Bromölla, fega som dom är, eftersom vi tillhör den kommunen, men då är Bromölla SNÄLLA som betalar Sölvesborg för att vi ska ha våra barn där...Det är så man skäms!!! Hade vi vetat detta innan, så aldrig i helvete vi hade sökt till barnen där, no way!!!
Nu vill vi ju inte riva upp Alfons plats, han är där han är, och han ska ju inte behöva bli lidande...Vi får ta det som det kommer, ont i magen har jag, och mår dåligt nästan hela tiden men det skiter ju dom i...Dom förstår inte alls, har säkert inga egna barn, eller har dom fått gå före ALLTID i kön..!
Tidningen har velat komma hit ett par gånger, men det har hela tiden vatt nåt som kommit emellan, nu vet jag inte...Är det värt det?? Orkar jag??
Faan vad allt tar emot just nu, blääää...
Nu svarar dom inte alls när man hör av sig, och jag känner mig som Sölvesborgs mest hatade..!
Vi får helt enkelt ha Alvin i Bromölla under väntan på plats i aug-11, då vi som gott blivit LOVAD en plats där storebror är, men vågar inte hoppas då dom inte verka bry sig alls...
Det får bli ett evigt körande, ca 1 timme var morgon, spännande...Synd bara att inte Sölvesborg kunde sagt till liiiite tidigare att dom inte tänkt ge oss plats, för nu får vi ändå vänta 3-4 månader på plats i Bromölla, och det har vi inte ens föräldradagar till...Tycker det borde va "nån" av dom jävlarna som borde pröjsa för vi tvingas ta ut dagar vi inte har, för att dom har nekat oss plats in i det sista...Måste nog kolla upp det, NÅN måste ju stå för konsekvenserna...
Men Sölvesborg drar ju över ärendet till Bromölla, fega som dom är, eftersom vi tillhör den kommunen, men då är Bromölla SNÄLLA som betalar Sölvesborg för att vi ska ha våra barn där...Det är så man skäms!!! Hade vi vetat detta innan, så aldrig i helvete vi hade sökt till barnen där, no way!!!
Nu vill vi ju inte riva upp Alfons plats, han är där han är, och han ska ju inte behöva bli lidande...Vi får ta det som det kommer, ont i magen har jag, och mår dåligt nästan hela tiden men det skiter ju dom i...Dom förstår inte alls, har säkert inga egna barn, eller har dom fått gå före ALLTID i kön..!
Tidningen har velat komma hit ett par gånger, men det har hela tiden vatt nåt som kommit emellan, nu vet jag inte...Är det värt det?? Orkar jag??
Faan vad allt tar emot just nu, blääää...
tisdag 23 november 2010
Kollar på Anna Anka och undrar hur gammal JAG är på insidan av den HÄR kroppen!
Tur man ska göra en helrenovering snart, för hade jag åkt över till Fröken Anka i nuläget hade hon slagit mig gul och blå, jag lovar!!
Det ska bli såååå skönt att komma igång, och bli någorlunda normal i min kropp, och bli piggare och få tillbaka motivationen och börja simma, som jag så länge har velat göra!
Folk tycker jag är "dum" som ska börja nu INNAN jul, men det ska väl inte va en anledning att låta bli, då kan man ju hitta anledningar hela tiden, och då kommer man ju ingenstans!! Och varför göra som ALLA andra, dra igång med sitt "nyårslöfte" som kanske ändå kommer spricka för att man gjorde det av just fel anledning...
Näpp jag är fit for fight!!!! Det ska bli så skönt att lätta på trycket, lära mig att äntligen få komma i balans med min kropp, hitta tillbaka till min kropp och försöka hålla den där, jag ÄR taggad!!
Och för er som tycker jag är "dum" eller "pinsam" som skriver det i min blogg, måste jag bara förklara att: det gör mig ännu MERA taggad, för då måste jag bevisa att jag kan, och att jag så småningom kommer gå som en vinnare ur denna hemska kropp!
Imorgon kallar jobbet, ska bli intressant och se vad vädergudarna har tänk ut, ser lite oroligt ut måste jag säga...
Har så fruktat ONT i halsen, men det lustiga är att det ENDAST är på kvällen, hur är det möjligt?? Jag har så ont att jag knappt kan svälja...
På torsdag är det dags för "efterkontroll" av lilla Smilla, hoppas allt ser BRA ut nu!!!! Men hon verkar piggare och jag tror på henne, min änglakatt!!
Hörs sen, KRAM på er alla
Tur man ska göra en helrenovering snart, för hade jag åkt över till Fröken Anka i nuläget hade hon slagit mig gul och blå, jag lovar!!
Det ska bli såååå skönt att komma igång, och bli någorlunda normal i min kropp, och bli piggare och få tillbaka motivationen och börja simma, som jag så länge har velat göra!
Folk tycker jag är "dum" som ska börja nu INNAN jul, men det ska väl inte va en anledning att låta bli, då kan man ju hitta anledningar hela tiden, och då kommer man ju ingenstans!! Och varför göra som ALLA andra, dra igång med sitt "nyårslöfte" som kanske ändå kommer spricka för att man gjorde det av just fel anledning...
Näpp jag är fit for fight!!!! Det ska bli så skönt att lätta på trycket, lära mig att äntligen få komma i balans med min kropp, hitta tillbaka till min kropp och försöka hålla den där, jag ÄR taggad!!
Och för er som tycker jag är "dum" eller "pinsam" som skriver det i min blogg, måste jag bara förklara att: det gör mig ännu MERA taggad, för då måste jag bevisa att jag kan, och att jag så småningom kommer gå som en vinnare ur denna hemska kropp!
Imorgon kallar jobbet, ska bli intressant och se vad vädergudarna har tänk ut, ser lite oroligt ut måste jag säga...
Har så fruktat ONT i halsen, men det lustiga är att det ENDAST är på kvällen, hur är det möjligt?? Jag har så ont att jag knappt kan svälja...
På torsdag är det dags för "efterkontroll" av lilla Smilla, hoppas allt ser BRA ut nu!!!! Men hon verkar piggare och jag tror på henne, min änglakatt!!
Hörs sen, KRAM på er alla
måndag 22 november 2010
I nattens mörker...
Två nätter nu vaknar jag av "konstiga" ljud i vårt hus, och börjar snart tro på tomten!!
I lördags natt, vaknar jag av att Alfons dörr låter, vi har en hängare på handtaget, och så fort man råkar stöta till dörren slår den emot...
Och just precis gjorde den, och jag vakna med ett ryck och tänkte: drömmer jag eller är det på riktigt..? Jag hör Smilla gny längre bort, sen kommer ljudet igen och drömmen försvinner och allt blir genast till verklighet!
Jag kliver upp och tror jag ska möta en kissig Alfons i hallen, men han sover som en stock...Går ner för att titta till Smilla som ligger utsträckt på toagolvet...
Känner lite kalla kårar komma längs ryggraden, men måste ändå släppa det, för vad gör det för nytta egentligen, när det inte finns nåt jag kan göra..?
Inatt blir jag "utsnarkad" av Peter, så jag får trött gå ner för att sova...Klockan 02.00 vaknar jag av ljud, först från köksstolarna, att stolsbenen går ihop, precis som nån stöter till och ljudet kommer av det, men när jag lyser med mobilen finns det ingen där...
Tänkte först att det va Smilla, som gick emot, så det va inte mer med det...Jag somna om, och då kommer nästa ljud...Det skrapar i golvet, precis som nån är nere i källaren och fixar med nåt vasst föremål mot taket...Jag håller på sätta hjärtat i halsgropen, lyser med mobilen för att se OM det är Smilla som gör nåt, men hon undrar oxå...När jag tittar på henne, så kommer ljudet igen!!
Jag dunsar upp till Peter, och säger att det är nån i källaren, och han är tvungen att gå ner, men hittar inget...
Just nu är jag lite "rädd" för vårt hus, med tanke på att det har hänt lustiga saker innan...Men jag hoppas på att det mesta är inbillning, fast det ändå är GRYMT obehagligt!
Alfons har sett en "man" på sitt rum, stående vid dörren samtidigt som jag läste en godnattsaga...Då frågar han mig helt plötsligt: Mamma vem är han som står vid dörren och tittar på oss..?
Jag har själv vid 2 st tillfällen känt av en närhet, och hört ljud, ex att nån går i trappan på natten, att nån kommer in i vårt sovrum, för precis utanför sovrummet knakar det till när man är påväg in till oss, och det krävs en människa eller ett barn för att det ska låta så...
Vet inte riktigt vad jag ska tro...Mer än att idag är jag ganska så trött och mör i min kropp!
Åkte hem till mamma en liten stund vid frukost, nu är jag hemma, lilleman sussar i sin vagn och om en timme ska vi hämta storebror...
KRAM sålänge...
I lördags natt, vaknar jag av att Alfons dörr låter, vi har en hängare på handtaget, och så fort man råkar stöta till dörren slår den emot...
Och just precis gjorde den, och jag vakna med ett ryck och tänkte: drömmer jag eller är det på riktigt..? Jag hör Smilla gny längre bort, sen kommer ljudet igen och drömmen försvinner och allt blir genast till verklighet!
Jag kliver upp och tror jag ska möta en kissig Alfons i hallen, men han sover som en stock...Går ner för att titta till Smilla som ligger utsträckt på toagolvet...
Känner lite kalla kårar komma längs ryggraden, men måste ändå släppa det, för vad gör det för nytta egentligen, när det inte finns nåt jag kan göra..?
Inatt blir jag "utsnarkad" av Peter, så jag får trött gå ner för att sova...Klockan 02.00 vaknar jag av ljud, först från köksstolarna, att stolsbenen går ihop, precis som nån stöter till och ljudet kommer av det, men när jag lyser med mobilen finns det ingen där...
Tänkte först att det va Smilla, som gick emot, så det va inte mer med det...Jag somna om, och då kommer nästa ljud...Det skrapar i golvet, precis som nån är nere i källaren och fixar med nåt vasst föremål mot taket...Jag håller på sätta hjärtat i halsgropen, lyser med mobilen för att se OM det är Smilla som gör nåt, men hon undrar oxå...När jag tittar på henne, så kommer ljudet igen!!
Jag dunsar upp till Peter, och säger att det är nån i källaren, och han är tvungen att gå ner, men hittar inget...
Just nu är jag lite "rädd" för vårt hus, med tanke på att det har hänt lustiga saker innan...Men jag hoppas på att det mesta är inbillning, fast det ändå är GRYMT obehagligt!
Alfons har sett en "man" på sitt rum, stående vid dörren samtidigt som jag läste en godnattsaga...Då frågar han mig helt plötsligt: Mamma vem är han som står vid dörren och tittar på oss..?
Jag har själv vid 2 st tillfällen känt av en närhet, och hört ljud, ex att nån går i trappan på natten, att nån kommer in i vårt sovrum, för precis utanför sovrummet knakar det till när man är påväg in till oss, och det krävs en människa eller ett barn för att det ska låta så...
Vet inte riktigt vad jag ska tro...Mer än att idag är jag ganska så trött och mör i min kropp!
Åkte hem till mamma en liten stund vid frukost, nu är jag hemma, lilleman sussar i sin vagn och om en timme ska vi hämta storebror...
KRAM sålänge...
fredag 19 november 2010
torsdag 18 november 2010
LN- Tower...
Idag när vi skulle till biblioteket kom jag på idén om "kojan" alla har pratat om i Sölvesborg...Jag brukar se den längs E22:an, för den är ju dock över 20 meter...Så när jag kasta in ungarna i bilen, bestämde vi oss för att leta upp den där "kojan" på riktigt, och vi fann den, och vi hade TUR...
En farbror va ute i trädgården och räfsa löv, och jag va ju inte sen för att övertala han på en guidad tur...Alfons va IMPAD!!! Har nog aldrig varit så tyst som när han fick se mästerverket, han va framme och kände på "kojan" och kunde inte sluta stirra...
Jag kan inte fatta att en pojke på 15 år började bygga nåt sånt mäktigt!! Inte Alfons heller, han har pratat om detta hela kvällen, och nu vill han med börja bygga...
Vilken sevärdighet, och jag hoppas av hela mitt hjärta att "kojan" får stå kvar, och att dom inte tvingas riva den...
När vi sedan körde till biblioteket, passa vi på att låna boken "100 märkligaste byggnader i Sverige" där Linus Nillson är med på 18 plats med sitt torn, intressant bok det där...Sen va Alfons tvungen att låna hem en bok om hur kroppen ser ut inuti, och den har han "glanat" i så det räcker och blir över! Kan alla muskler, leder, hur mycket blod vi ska ha i våra kroppar, vatten i kroppen, och hur hjärnan ser ut, lungor, ja ALLT!! Han är påläst ikväll, och jag trodde inte att han skulle va SÅ intresserad av just detta...Finns annat än hockey och idrott i hans söta lilla huvud ändå...Kanske en blivande läkare...kirurg...
Nåja, nu ska jag snart gå och småsnarka, jobbet kallar imorgon...
Ha en fortsatt trevlig afton, KRAAM på er!!
Jag kan inte fatta hur trött man får lov att vara på en skala?? Jag är en STARK 10 då, och jag blir inte klok på detta!! Jag är så trött så trött, och på det blir man omotiverad till tusen...Känner inte riktigt igen mig själv, gillas inte!! Men det är ganska så mycket nu, satte mig i soffan igår efter 3 st skrivna mail till kommunen, och hjärtat håller på banka skiten ur mig, kunde knappt andas...
Detta med dagisplatsen tar hårdare på mig än vad jag först trodde...
När dagarna tar slut, tvingas Peter ta ut sin semester för att gå hemma, men då ställer vi till det för Alfons som inte får va på dagis då...
Hur vi än gör har vi allt emot oss, orättvist värre...
Men idag måste jag försöka släppa lite på dom tankarna, för det går ju ut över mina kära barn, och då mår jag bara ännu sämre!
Så snart ska vi åka till biblioteket, för Alfons är nyfiken på lite hemlån av diverse grejer...Sen blir det en sväng till Bigge´s, där barnen ÄLSKAR att vara!!
Vi hörs senare, varma kramar
Detta med dagisplatsen tar hårdare på mig än vad jag först trodde...
När dagarna tar slut, tvingas Peter ta ut sin semester för att gå hemma, men då ställer vi till det för Alfons som inte får va på dagis då...
Hur vi än gör har vi allt emot oss, orättvist värre...
Men idag måste jag försöka släppa lite på dom tankarna, för det går ju ut över mina kära barn, och då mår jag bara ännu sämre!
Så snart ska vi åka till biblioteket, för Alfons är nyfiken på lite hemlån av diverse grejer...Sen blir det en sväng till Bigge´s, där barnen ÄLSKAR att vara!!
Vi hörs senare, varma kramar
onsdag 17 november 2010
Ryktet säger...
Man hinner inte komma till dagis då man hör det senaste...
Tydligen ska det nu öppnas en paviljong till alla barn som står utan plats i januari, alla barn utom vårt, det va ju himla snällt!
Sen finns det tydligen nåt som HETER att man har ett könummer, då jag fick höra att ett barn har fått plats där vi vill ha som första alternativ, detta barn har siffran 6, till oss ville dom inte ens säga att det fanns nåt som heter könummer...
Inte konstigt att man tar det hela personligt...eller???
Börjar snart koka på riktigt!!
Det tråkiga är att min man MÅSTE ta ut av sin semester, för att kommunen inte vill ge oss en plats, riktigt jävla illa anser jag, riktigt jävla orättvist oxå för den delen...
Det känns precis som det hela har gått och blivit en "grej" för dom på kommunen, att dom vill verkligen absolut INTE ge oss en plats, bara för det ska va så...
Fy faan i så fall, detta stinker bara mer och mer...
Hörs sen...
Tydligen ska det nu öppnas en paviljong till alla barn som står utan plats i januari, alla barn utom vårt, det va ju himla snällt!
Sen finns det tydligen nåt som HETER att man har ett könummer, då jag fick höra att ett barn har fått plats där vi vill ha som första alternativ, detta barn har siffran 6, till oss ville dom inte ens säga att det fanns nåt som heter könummer...
Inte konstigt att man tar det hela personligt...eller???
Börjar snart koka på riktigt!!
Det tråkiga är att min man MÅSTE ta ut av sin semester, för att kommunen inte vill ge oss en plats, riktigt jävla illa anser jag, riktigt jävla orättvist oxå för den delen...
Det känns precis som det hela har gått och blivit en "grej" för dom på kommunen, att dom vill verkligen absolut INTE ge oss en plats, bara för det ska va så...
Fy faan i så fall, detta stinker bara mer och mer...
Hörs sen...
tisdag 16 november 2010
Frossa järnet nu!!
Nedräkning till minus 15 kg ska bort från denna "feta" kropp!!
Ikväll blev det lite påfyllning med godis (choklad) och lite pepsi på det...
Äckligt värre, men kroppen vill bara "unna" sig lite på vad som komma skall, för det blir verkligen inget mer sånt, tills jag nått min gräns och funnit en sorts balans i det hela...SJUUUUKT skönt ska det bli, så passa bara på att fläska till dig kroppfaan, för om ett litet tag brottas du med mig, då har du inget val, för jag är stark, jag ska få dig på fall, du ska ta bort 15 kg från min fd underbart kurviga kropp, för nu vill jag ha den tillbaks, den är MIN, MIN, MIN, MIN!!!!!
Ikväll blev det lite påfyllning med godis (choklad) och lite pepsi på det...
Äckligt värre, men kroppen vill bara "unna" sig lite på vad som komma skall, för det blir verkligen inget mer sånt, tills jag nått min gräns och funnit en sorts balans i det hela...SJUUUUKT skönt ska det bli, så passa bara på att fläska till dig kroppfaan, för om ett litet tag brottas du med mig, då har du inget val, för jag är stark, jag ska få dig på fall, du ska ta bort 15 kg från min fd underbart kurviga kropp, för nu vill jag ha den tillbaks, den är MIN, MIN, MIN, MIN!!!!!
Överraskningen...
Efter en tröttsam dag med världens underbaraste busungar, plingar det på dörren...
Där står sötnosarna Jennie & Kiana!!! Vilken GLAD överraskning! Och jag fick genast lite krut i min trötta kropp...
Dom hade present med sig, och om det är nån som är BRA på det där med presenter, så är det Jennie...När man minst anar det (och minst förtjänar) så står hon där så söt & rar, men en liten klapp...Hon vet verkligen hur man gör den där donnan!!!
Hoppas vi kan ses nästa vecka nu, så jag får gå lite husesyn!!!!
Puss & Kram
Där står sötnosarna Jennie & Kiana!!! Vilken GLAD överraskning! Och jag fick genast lite krut i min trötta kropp...
Dom hade present med sig, och om det är nån som är BRA på det där med presenter, så är det Jennie...När man minst anar det (och minst förtjänar) så står hon där så söt & rar, men en liten klapp...Hon vet verkligen hur man gör den där donnan!!!
Hoppas vi kan ses nästa vecka nu, så jag får gå lite husesyn!!!!
Puss & Kram
Fight for my right..
Jaha då det ena "problemet" ligger på is, är det dags att ta tag i det andra, nämligen den förbannade dagisplatsen!!
Skrev just det SISTA brevet till kommunen, nu finns det INGA chanser kvar!
Jag har gjort allt i min makt, t o m hört om dagisplats i Bromölla, vilket inte är aktuellt eftersom den stora går i Sölvesborg, men baraför att det ska se bra ut, så har jag gjort det...
Det är likadant där, fullt överallt, lång kö, vi får plats om ca 4 månader...
VAD GÖRA????
Ingen vill ta på sig ärendet, det handlar om ETT barn!!! Jag sprängs snart i tusenmiljoner bitar!!!!!!
Och på detta har vi stått i kö i Sölvesborg sedan sep-09...
Inväntar svar fån kommun(häxan), återkommer...
Krambanan
Skrev just det SISTA brevet till kommunen, nu finns det INGA chanser kvar!
Jag har gjort allt i min makt, t o m hört om dagisplats i Bromölla, vilket inte är aktuellt eftersom den stora går i Sölvesborg, men baraför att det ska se bra ut, så har jag gjort det...
Det är likadant där, fullt överallt, lång kö, vi får plats om ca 4 månader...
VAD GÖRA????
Ingen vill ta på sig ärendet, det handlar om ETT barn!!! Jag sprängs snart i tusenmiljoner bitar!!!!!!
Och på detta har vi stått i kö i Sölvesborg sedan sep-09...
Inväntar svar fån kommun(häxan), återkommer...
Krambanan
Avslappnad trötthet...
Det vill jag lova, efter en vääääldigt spänd helg, med en en vääääldigt sjuk katt, har man gått på helspänn och inte vågat lämna huset...
Efter samtalet igår, fick man lov att lugna ner sig ett par hekto, vad händer då..?
Kroppen drabbas av en total avslappnad trötthet! Hela jag lyser trötthet, hållningen, benen och ansiktet...Jag är sååååååå trött!!!!!
Strax iväg och lämna den store på utedag, fikakorgen är packad och redo, hela han är redo, sån jäkla energi den nissen har!!!
Den lille blir lugnare när vi blir ensamma några timmar, kan va skönt en sån här dag...
Hörs sen, KRAM
Efter samtalet igår, fick man lov att lugna ner sig ett par hekto, vad händer då..?
Kroppen drabbas av en total avslappnad trötthet! Hela jag lyser trötthet, hållningen, benen och ansiktet...Jag är sååååååå trött!!!!!
Strax iväg och lämna den store på utedag, fikakorgen är packad och redo, hela han är redo, sån jäkla energi den nissen har!!!
Den lille blir lugnare när vi blir ensamma några timmar, kan va skönt en sån här dag...
Hörs sen, KRAM
måndag 15 november 2010
9 liv...
Det måste fanimej stämma, det är helt otroligt!!
Vår lilla änglakatt kanske kan klara sig igenom allt elände, veterinären ringde för en timme sen och sa att testet visade "bra" resultat...Det va inte det vi befarade, och vilket glädjetjut!!!
Veterinären va otroligt lättad, och nästan lika glad som jag!
Vet ännu inte vad det kan vara, utan en kraftig (allvarlig) infektion, som FÖRHOPPNINGSVIS kommer läka med hjälp av medicinerna hon nu äter...
Telefontid igen på fredag, därefter nya prover...
Min änglakatt, vilken lättnad, jag tror på dig mer än nåt annat!!!!
Vilken hjältinna du är, vilken liten kämpa!!!!!
Jag har gosat sönder mig med dig ikväll, så halva din kaluffs sitter i mitt hår, och en del i munnen, men det gör ingenting, för jag är världens LYCKLIGASTE just nu...
Håller fortfarande tummarna...
Jo tack...
Jag färgade ju mitt hår för ett par veckor sen om ni minns...Det höll i ca 1 vecka, sen va det röda borta, puts väck!!
Nu är ju jag lite kompis med min frisör, så jag ringde och sa att jag va minsjäl inte rödhårig längre!
Fick självklart en ny tid och en ny färgning, den här gången lite mörkare...Satt LÄNGE och väl för färgen skulle etsa sig fast rejält, och det har den gjort! Den har hållt en hel vecka nu UTAN att min gamla hårfärg kommit tillbaka, nöjd blir jag...Nu ska den ju hålla längre än en vecka, men inte på mitt hår, det är därför jag blir så glad när jag ser att den fortfarande är så jättefin!
Och här kommer bilden, bli nu inte chockade, jag HAR gråtit en massa denna tråkiga helg och brukar se gladare ut än det här...Men färgen är fin iaf...
Kramkram
Still going strong...
Blev inte riktigt som vi hade tänkt, provsvaret kommer antagligen under morgondagen...
Pratade lite med Smillas veterinär på morgonen om allt som snurrar, vilken god människa! Har alltid varit i Näsum med Smilla, och skulle aldrig byta till någon annan!!
Kändes "bra" att prata med honom, han kallar sig optimist, och säger att han tänker verkligen inte ge upp hoppet om Smilla, och att ha kvar hoppet är viktigt...
Vi får se hur morgondagen kommer att se ut, idag ska jag lämna hålan för ett par timmar och hälsa på min kära Gullan...Tror att Smilla behöver va lite själv oxå, jag har ju vatt på henne hela helgen, nu får vi ta en välbehövlig paus...
Hon verkar "bra" just nu, det tyckte veterinären va lovande, att medicinen biter, för det va ju hans förhoppning...
Idag har hon t o m börjat spinna när man kelar med henne och pratar med henne, det har hon inte orkat innan...
Tycker nästan att pälsen har fått tillbaka lite av sin glans oxå...
Inatt va jag uppe vid 2 tiden, såg att matskålen va tom, och jag skulle just fylla på då Smilla kommer från ingenstans, snabbt som ögat, mjauar och vill ha mat i sin söta mun...Gott tecken..?? Hoppas det...
Veterinären avslutade samtalet med att säga: Vilken SNÄLL katt ni har!!! Har aldrig träffat nån som henne, SÅ snäll hon är!
Jag säger tack och bock, och jag vet att Smilla är den snällaste katten på jorden...
KRAm på er
Pratade lite med Smillas veterinär på morgonen om allt som snurrar, vilken god människa! Har alltid varit i Näsum med Smilla, och skulle aldrig byta till någon annan!!
Kändes "bra" att prata med honom, han kallar sig optimist, och säger att han tänker verkligen inte ge upp hoppet om Smilla, och att ha kvar hoppet är viktigt...
Vi får se hur morgondagen kommer att se ut, idag ska jag lämna hålan för ett par timmar och hälsa på min kära Gullan...Tror att Smilla behöver va lite själv oxå, jag har ju vatt på henne hela helgen, nu får vi ta en välbehövlig paus...
Hon verkar "bra" just nu, det tyckte veterinären va lovande, att medicinen biter, för det va ju hans förhoppning...
Idag har hon t o m börjat spinna när man kelar med henne och pratar med henne, det har hon inte orkat innan...
Tycker nästan att pälsen har fått tillbaka lite av sin glans oxå...
Inatt va jag uppe vid 2 tiden, såg att matskålen va tom, och jag skulle just fylla på då Smilla kommer från ingenstans, snabbt som ögat, mjauar och vill ha mat i sin söta mun...Gott tecken..?? Hoppas det...
Veterinären avslutade samtalet med att säga: Vilken SNÄLL katt ni har!!! Har aldrig träffat nån som henne, SÅ snäll hon är!
Jag säger tack och bock, och jag vet att Smilla är den snällaste katten på jorden...
KRAm på er
söndag 14 november 2010
Påläst...
Den här helgen har mestadels gått till att läsa om diverse "kattsjukdomar", så nu har jag gått och blivit en veterinär på en helg...
Blir inte klok på diagnosen FIV= Kattaids...Om Smilla skulle ha detta, och provet imorgon visar det, blir jag CHOCKAD!!
Har säkert läst 100 sidor, där det står tydligt att FIV är en ovanlig sjukdom i Sverige, endast ett par fall varje år, drabbar mest hanar (utekatter) för dom slåss mest, då FIV oftast smittas via bett och sår...
FIV har även mycket att göra med misskötsel och vanvård...
Jag tycker verkligen INTE detta skulle stämma in på Smilla eller oss som ägare heller för den delen...
Sen finns det nåt som heter FELV, som är en typ av leukemi...Känns konstigt när jag läser om det, så tanken känns inte så bekant med hennes symtom...
Men så stannar jag vid sjukdomen FIP...Där hugger det till i hjärtat...Det är en virussjukdom, och symtomen där stämmer ganska så överrens med Smillas...Det tråkiga är att det är den mest fruktade sjukdom katter kan få, dom lider, och den är dödlig...
FIP drabbar oftast unga katter, Smilla är ju snart 8 år, det ÄR vår enda nackdel, och den hänger man ju såklart fast vid stenhårt! Men när man läser och samtidigt tagit till sig vad veterinären har sagt, så är det den sjukdomen vi mest fruktar för...
Tecken som avmagring, glanslös päls, svullen buk, trött, vingliga ben...
USCH det gör sååååå ont!!!! Stackars vår Smilla, hur kunde ödet vara så tufft mot dig??? Det känns så orättvist...
Va detta meningen??? Vår glada, spralliga, kloka, kärleksfulla Smilla, som numera ligger trött och mager på olika platser här i huset, och inväntar sitt dystra öde...
En katt har 9 liv, snälla ge henne det då!!!! Ni kan inte komma och ta henne nu, hon har ju bara levt halva sitt liv...Snälla...
Hur tungt det än är att erkänna, så måste vi inse fakta...Vad det än är Smilla lider av, så är det en HEMSK och ALLVARLIG sjukdom, som tyvärr inte kommer sluta på nåt bra sätt (är jag rädd för..)
Förutom sjukdomar, har jag även läst om avlivning, jag måste inse, jag måste vara förberedd, för Smillas skull...
Detta är helt sjukt, detta händer inte...Imorgon vet vi...
Godnatt
Blir inte klok på diagnosen FIV= Kattaids...Om Smilla skulle ha detta, och provet imorgon visar det, blir jag CHOCKAD!!
Har säkert läst 100 sidor, där det står tydligt att FIV är en ovanlig sjukdom i Sverige, endast ett par fall varje år, drabbar mest hanar (utekatter) för dom slåss mest, då FIV oftast smittas via bett och sår...
FIV har även mycket att göra med misskötsel och vanvård...
Jag tycker verkligen INTE detta skulle stämma in på Smilla eller oss som ägare heller för den delen...
Sen finns det nåt som heter FELV, som är en typ av leukemi...Känns konstigt när jag läser om det, så tanken känns inte så bekant med hennes symtom...
Men så stannar jag vid sjukdomen FIP...Där hugger det till i hjärtat...Det är en virussjukdom, och symtomen där stämmer ganska så överrens med Smillas...Det tråkiga är att det är den mest fruktade sjukdom katter kan få, dom lider, och den är dödlig...
FIP drabbar oftast unga katter, Smilla är ju snart 8 år, det ÄR vår enda nackdel, och den hänger man ju såklart fast vid stenhårt! Men när man läser och samtidigt tagit till sig vad veterinären har sagt, så är det den sjukdomen vi mest fruktar för...
Tecken som avmagring, glanslös päls, svullen buk, trött, vingliga ben...
USCH det gör sååååå ont!!!! Stackars vår Smilla, hur kunde ödet vara så tufft mot dig??? Det känns så orättvist...
Va detta meningen??? Vår glada, spralliga, kloka, kärleksfulla Smilla, som numera ligger trött och mager på olika platser här i huset, och inväntar sitt dystra öde...
En katt har 9 liv, snälla ge henne det då!!!! Ni kan inte komma och ta henne nu, hon har ju bara levt halva sitt liv...Snälla...
Hur tungt det än är att erkänna, så måste vi inse fakta...Vad det än är Smilla lider av, så är det en HEMSK och ALLVARLIG sjukdom, som tyvärr inte kommer sluta på nåt bra sätt (är jag rädd för..)
Förutom sjukdomar, har jag även läst om avlivning, jag måste inse, jag måste vara förberedd, för Smillas skull...
Detta är helt sjukt, detta händer inte...Imorgon vet vi...
Godnatt
lördag 13 november 2010
Jag lämnar inte mitt hem eller Smilla, det längsta jag kan sträcka mig är ut i trädgården, och idag fick Smilla hänga på..."Gamla" Smilla älskar att vistas i trädgården, så många minnen jag har! Idag såg jag att hon NJÖT, hon luktade och smakade gräs, gick sina rundor...Solen gassade henne i ansiktet och hon stannade upp för en stund och njöt...
Smilla älskar solen...
Detta låter kanske hemsk, men tillsammans fann vi platsen idag...Platsen där Smilla ska få sin vila...
När man är ledsen och nere, kanske man inte tänker så klart, men jag måste ändå tro att Smilla förstår, hon har alltid varit den klokaste katt, och jag har många gånger sagt att hon är mer människa än katt...
Vi fann platsen, satte dit en sten, då gick hon direkt dit och gnuggade sin nos på stenen, katter brukar gnugga nos när dom ska sätta dit sin lukt för att andra djur ska känna...Märka revir kan man ju med kalla det...Så hon har märkt sin plats, och jag också med alla mina tårar som kom...
Det fina med plasten är att där kommer solen skina nästan hela dagen, precis som Smilla vill ha det...
När Peter och Alfons kom hem från hockeyskolan ville dom att alla skulle åka till Burger King, men pojkarna fick åka iväg utan mig, flickorna stannar hemma...
Jag är lite av en vandrande lipsil, och jag vill verkligen vara Smilla nära så länge jag känner att hon behöver det...
Nu ska jag ta mig en välbehövlig dusch och invänta lördagsmys...
KRAM på ett tag
fredag 12 november 2010
En lååång dag...
Oj vad dagarna blir så mycket längre när man väntar på ett besked (dödsstöten..)
Fick till slut tag i veterinären, men inte han som tog hand om Smilla igår, så han ska ringa mig på måndag, och antagligen då kommer beskedet (dödsstöten..)
Eftersom jag är enormt traggig som människa, orkar jag höra saker om och om igen, min man drog hela historian 25 gånger igårkväll, men ändå va jag tvungen å ringa...
Typisk att inte just HAN va på plats, blev inte mycket klokare, försökte göra allt för att fråga ut den lilla sjuksyrran istället, men det enda hon kunde ge mig va FIV? (kattaids?)Det va det enda som stod i datan...
Så på måndag får vi veta, får vi besked, fast det redan känns som vi har fått det...
Smillas dag idag, hon orkade gå upp i trappan (YES!!!) och vad GLAD man blir för det..!
Sen höll hon sig där, la sig på olika platser, orolig i sin själ...Jag har pendlat upp och ner som en jävla flagga, orolig som en själ jag oxå...
Tur att min mamma har varit här (tack mamma) och roat kidsen, så jag har fått gå upp och gråta hos min änglakatt...
Lite senare på eftermiddagen ville jag "testa" henne, så jag la mig i Alfons säng, kallade på henne, efter några minuter kommer hon, hoppar upp och lägger sig hos mig...Och där blev vi liggandes, jag kliade henne bakom öronen som hon älskar så, och för en stund somnar hon lugnt och rofyllt...
Ätit bra har hon faktiskt gjort (tack och lov) och medicineringen började vi med idag...
Nu inväntar vi ett litet mirakel som säger att Smilla inte har kattaids...Hur skulle hon kunna ha det..? Känns så overkligt!
Från det ena till det andra, idag har jag varit på "viktmöte" som jag kallar det...Så den 1 dec börjar allvaret på riktigt!
15 hela kilon ska jag tappa, jag ska bli en snyggare och piggare människa...
Och jag har tur som får en kompis med mig på det hela, riktigt roligt ska vi ha på vår viktresa tillsammans...Lycka till till oss!!
Nu är jag trött, hoppas på mer sömn inatt, ska vara nära Smilla sålänge jag känner att hon och jag behöver det...Trygghet och kärlek, tänk om det kunde hela en sjuk liten katt...
Älskar dig så!!
Godnatt alla kära
Fick till slut tag i veterinären, men inte han som tog hand om Smilla igår, så han ska ringa mig på måndag, och antagligen då kommer beskedet (dödsstöten..)
Eftersom jag är enormt traggig som människa, orkar jag höra saker om och om igen, min man drog hela historian 25 gånger igårkväll, men ändå va jag tvungen å ringa...
Typisk att inte just HAN va på plats, blev inte mycket klokare, försökte göra allt för att fråga ut den lilla sjuksyrran istället, men det enda hon kunde ge mig va FIV? (kattaids?)Det va det enda som stod i datan...
Så på måndag får vi veta, får vi besked, fast det redan känns som vi har fått det...
Smillas dag idag, hon orkade gå upp i trappan (YES!!!) och vad GLAD man blir för det..!
Sen höll hon sig där, la sig på olika platser, orolig i sin själ...Jag har pendlat upp och ner som en jävla flagga, orolig som en själ jag oxå...
Tur att min mamma har varit här (tack mamma) och roat kidsen, så jag har fått gå upp och gråta hos min änglakatt...
Lite senare på eftermiddagen ville jag "testa" henne, så jag la mig i Alfons säng, kallade på henne, efter några minuter kommer hon, hoppar upp och lägger sig hos mig...Och där blev vi liggandes, jag kliade henne bakom öronen som hon älskar så, och för en stund somnar hon lugnt och rofyllt...
Ätit bra har hon faktiskt gjort (tack och lov) och medicineringen började vi med idag...
Nu inväntar vi ett litet mirakel som säger att Smilla inte har kattaids...Hur skulle hon kunna ha det..? Känns så overkligt!
Från det ena till det andra, idag har jag varit på "viktmöte" som jag kallar det...Så den 1 dec börjar allvaret på riktigt!
15 hela kilon ska jag tappa, jag ska bli en snyggare och piggare människa...
Och jag har tur som får en kompis med mig på det hela, riktigt roligt ska vi ha på vår viktresa tillsammans...Lycka till till oss!!
Nu är jag trött, hoppas på mer sömn inatt, ska vara nära Smilla sålänge jag känner att hon och jag behöver det...Trygghet och kärlek, tänk om det kunde hela en sjuk liten katt...
Älskar dig så!!
Godnatt alla kära
Ovissheten...
Sitter i kö till veterinären när det gäller Smilla, har inte sovit en blund på hela natten...Knappt vågat gå på toan för jag är rädd att hon ska ligga död nånstans...
Ovissheten är så hemsk, jag har varit på toa flera gånger, mår så illa, har så ont i magen. Jag hatar ovissheten!!
Veterinären slog näven i bordet, tyckte det va orättvist, han sa att han tänker inte ge upp så lätt, men vi måste förbereda oss på det värsta ändå, men hoppet lever kvar, hoppet är det sista som lämnar, men ovissheten är hemsk...
Igår när jag kom hem, tog jag Smilla i min famn, jag grät som aldrig förr, höll det lilla livet i min famn, tänkte hela tiden på ovissheten, jag har henne på lånad tid, hur många gånger till får jag hålla henne så...
Jag hatar ovissheten!!
När jag skulle gå och lägga mig, sov nere inatt, vill vara henne nära, för hon orkar inte gå i trappan...Jag gick in till henne, hon låg på värmegolvet på toan, la mig bredvid, grät och sa Jag älskar dig, lämna mig inte, jag är inte redo att släppa dig...Du slickade min hand...
Faan vad jag HATAR ovissheten!!
Jag gick in i köket, la upp din favoritmat, du ville gå fram men vinglade så hemskt, sen la du dig en stund på golvet för att vila dom få cm du orkade gå...Sen tog du nya tag, vinglade fram på sötaste tassar små, du åt...
Du är min ängel, min levande ängel, även om du inte kommer leva så länge till, så är katthimlen komplett med dig, för vi släpper ifrån oss världens raraste ängel, världens snällaste, världens sötaste...Det gör så ont i oss, men är det dags att lämna oss, så måste vi släppa vår lilla ängel fri...
Alfons har så svårt att förstå, han gråter och vill ha dig kvar, kan inte riktigt greppa det hela att du snart kanske kommer lämna...Det är så svårt!
Idag hatar vi ALLA ovissheten!!!
Ovissheten är så hemsk, jag har varit på toa flera gånger, mår så illa, har så ont i magen. Jag hatar ovissheten!!
Veterinären slog näven i bordet, tyckte det va orättvist, han sa att han tänker inte ge upp så lätt, men vi måste förbereda oss på det värsta ändå, men hoppet lever kvar, hoppet är det sista som lämnar, men ovissheten är hemsk...
Igår när jag kom hem, tog jag Smilla i min famn, jag grät som aldrig förr, höll det lilla livet i min famn, tänkte hela tiden på ovissheten, jag har henne på lånad tid, hur många gånger till får jag hålla henne så...
Jag hatar ovissheten!!
När jag skulle gå och lägga mig, sov nere inatt, vill vara henne nära, för hon orkar inte gå i trappan...Jag gick in till henne, hon låg på värmegolvet på toan, la mig bredvid, grät och sa Jag älskar dig, lämna mig inte, jag är inte redo att släppa dig...Du slickade min hand...
Faan vad jag HATAR ovissheten!!
Jag gick in i köket, la upp din favoritmat, du ville gå fram men vinglade så hemskt, sen la du dig en stund på golvet för att vila dom få cm du orkade gå...Sen tog du nya tag, vinglade fram på sötaste tassar små, du åt...
Du är min ängel, min levande ängel, även om du inte kommer leva så länge till, så är katthimlen komplett med dig, för vi släpper ifrån oss världens raraste ängel, världens snällaste, världens sötaste...Det gör så ont i oss, men är det dags att lämna oss, så måste vi släppa vår lilla ängel fri...
Alfons har så svårt att förstå, han gråter och vill ha dig kvar, kan inte riktigt greppa det hela att du snart kanske kommer lämna...Det är så svårt!
Idag hatar vi ALLA ovissheten!!!
torsdag 11 november 2010
onsdag 10 november 2010
Alfons
Min lille gosse blir snart 5 år, han är så stor, han är så rar, han är så VÄRLDENS BÄSTA ALFONS!!!
Peter va framme med kameran för nån vecka sen & tog dessa kort på världens snyggaste lille hockeykille, han är så söt så jag smälter som glass i solsken!!! Mammas älskling...
Hockeyskolan går fint, han är så taggad för sin träning varenda lördag, och DUKTIG det är han, men det visste jag ju redan..:-)
tisdag 9 november 2010
Löfte...
Nu har jag fått nog av mig själv! Nu ska jag bli smal, och jag ska ta till HJÄLP för jag fixar inte det själv...
Att det ska behöva vara SÅ svårt!!!
Jag har ofta hört att dom som är fööör smala lider lika mycket som dom som är fööör feta, köper inte riktigt det där...Det finns inte i min bok i allafall!
Mina fällor och värsta fiender är:
1. SMÅGODIS
2. CHOKLAD
3. CHIPS
Jag äter inte så värst mycket "mat", och det slutar med att jag ersätter det med godis på kvällen istället...
Det fanns en tid för lite sen då jag va riktigt duktig, men det sprack, då jag slutade gå ner, jag stannade och där står jag kvar...Så vill jag inte ha det, så nu har jag ett mål, och så fort jag vet NÄR, VAR och HUR så ska jag berätta detta för er alla..!
Jag gör det inte enbart för att gå ner i vikt, utan även för att jag behöver rätt "produkter" i min kropp, jag behöver bli piggare!! Jag är så trött så trött...
Så inom kort kommer det ske ett under (hoppas jag) och jag kommer bli snyggare än snyggast (hoppas jag oxå!!)
Bye bye Fröken Tjocksmock 2010, Hello hello Fröken Lagom-är-bäst 2011...
Nu JÄVLAR!!!
Att det ska behöva vara SÅ svårt!!!
Jag har ofta hört att dom som är fööör smala lider lika mycket som dom som är fööör feta, köper inte riktigt det där...Det finns inte i min bok i allafall!
Mina fällor och värsta fiender är:
1. SMÅGODIS
2. CHOKLAD
3. CHIPS
Jag äter inte så värst mycket "mat", och det slutar med att jag ersätter det med godis på kvällen istället...
Det fanns en tid för lite sen då jag va riktigt duktig, men det sprack, då jag slutade gå ner, jag stannade och där står jag kvar...Så vill jag inte ha det, så nu har jag ett mål, och så fort jag vet NÄR, VAR och HUR så ska jag berätta detta för er alla..!
Jag gör det inte enbart för att gå ner i vikt, utan även för att jag behöver rätt "produkter" i min kropp, jag behöver bli piggare!! Jag är så trött så trött...
Så inom kort kommer det ske ett under (hoppas jag) och jag kommer bli snyggare än snyggast (hoppas jag oxå!!)
Bye bye Fröken Tjocksmock 2010, Hello hello Fröken Lagom-är-bäst 2011...
Nu JÄVLAR!!!
fredag 5 november 2010
Dagen kunde inte börja på ett mer tråkigt sätt, men det går jag inte in på nu...Det är så tråkigt att behöva lägga energi på småsaker, då det finns betydligt större saker att lägga den på...
Som ex dagisplatsen till Alvin, jag blir så trött och det tär så fruktat mycket! Jag va så ledsen och trött igår, förstår inte folk att man börjar jobba???
Hur kan man ens bli nekad på det viset, jag kan inte fatta hur man kan neka ett barn en plats att vara på...
Och speciellt inte då det heter att man får söka i andra kommuner, det finns ingen logik i det hela, historian håller inte...
Det högsta hönset på kommunen mailade igår, och han är ju lika dum han...Jag har under flera år fått höra att man prioriterar att sätta småsyskon på samma dagis som stora syskon, men han påstår att man absolut inte alls gör detta...
Nåja den här historian suger totalt, och jag har tappat intresset för hela jävla Sölvesborg, men jag tänker ändå inte ge mig...
Hur kan det fungera med ena barnet och inte andra..? Alfons va inga som helst problem, men nu...
Sen att jag köper att det ÄR många barn i januari, men det ska ju inte dessa stackars barn och föräldrar få lida för tycker jag...
Jag tycker att det hela har skötts URUSELT, att på så kort tid NEKA dagisplats, 2 månader innan ev inskolning, gör mig förbannad, det kan bara inte va tillåtet!!!
Jag har vatt i kontakt med tidningen som vill komma hit i nästa vecka, tycker att det borde komma fram hur det sköts, det kanske finns andra därute som vill söka som vi, och om man som förälder vågar ta chansen...
Herregud, Bromölla betalar Sölvesborg för att vi vill ha våra barn där, va faan mer begär dom????
I eftermiddag kör jag till jobbet, och hade jag inte gjort det så hade nog mitt huvud gått av på mitten...Barn är helt fantastiska, men inte idag...
Alfons har ju haft hög feber sen i tisdags, och vatt tvungen och vara inne, förutom igår då vi va på bio...Men den ENERGIN han ligger inne med alltså...JISSES!!!
Han håller ärligt på att välta omkull hela huset, så idag är jag GLAD att få köra till jobbet...Och hela helgen ska jag jobba, så jag ska ladda mina batterier rejält...
Hörs...Trevlig helg & kram
Som ex dagisplatsen till Alvin, jag blir så trött och det tär så fruktat mycket! Jag va så ledsen och trött igår, förstår inte folk att man börjar jobba???
Hur kan man ens bli nekad på det viset, jag kan inte fatta hur man kan neka ett barn en plats att vara på...
Och speciellt inte då det heter att man får söka i andra kommuner, det finns ingen logik i det hela, historian håller inte...
Det högsta hönset på kommunen mailade igår, och han är ju lika dum han...Jag har under flera år fått höra att man prioriterar att sätta småsyskon på samma dagis som stora syskon, men han påstår att man absolut inte alls gör detta...
Nåja den här historian suger totalt, och jag har tappat intresset för hela jävla Sölvesborg, men jag tänker ändå inte ge mig...
Hur kan det fungera med ena barnet och inte andra..? Alfons va inga som helst problem, men nu...
Sen att jag köper att det ÄR många barn i januari, men det ska ju inte dessa stackars barn och föräldrar få lida för tycker jag...
Jag tycker att det hela har skötts URUSELT, att på så kort tid NEKA dagisplats, 2 månader innan ev inskolning, gör mig förbannad, det kan bara inte va tillåtet!!!
Jag har vatt i kontakt med tidningen som vill komma hit i nästa vecka, tycker att det borde komma fram hur det sköts, det kanske finns andra därute som vill söka som vi, och om man som förälder vågar ta chansen...
Herregud, Bromölla betalar Sölvesborg för att vi vill ha våra barn där, va faan mer begär dom????
I eftermiddag kör jag till jobbet, och hade jag inte gjort det så hade nog mitt huvud gått av på mitten...Barn är helt fantastiska, men inte idag...
Alfons har ju haft hög feber sen i tisdags, och vatt tvungen och vara inne, förutom igår då vi va på bio...Men den ENERGIN han ligger inne med alltså...JISSES!!!
Han håller ärligt på att välta omkull hela huset, så idag är jag GLAD att få köra till jobbet...Och hela helgen ska jag jobba, så jag ska ladda mina batterier rejält...
Hörs...Trevlig helg & kram
torsdag 4 november 2010
Miljöombyte...
Idag är Alfons feberfri, och detta firar vi med bio kl 13.30...
Det blir "Sammys värld", och det ska bli skönt efter ett par dagars innesittande med sjuka barn, för hur sjuka dom än är, nog faan är dom piggast i hela universum..!
Först blir det Bigge´s på pannkaka, sen lämnar vi den lille där under tiden...
Ska bli härligt med "Alfonstid"...
Har inte hört ett pip från kommunen ang dagisplatsen, blev lovad svar igår, men inte hört nåt, så jag hoppas på den här veckan, annars struntar jag i den här väntan! Tiden går, vi står utan dagisplats, och vi börjar jobba efter nyår...Detta är så jäkla tråkigt, och det suger verkligen!
Jag ger inga som helst fler chanser, tiden är knapp, tidningen blir nästa...
Nu håller ungarna på att riva ner hela huset, får ta tag i det hela så det blir lite lugnt här, hörs sen...
KRAM
Det blir "Sammys värld", och det ska bli skönt efter ett par dagars innesittande med sjuka barn, för hur sjuka dom än är, nog faan är dom piggast i hela universum..!
Först blir det Bigge´s på pannkaka, sen lämnar vi den lille där under tiden...
Ska bli härligt med "Alfonstid"...
Har inte hört ett pip från kommunen ang dagisplatsen, blev lovad svar igår, men inte hört nåt, så jag hoppas på den här veckan, annars struntar jag i den här väntan! Tiden går, vi står utan dagisplats, och vi börjar jobba efter nyår...Detta är så jäkla tråkigt, och det suger verkligen!
Jag ger inga som helst fler chanser, tiden är knapp, tidningen blir nästa...
Nu håller ungarna på att riva ner hela huset, får ta tag i det hela så det blir lite lugnt här, hörs sen...
KRAM
tisdag 2 november 2010
Väntan...
Sådärja då va det skickat till en "högre" person, då det gäller den nekade dagisplatsen till Alvin...
Väntar och väntar...
Nästa åtgärd blir tidningen, men hoppas på att det inte ska behöva gå så långt...
Återkommer...
Väntar och väntar...
Nästa åtgärd blir tidningen, men hoppas på att det inte ska behöva gå så långt...
Återkommer...
måndag 1 november 2010
Glad!
Idag blev jag glad, när min chef ringde mig och sa att hon fixat en sjukgymnast som kan ta hand om mina onda handleder (som är en aning skadade i mitt arbete).
Det blir utprovning av skenor som ska bäras då jag har som ondast...
Det gör mig GLAD när ens chef tar till sig, lyssnar & verkligen gör nåt åt det (fast hon inte behöver..) Tack och bock...
Stor kram till The Big Boss
Det blir utprovning av skenor som ska bäras då jag har som ondast...
Det gör mig GLAD när ens chef tar till sig, lyssnar & verkligen gör nåt åt det (fast hon inte behöver..) Tack och bock...
Stor kram till The Big Boss
Lycka
Satt och grejade lite med videokameran idag, allt "gammalt" som man har spelat in, jisses!
När Alfons va en liten bebis, fram till nu, va SKOJ!!
Det lustiga är, att när Alfons va pytteliten filma jag sketamycket & tog mindre kort, och när Alvin vatt pytteliten fram till nu, tar jag tusenmiljoner kort, och filmar mindre...Nåja, det blir en bra blandning ändå..!
Alfons fick gissa vem jag visade på "filmsnutten" idag och han sa genast: ALVIN!
Och det är skrämmande ruggigt hur lika dom två är i samma ålder, ska försöka lägga in en filmsnutt något senare, då tillfälle finns...
Men iaf, det jag skulle komma till va ju snuttarna på Alfons, va MALLIG han blev, och han fick ju se att vi visst gosade och myste med honom lika mycket med som bebis, som med lillebror...Lika mycket om inte MER!! Och det va nyttigt för honom att se, han växte säkert 100 meter av stolthet, och i filmsnuttarna sa han: Men mamma, va du busar med mig!! Och där kommer ju pappa med ju..!!
Det va en GLAD fis som la sig i sängen ikväll, han kramade om oss som aldrig förr, och avslutade fint med: Jag älskar dig mamma, jag älskar dig pappa...
UNDERBARA UNGE du är!!!
Nu ska jag (vi) försöka få den där sömnen, Peter la sig just och jag hoppas på att jag inte väcker nån av fisarna däruppe när jag knakar upp för den hemska trappan!
Kanske låter dom sova ifred, Alfons somna ju i vår säng, och det innebär att jag MÅSTE väcka han isf, och det hoppar jag nog...
Alvin har av nån lustig anledning velat somna hon mamma flera nätter nu, han är en riktig "lovemachine", jag vågar verkligen slå vad om att det INTE finns nån som är så kärlekskrank som han!!! På gott och ont, men mest gott såklart...
Nepp nu blir det teve en liiiten stund, sen sovasovasova!!!!!
Nattinattisovsågotti!!!!
När Alfons va en liten bebis, fram till nu, va SKOJ!!
Det lustiga är, att när Alfons va pytteliten filma jag sketamycket & tog mindre kort, och när Alvin vatt pytteliten fram till nu, tar jag tusenmiljoner kort, och filmar mindre...Nåja, det blir en bra blandning ändå..!
Alfons fick gissa vem jag visade på "filmsnutten" idag och han sa genast: ALVIN!
Och det är skrämmande ruggigt hur lika dom två är i samma ålder, ska försöka lägga in en filmsnutt något senare, då tillfälle finns...
Men iaf, det jag skulle komma till va ju snuttarna på Alfons, va MALLIG han blev, och han fick ju se att vi visst gosade och myste med honom lika mycket med som bebis, som med lillebror...Lika mycket om inte MER!! Och det va nyttigt för honom att se, han växte säkert 100 meter av stolthet, och i filmsnuttarna sa han: Men mamma, va du busar med mig!! Och där kommer ju pappa med ju..!!
Det va en GLAD fis som la sig i sängen ikväll, han kramade om oss som aldrig förr, och avslutade fint med: Jag älskar dig mamma, jag älskar dig pappa...
UNDERBARA UNGE du är!!!
Nu ska jag (vi) försöka få den där sömnen, Peter la sig just och jag hoppas på att jag inte väcker nån av fisarna däruppe när jag knakar upp för den hemska trappan!
Kanske låter dom sova ifred, Alfons somna ju i vår säng, och det innebär att jag MÅSTE väcka han isf, och det hoppar jag nog...
Alvin har av nån lustig anledning velat somna hon mamma flera nätter nu, han är en riktig "lovemachine", jag vågar verkligen slå vad om att det INTE finns nån som är så kärlekskrank som han!!! På gott och ont, men mest gott såklart...
Nepp nu blir det teve en liiiten stund, sen sovasovasova!!!!!
Nattinattisovsågotti!!!!
Små små stunder av kärlek...
Så va den här helgen förbi...Det bara smäller till sen är det en ny och fräsch vecka!
Helgen har vatt mysig med mycket tid för varandra och barnen, det lever man på i evigheter!
I lördags åkte dock Alfons med farfar till Bigge´s för att byta däck för en liten stund, den lille sov middag därute...Då passa jag och herr Freij på att måla taket, och kul va det! Tänk va skoj det blev helt plötsligt att måla ett tak tänker ni, men den tiden vi fick påminde oss mycket om den tiden som vi en gång hade...Vi pratade om när vi träffades, pratade om gamla minnen, och man kände fjärilarna komma...Underbart, och i all prat och skratt va taket färdigt...
Det är såna där småstunder som man uppskattar som mest, underbara småstunder, den lilla lilla stunden som är den viktigaste...
Glöm aldrig bort den stunden, finns den där, då känns allt LJUVLIGT (tycker jag..)
I förra veckan "testade" jag mig själv, dom där småstunderna fick mig till att bli förälskad på nytt...Det är en härlig känsla efter 10 år tillsammans att få den där känslan då och då, att det pirrar i kroppen, och man blir som en fnittrig liten tonåring igen...
Sen tillhör jag den sorten som ändå kan njuta av vardagen, jag tycker den är härlig och trygg MEN det är viktigt med dom där småstunderna till varandra, så man kan få blomma upp nångång ibland...
Så den här helgen har verkligen gått i förälskelsens tecken, underbart!!
Kram sålänge...
Helgen har vatt mysig med mycket tid för varandra och barnen, det lever man på i evigheter!
I lördags åkte dock Alfons med farfar till Bigge´s för att byta däck för en liten stund, den lille sov middag därute...Då passa jag och herr Freij på att måla taket, och kul va det! Tänk va skoj det blev helt plötsligt att måla ett tak tänker ni, men den tiden vi fick påminde oss mycket om den tiden som vi en gång hade...Vi pratade om när vi träffades, pratade om gamla minnen, och man kände fjärilarna komma...Underbart, och i all prat och skratt va taket färdigt...
Det är såna där småstunder som man uppskattar som mest, underbara småstunder, den lilla lilla stunden som är den viktigaste...
Glöm aldrig bort den stunden, finns den där, då känns allt LJUVLIGT (tycker jag..)
I förra veckan "testade" jag mig själv, dom där småstunderna fick mig till att bli förälskad på nytt...Det är en härlig känsla efter 10 år tillsammans att få den där känslan då och då, att det pirrar i kroppen, och man blir som en fnittrig liten tonåring igen...
Sen tillhör jag den sorten som ändå kan njuta av vardagen, jag tycker den är härlig och trygg MEN det är viktigt med dom där småstunderna till varandra, så man kan få blomma upp nångång ibland...
Så den här helgen har verkligen gått i förälskelsens tecken, underbart!!
Kram sålänge...
lördag 30 oktober 2010
Rött är sött...
Nu kan jag och vår ena son matcha varandra när det gäller hårfärg...
Försökte ta några kort därute idag, lite svårt, men jag vill ju kunna se färgen själv, man blir ju lite blind och tänker inte på det som andra gör...Men jag tycker det ser bra ut, och jag trivs med min nya hårfärg, nu känner jag bara lite mer panik till att börja sola..!
Idag blir det bio, 3D-premiär för Alfons, detta tycker han är skitspännande men fattar inte riktigt grejen med glasögon...Försöka förklara fungerar inte heller så bra, så vi får se helt enkelt...
Det blir Sixten & Gunnel, Alfons & jag som ska se "Legenden om ugglornas rike".
Igår va det fredagsmys med Idol, och jag trodde turen va på min sida, och att det va dags för Weise att åka hem...Jag kan inte med honom, jag får kalla kårar längs hela ryggraden, han är bara såååå läskig!
Olle va bra somvanligt, han är säker och helt underbart charmig...
Herr Freij kom på en briljant idé att bjuda ut fru Freij ikväll på god mat, men så kom vi på att "vårt" program är på teve, och hur löjlig är man inte då???
Vi är ju iofs inte säkra på barnvakt, sen är båda, speciellt Alvin väldigt förkylda...Så vi hoppar restaurangen och tar med den till hålan istället, dvs vi tar maten hit, lika mysigt det...
Så vi hoppas på att barnen känner sig lagom trötta ikväll så herr och fru Freij kan få lite ensamtid...
Just nu är jag klar med att tvätta kökstaket, vi ska börja måla det snart, vitt och fint ska det bli...
Nu blir det lite mat i huset,
KRAM på er
fredag 29 oktober 2010
En härlig dag!
Efter 3 timmar hos favoritfrissan blev Fru Freij fruktat NÖJD, så nu är jag en smula rödhårig, och det passar mig perfekt!
Skulle egentligen ta mig en solning, men gick och köpte mig ett par nya stövlar istället, när jag ändå va på g och göra av med pengar..!
Dagen har bara rullat i 190, vi va hemma runt 15, sen åkte Alfons med farfar till ishallen för lite träning, och så vips va kl 17, dags för tacos...
Nu inväntar vi sov för barnen, så vi kan titta på Idol i lugnan ro, ta fram lite godis, chips...ett glas rött, ja tusan va gött det ska bli, härliga fredag!!!
Skulle egentligen ta mig en solning, men gick och köpte mig ett par nya stövlar istället, när jag ändå va på g och göra av med pengar..!
Dagen har bara rullat i 190, vi va hemma runt 15, sen åkte Alfons med farfar till ishallen för lite träning, och så vips va kl 17, dags för tacos...
Nu inväntar vi sov för barnen, så vi kan titta på Idol i lugnan ro, ta fram lite godis, chips...ett glas rött, ja tusan va gött det ska bli, härliga fredag!!!
torsdag 28 oktober 2010
Hair-makeover....
Tjong i medaljongen, imorgon är det dags för Fru Freij att ändra hårfärg!!!
Fasen vad jag längtar...
Lämnar kidsen kl 09.00, sen är det bara JAG på schemat, klippas, färgas, plocka ögonbryn, bortskämd ska jag bli, och en smula fattig...
Och för att riktigt lyxa till det, ska jag lägga in mig själv på en solning, måste få lite färg, ser ju förbannat eländig ut!
Ikväll hade jag ett gäng tjejer här på Blingo-party, lika trevligt som alltid, har just lagt färdigt alla orders, lite trött i ögona nu...
Ska ta dom med mig, och försiktigt krypa ner i bingen, hoppas hoppas hoppas Alvin sover gott inatt.
Jag har vaknat av "skönsång" ett par nätter i rad nu, hur gulligt som helst men en aning tröttsamt samtidigt...Man ska ju helst fungera dagtid, och då behöver man lite skönhetssömn...
Kram & godnatt
Fasen vad jag längtar...
Lämnar kidsen kl 09.00, sen är det bara JAG på schemat, klippas, färgas, plocka ögonbryn, bortskämd ska jag bli, och en smula fattig...
Och för att riktigt lyxa till det, ska jag lägga in mig själv på en solning, måste få lite färg, ser ju förbannat eländig ut!
Ikväll hade jag ett gäng tjejer här på Blingo-party, lika trevligt som alltid, har just lagt färdigt alla orders, lite trött i ögona nu...
Ska ta dom med mig, och försiktigt krypa ner i bingen, hoppas hoppas hoppas Alvin sover gott inatt.
Jag har vaknat av "skönsång" ett par nätter i rad nu, hur gulligt som helst men en aning tröttsamt samtidigt...Man ska ju helst fungera dagtid, och då behöver man lite skönhetssömn...
Kram & godnatt
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)